Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)

Status: Avslutat
Projektnummer: H1140229
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 14 mars 2016
Huvudsökande: Cecilia Sundberg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: cecilia.sundberg@et.slu.se
Telefon: 018-671811
Beviljade medel: 1 100 000 SEK

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av skogsbiomassa, salix och halm visades ha både klimatnytta och kunna vara lönsamt. Även användning av spillvärme från elproduktion från biogas har klimatnytta, men är bara lönsamt vid korta avstånd till ett fjärrvärmenät.

Produktion av värme till fjärrvärmenät kan vara en ny affärsmöjlighet för bioenergi från lantbruket, och det har vi undersökt i detta projekt. Fjärrvärme är Sveriges vanligaste uppvärmningssätt för bostäder. Fjärrvärme är oftast lokala monopol, där ett bolag äger både nätet och värmeanläggningarna. Detta ger inte det samhällsekonomiskt mest effektiva energisystemet och därför har man velat ändra regelverket för att släppa in fler värmeleverantörer i fjärrvärmenäten. Ny lagstiftning utreddes och debatterades under flera år. Den nya lag som antogs 2014 blev inte den bästa för värmeleverantörer, men numera måste fjärrvärmenätsägare i alla fall ta emot prima värme som levereras från tredje part, och betala skäligt för värmen. Vi har undersökt hur lantbruksföretag skulle kunna utnyttja detta, och vilken klimatnytta bioenergi från lantbruk skulle kunna ge.
Vi tog fram några systemalternativ som vi bedömde som intressanta. I en delstudie jämfördes olika sätt att producera värme för en ort med 1000 invånare. Värmeförsörjning med skogsbiomassa, halm och salix studerades. Salix var det alternativ som var bäst ur klimatsynpunkt, och halm var något bättre än skog. Salix är bättre därför att koldioxid binds in från atmosfären i skott, rötter och mark under energiskogens tillväxt, och blir delvis kvar en tid efteråt. Ekonomiskt var det mer fördelaktigt med en lantbrukarägd anläggning, än när lantbrukare bara levererar bränsle till en anläggning som andra äger.
I en annan delstudie studerades en biogasanläggning som producerar el på gården. Skulle det kunna löna sig att sälja värmeöverskottet därifrån till ett fjärrvärmesystem som ligger en bit där ifrån? Om biogasvärmen ersätter fossila bränslen så ger den klimatnytta, men det visade sig att kostnader för grävning av kulvert är stora i förhållande till ersättningen för värmen, så avståndet till fjärrvärmenätet får inte vara så långt om det ska vara lönsamt.
Sammantaget visade det sig möjligt att nå lönsamhet med lantbrukardrivna anläggningar som levererar värme till ett fjärrvärmesystem. Inför ett verkligt projekt bör dock vissa aspekter undersökas närmare. Investeringskostnaden är av avgörande betydelse för projektets lönsamhet, och bör därför studeras noga.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Kött
Mjölk
Socker
Växtodling

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev