Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lantbrukets arbetsmiljö och folksjukdomarna

Status: Avslutat
Projektnummer: H0835088
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 17 juni 2014
Huvudsökande: Anders Thelin
Organisation: Karolinska Institutet
E-postadress: athelin@wgab.se
Telefon: 0480-15670
Beviljade medel: 898 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Cirka 1200 lantbrukarna som följts sedan 1989 hade ca 30 % lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med kontroller på landsbygden och kontroller i städer. Tre förhållanden förklarade skillnaden mellan lantbrukarna och kontrollerna. Lantbrukarna hade en högre fysisk arbetsbelastning vilket var gynnsamt. Lantbrukarna hade oftare en bättre måltidskultur (regelbundna måltider och lagad mat). Lantbrukarna upplevde slutligen högre krav på prestation i arbetet vilket var positivt för utfallet.

Det fanns inga tecken på en ökad förekomst av mental ohälsa bland lantbrukarna, snarast det motsatta. Cirka 6 % av lantbrukarna hade fått en psykiatrisk diagnos över tiden jämfört med 8 % i kontrollgruppen. Alkoholrelaterade sjukdomar var signifikant mindre vanliga bland lantbrukarna.

Sammantaget visar resultaten att lantbrukarnas livsstil och arbetsmiljö är gynnsam och medför en preventiv effekt när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och sannolikt också vad gäller mental hälsa.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Svenska manliga lantbrukare har liksom lantbrukare i flertalet andra industrialiserade länder en låg risk för bl a hjärt- och kärlsjukdomar. Det är inte känt vad detta beror på men lägre förekomst av rökning har antagits vara en tänkbar förklaring.

I detta projekt har ca 1200 lantbrukare och kontroller på landsbygden och i medelstora städer följts från 1989 fram till 2010. Tidigare observationer kan bekräftas. Risken för hjärt-och kärlsjukdom var ca 30 % längre bland lantbrukarna än bland kontrollerna eller ännu något lägre om hänsyn togs till vissa faktorer som inte har med arbetsmiljön att göra (t ex låg alkoholkonsumtion bland lantbrukarna). Risken för typ-2 diabetes var också ca 30 % lägre bland lantbrukarna och detta sammanhänger med all säkerhet med att förhållanden som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom också ökar risken för diabetes.

Efter detaljerade analyser kunde visas att den låga risken fullt ut förklarades av tre förhållanden: Högre fysisk aktivitetsnivå bland lantbrukarna, upplevda krav på prestation samt god matkultur (regelbundna måltider och lagad mat). Lantbrukarna hade bättre fysisk prestationsförmåga framför allt beroende på högre fysisk arbetsbelastning. Lantbrukarna upplevde högre psykologiska krav på prestation relaterad till högre kontroll över eget arbete, vilket var gynnsamt. Båda dessa förhållanden är tydligt relaterade till arbetsmiljön varför det kan konstateras att de aktuella lantbrukarnas arbetsmiljö varit gynnsam för hälsan och bidragit till högre prestation och lägre sjukdomsrisk och i det långa perspektivet ett längre liv.

Risken för psykisk ohälsa har också analyserats. Cirka 6 % av lantbrukarna hade fått en psykiatrisk diagnos jämfört med 8 % av kontrollerna (de landsbygdsboende kontrollerna). Risken för alkoholism var väsentligt lägre bland bönderna. Några tecken på att lantbrukarna oftare skulle behandlas för depressiva besvär kunde inte påvisas, snarast det motsatta. Antalet självmord och antalet fall av demens var för lågt för en meningsfull analys. Sammantaget kunde konstateras att lantbrukarnas mentala hälsa snarast var bättre än i kontrollgrupperna. Det är möjligt att också detta kan relateras till arbetsmiljöförhållanden. En positiv selektion kan vara en annan tänkbar bidragande orsak. Personer med mentala problem eller alkoholproblem blir inte lantbrukare eller övergår tidigt till annat arbete.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev