Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lantbrukets arbetsmiljö och folksjukdomarna

Status: Avslutat
Projektnummer: H0835088
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 17 juni 2014
Huvudsökande: Anders Thelin
Organisation: Karolinska Institutet
E-postadress: athelin@wgab.se
Telefon: 0480-15670
Beviljade medel: 898 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Cirka 1200 lantbrukarna som följts sedan 1989 hade ca 30 % lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med kontroller på landsbygden och kontroller i städer. Tre förhållanden förklarade skillnaden mellan lantbrukarna och kontrollerna. Lantbrukarna hade en högre fysisk arbetsbelastning vilket var gynnsamt. Lantbrukarna hade oftare en bättre måltidskultur (regelbundna måltider och lagad mat). Lantbrukarna upplevde slutligen högre krav på prestation i arbetet vilket var positivt för utfallet.

Det fanns inga tecken på en ökad förekomst av mental ohälsa bland lantbrukarna, snarast det motsatta. Cirka 6 % av lantbrukarna hade fått en psykiatrisk diagnos över tiden jämfört med 8 % i kontrollgruppen. Alkoholrelaterade sjukdomar var signifikant mindre vanliga bland lantbrukarna.

Sammantaget visar resultaten att lantbrukarnas livsstil och arbetsmiljö är gynnsam och medför en preventiv effekt när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och sannolikt också vad gäller mental hälsa.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Svenska manliga lantbrukare har liksom lantbrukare i flertalet andra industrialiserade länder en låg risk för bl a hjärt- och kärlsjukdomar. Det är inte känt vad detta beror på men lägre förekomst av rökning har antagits vara en tänkbar förklaring.

I detta projekt har ca 1200 lantbrukare och kontroller på landsbygden och i medelstora städer följts från 1989 fram till 2010. Tidigare observationer kan bekräftas. Risken för hjärt-och kärlsjukdom var ca 30 % längre bland lantbrukarna än bland kontrollerna eller ännu något lägre om hänsyn togs till vissa faktorer som inte har med arbetsmiljön att göra (t ex låg alkoholkonsumtion bland lantbrukarna). Risken för typ-2 diabetes var också ca 30 % lägre bland lantbrukarna och detta sammanhänger med all säkerhet med att förhållanden som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom också ökar risken för diabetes.

Efter detaljerade analyser kunde visas att den låga risken fullt ut förklarades av tre förhållanden: Högre fysisk aktivitetsnivå bland lantbrukarna, upplevda krav på prestation samt god matkultur (regelbundna måltider och lagad mat). Lantbrukarna hade bättre fysisk prestationsförmåga framför allt beroende på högre fysisk arbetsbelastning. Lantbrukarna upplevde högre psykologiska krav på prestation relaterad till högre kontroll över eget arbete, vilket var gynnsamt. Båda dessa förhållanden är tydligt relaterade till arbetsmiljön varför det kan konstateras att de aktuella lantbrukarnas arbetsmiljö varit gynnsam för hälsan och bidragit till högre prestation och lägre sjukdomsrisk och i det långa perspektivet ett längre liv.

Risken för psykisk ohälsa har också analyserats. Cirka 6 % av lantbrukarna hade fått en psykiatrisk diagnos jämfört med 8 % av kontrollerna (de landsbygdsboende kontrollerna). Risken för alkoholism var väsentligt lägre bland bönderna. Några tecken på att lantbrukarna oftare skulle behandlas för depressiva besvär kunde inte påvisas, snarast det motsatta. Antalet självmord och antalet fall av demens var för lågt för en meningsfull analys. Sammantaget kunde konstateras att lantbrukarnas mentala hälsa snarast var bättre än i kontrollgrupperna. Det är möjligt att också detta kan relateras till arbetsmiljöförhållanden. En positiv selektion kan vara en annan tänkbar bidragande orsak. Personer med mentala problem eller alkoholproblem blir inte lantbrukare eller övergår tidigt till annat arbete.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev