Lantbrukets arbetsmiljö och folksjukdomarna

Sammanfattning av slutrapport
Cirka 1200 lantbrukarna som följts sedan 1989 hade ca 30 % lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med kontroller på landsbygden och kontroller i städer. Tre förhållanden förklarade skillnaden mellan lantbrukarna och kontrollerna. Lantbrukarna hade en högre fysisk arbetsbelastning vilket var gynnsamt. Lantbrukarna hade oftare en bättre måltidskultur (regelbundna måltider och lagad mat). Lantbrukarna upplevde slutligen högre krav på prestation i arbetet vilket var positivt för utfallet.

Det fanns inga tecken på en ökad förekomst av mental ohälsa bland lantbrukarna, snarast det motsatta. Cirka 6 % av lantbrukarna hade fått en psykiatrisk diagnos över tiden jämfört med 8 % i kontrollgruppen. Alkoholrelaterade sjukdomar var signifikant mindre vanliga bland lantbrukarna.

Sammantaget visar resultaten att lantbrukarnas livsstil och arbetsmiljö är gynnsam och medför en preventiv effekt när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och sannolikt också vad gäller mental hälsa.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Svenska manliga lantbrukare har liksom lantbrukare i flertalet andra industrialiserade länder en låg risk för bl a hjärt- och kärlsjukdomar. Det är inte känt vad detta beror på men lägre förekomst av rökning har antagits vara en tänkbar förklaring.

I detta projekt har ca 1200 lantbrukare och kontroller på landsbygden och i medelstora städer följts från 1989 fram till 2010. Tidigare observationer kan bekräftas. Risken för hjärt-och kärlsjukdom var ca 30 % längre bland lantbrukarna än bland kontrollerna eller ännu något lägre om hänsyn togs till vissa faktorer som inte har med arbetsmiljön att göra (t ex låg alkoholkonsumtion bland lantbrukarna). Risken för typ-2 diabetes var också ca 30 % lägre bland lantbrukarna och detta sammanhänger med all säkerhet med att förhållanden som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom också ökar risken för diabetes.

Efter detaljerade analyser kunde visas att den låga risken fullt ut förklarades av tre förhållanden: Högre fysisk aktivitetsnivå bland lantbrukarna, upplevda krav på prestation samt god matkultur (regelbundna måltider och lagad mat). Lantbrukarna hade bättre fysisk prestationsförmåga framför allt beroende på högre fysisk arbetsbelastning. Lantbrukarna upplevde högre psykologiska krav på prestation relaterad till högre kontroll över eget arbete, vilket var gynnsamt. Båda dessa förhållanden är tydligt relaterade till arbetsmiljön varför det kan konstateras att de aktuella lantbrukarnas arbetsmiljö varit gynnsam för hälsan och bidragit till högre prestation och lägre sjukdomsrisk och i det långa perspektivet ett längre liv.

Risken för psykisk ohälsa har också analyserats. Cirka 6 % av lantbrukarna hade fått en psykiatrisk diagnos jämfört med 8 % av kontrollerna (de landsbygdsboende kontrollerna). Risken för alkoholism var väsentligt lägre bland bönderna. Några tecken på att lantbrukarna oftare skulle behandlas för depressiva besvär kunde inte påvisas, snarast det motsatta. Antalet självmord och antalet fall av demens var för lågt för en meningsfull analys. Sammantaget kunde konstateras att lantbrukarnas mentala hälsa snarast var bättre än i kontrollgrupperna. Det är möjligt att också detta kan relateras till arbetsmiljöförhållanden. En positiv selektion kan vara en annan tänkbar bidragande orsak. Personer med mentala problem eller alkoholproblem blir inte lantbrukare eller övergår tidigt till annat arbete.