Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-23-573
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Växtodling Kött Mjölk Socker
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 29 oktober 2019
Huvudsökande: Faruk Djodjic
Organisation: Faruk Djodjic
E-postadress: faruk.djodjic@slu.se
Telefon: +46737445966
Medsökande: Helena Elmquist
Beviljade medel: 2 843 352 SEK

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to develop farm-specific measures to reduce impacts on aquatic environment. Thus, we want to shape abatement programs based on local conditions, equip farmers with information, data, knowledge and self-confidence to adapt counter-measures to provide maximum effect both for the environment and farms profitability. Pilot areas that we will focus on are 16 farms included in “Odling i Balans” (OIB) project. We believe that this approach is completely in line with The Swedish Farmers' Foundation for Agricultural Research challenge 'Best Practice' in general, and especially with the point about the further development of pilot farms that combines production, research and demonstration of new technologies.

I detta projekt vill vi ta tillvara lantbrukarnas egna erfarenheter, kunskaper, mål och visioner och kombinera dem med den bästa tillgängliga information kring lokalspecifika topografiska, hydrologiska, pedologiska, agronomiska förutsättningar och modelleringsresultat för att ta fram ett gårdsspecifikt åtgärdsprogram för att minska fosforförluster. Således vill vi skräddarsy ett åtgärdsprogram utifrån gårdarnas förutsättningar, utrusta lantbrukaren med information, bakgrundsdata, kunskap och självtillit för att anpassa åtgärder så att de ger högst effekt och en positiv påverkan på företagets lönsamhet. Studieområden som vi kommer att fokusera på är 16 pilotgårdarna som ingår i projektet Odling i Balans (OiB). Vi tror att detta tillvägagångssätt är helt i linje med utmaningen ”Best practice” i allmänhet, och i synnerhet punkten om vidareutveckling av pilotgårdar som kombinerar produktion, forskning och demonstration av ny teknik.

I detta projekt har vi kombinerat den bästa tillgängliga information kring lokalspecifika topografiska, hydrologiska, edafiska, agronomiska förutsättningar och modelleringsresultat med lantbrukarnas egna erfarenheter, kunskaper och visioner för att ta fram platsspecifika åtgärder för att minska förluster av fosfor (P). Projektet började med ett fokus på 16 Odling i Balans pilotgårdarna men resultat kunde skalas upp för att täcka merpart av svensk åkermark. En första grov uppdelning i gårdar med styvare lerjordar sårbara mot snabbtransporter i form av ytavrinning, erosion och makroporflöde och lättare, sandiga jordar sårbara mot förluster av löst P kan vara berättigad. Då styrfaktorer bakom fosforförlusterna mellan dessa två grupper av gårdar är olika kan denna uppdelning hjälpa utformning av lämpliga åtgärdsplaner. Den höga variabiliteten i P-förlusterna kräver dock hänsynstagande till lokala förutsättningar för att optimera placering av motåtgärderna för att uppnå hög effektivitet.

Om att göra rätta saker, och att göra saker rätt – lantbrukaren som vattenförvaltaren

Naturen är komplex och mångfacetterad. Denna komplexitet speglas också vad det gäller förluster av näringsämnena, och framförallt fosfor, från fält till vattenrecipienter. Fosforförluster sker med en stor variation och beroende på topografi, jordart, hydrologi och inte minst lantbrukarens odlingsval. Dessa stora variationer är en utmaning men också en stor möjlighet: lyckas vi identifiera de känsligaste fälten kan vi fokusera motåtgärder för att åstadkomma störst nytta. Eller med en jämförande bild, om vi bryter vänsterben, så är den rätta åtgärden att gipsa just den på ett vedertaget sätt. Rätt åtgärd, på rätt plats enligt beprövad teknik. Därmed behöver vi inte gipsa varken högerbenet eller hela kroppen.
Göra rätta saker - rätt åtgärd på rätt plats
Den svåra uppgiften är att hitta och diagnosticera alla brutna ben och andra skavanker på mer än 2,5 miljoner hektar åkermark i Sverige. Den lokala kunskapen från lantbrukarna är därför helt avgörande och måste kombineras med de bäst tillgängliga data och kunskap för att både vara fältspecifik och rikstäckande. Gödselgivan måste anpassas till lokala förhållanden och grödans behov. Växtnäringsbalanser är ett enkelt och viktigt redskap för att optimera gödslingen. Tillsammans med lantbrukarna från 16 pilotgårdar som ingår i projektet Odling i Balans (OiB) har vi lyckats vidare utveckla, tillämpa, verifiera och sedan skala upp en modell för identifiering av erosion och ytavrinning på fältnivå. Erosion och ytavrinning utgör ett stort bidrag till totala fosforförlusterna under vissa topografiska- och jordförhållanden. I dag finns en riskkarta, tillgänglig till alla via Jordbruksverkets hemsida, som täcker mer än 90 % av Sveriges åkermark och omfattar tre södra vattendistrikt samt Dalälvens avrinningsområde. Denna riskkarta är zoombar så att lantbrukare och rådgivare kan titta på specifika fält eller delar av fält och utifrån kartan, lokal kunskap och egna erfarenheter diskutera möjliga och lämpliga åtgärder. De av modellen uppskattade förlusterna stämmer bra överens med de i miljöövervakningsprogrammen uppmätta förluster på fält- och avrinningsområdesnivå.
Å andra sidan, på lättare, sandigare jordar som inte är erosionsbenägna, är det andra faktorer som styr fosforförlusterna. Uppgifterna om fosforhalter i marken i kombination med markens innehåll av järn och aluminium är nödvändiga för att bedöma markens känslighet för fosforförluster. Höga fosforhalter och låga halter av järn och aluminium leder till en högre frigörelse och förluster av löst fosfor (fosfater). Våra resultat visar också att gödslingen på fält med låga järn- och aluminiumhalter kan vara ett kritiskt moment.
Göra saker rätt
Vår forskning och modellutveckling visar att det går att optimera åtgärdernas placering i landskapet och deras utformning för att bli bättre på att förhindra fosforförluster. Till exempel visar vi vikten av att utgå ifrån inkommande vattenvolymer och fosforhalter för att optimera placering och storlek av våtmarkerna och fosfordammarna. Baserat på det produceras kartorna som visar optimal placering i landskapet, storlek och potentiell effekt av anlagda våtmarker och fosfordammar. Lantbrukarna utrycker också att det i framtiden behövs fosforbalanser på fältnivå, och som bygger på automatiserad data för att lättare greppa hela bilden av fosforflödena.
Nya mät- och analysmetoder
I projektet testades också nya mät- och analysmetoder för att se hur dessa kan komplettera befintliga metoder. Vi har kunnat mäta vattnets grumlighet med 15-minuters intervall och sedan kunna översätta dessa värden till fosforhalter. Det ger en bättre förståelse av hur fosforförlusterna varierar i tid och rum. Genom passiva provtagare har vi kunnat samla sediment och vattenprover över längre tidsperioder och med lägre kostnader. Slutligen, med nya kemiska analysmetoder kunde vi bättre beskriva olika fosforformer i marken och i vatten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Ökad hållbarhet i mjölkproduktionen genom förbättrad fodereffektivitet
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-129 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Improved feed efficiency (FE) is a key parameter for increased sustainability in modern diary production. The project aims to increase the efficiency of converting feed into milk and reducing the environmental impact of dairy production. In order for farmers and breeding companies to include FE as …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem
Thomas Keller

Projektnummer: O-17-23-959 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Socker

Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev