Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

LANTBRUKETS PSYKOSOCIALA PULS - Del I Screening av lantbrukets psykosociala arbetsmiljö samt åtgärdsprogram för att förbättra lantbrukarnas psykosociala arbetsförhållanden, psykiska hälsa och sociala nätverk

Status: Avslutat
Projektnummer: V0735021
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 31 januari 2012
Huvudsökande: Peter Lundqvist
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: peter.lundqvist@slu.se
Telefon: 040 - 41 54 95
Beviljade medel: 550 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Undersökningen, Lantbrukets Psykosociala Puls, genomfördes under 2011 bland 470 lantbrukare och 166 yrkesverksamma företagare på landsbygden. Frågeformuläret, QPSNordic, användes för att spegla deltagarnas subjektiva uppfattning av sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa. De två grupperna värderade deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa som bra, dock hade företagarna lite bättre psykosocial arbetsmiljö och psykisk hälsa jämfört med lantbrukarna. Inom lantbrukargruppen fanns mindre skillnader och det var främst mjölk- och nötköttsproducenterna som värderade sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa lite sämre jämfört med växtodlings- och grisproducenterna. Faktorer som lantbrukarna upplevde som mest stressande var EU lagstiftning, myndigheters agerande, ökade miljökrav och andra krav från samhälle och konsumenter, väderförhållanden, djurskyddslagstiftning, varierande marknadspriser, ökad brottslighet, agro-terrorism, sjukdomsutbrott bland växter och djur samt oro för företagets framtid.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund
Svenskt lantbruk har under de senaste decennierna genomgått omfattande strukturomvandlingar. Företagen har blivit färre, men större i omfattning. Expansionen från mindre familjeföretag till större lantbruksföretag innebär ofta ett stort ekonomisk ansvar och risktagande, ett personal- och arbetsgivaransvar samt många arbetstimmar – en förändring och förvandling från bonde till företagare. Lantbruket representerar ett yrke som är mycket beroende av utomstående villkor, som man som individ inte själv kan påverka såsom väder, lagstiftning, sjukdomsangrepp (växt och djur), miljöavgifter och negativa samhällsattityder. Lantbrukare kan uppleva att det ställs höga krav på dem mht bra produktionsresultat, stabil ekonomi samt ett medvetet samhälls- och miljöansvar. Samtidigt kan de uppleva små möjligheter att påverka och kontrollera - speciellt utomstående faktorer. Höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd kan förorsaka dålig psykosocial arbetsmiljö med stress, utbrändhet och allmän psykisk ohälsa till följd.

Syfte
Syftet med undersökningen var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön och hälsan bland lantbrukare och yrkesverksamma företagare (icke-lantbrukare) på landsbygden samt att skapa ett underlag för att kunna utarbeta ett åtgärdsprogram för hur psykosociala arbetsförhållanden, psykisk hälsa samt sociala nätverk på landsbygden kan förbättras.

Deltagare och frågeformulär
Undersökningen, Lantbrukets Psykosociala Puls, genomfördes under 2011 bland 470 lantbrukare och 166 yrkesverksamma företagare på landsbygden. Bland de 470 lantbrukare fanns 177 växtodlingsproducenter, 139 mjölk- och nötköttsproducenter och 154 smågris- och slaktsvinsproducenter. Gruppen av yrkesverksamma företagare på landsbygden fungerade som kontrollgrupp, vilken var jämförbar med undersökningsgruppen i relation till ålder, kön och geografisk placering. I undersökningen användes ett validerad frågeformulär, General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPSNordic), för att spegla deltagarnas subjektiva uppfattning av sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa.

Psykosocial arbetsmiljö och hälsa
Generellt värderade de två undersökta grupperna att deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa var bra, dock hade företagarna lite bättre psykosocial arbetsmiljö och även psykisk hälsa jämfört med lantbrukarna. Både grupperna hade ganska höga arbetskrav, men även en hög grad av kontroll i arbetet och socialt stöd från omgivningen, vilket innebär att risken för psykisk ohälsa borde vara liten. De både grupperna karakteriserades dessutom av att vara ganska nöjda med sitt nuvarande liv och arbete, var mycket engagerade i arbetet, men upplevde ändå en bra balans mellan arbete och privatliv. De präglades av en positiv inställning till livet, hade en bra psykisk och allmän hälsa och upplevde sig inte stressade och utmattade. Det fanns mindre skillnader mellan de två grupper och det var främst mht skicklighet i arbetet, social interaktion, hur nöjda deltagarna var med livet och arbetet, arbetsförmåga, allmän hälsa nu jämfört med för ett år sedan, inställning till livet i allmänhet, allmänna välbefinnande och utomstående stressfaktorer.
Inom lantbrukargruppen fanns mindre skillnader och det var främst mjölk- och nötköttsproducenterna som värderade sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa lite sämre. Detta karakteriserades av högre arbetskrav, mera negativ påverkan mellan arbete och privatliv, mindre tillfreds med hur de klarade de fysiska och psykiska kraven i arbetet, sämre hälsa samt mera utmattade efter en arbetsdag jämfört med växtodlings- och grisproducenterna. Detta kan möjligen relateras till långa arbetsdagar, ett fysiskt påfrestande arbete och en bundenhet i arbetet med mjölkkor. Det framgick dock tydligt av resultaten att grisproducenterna var mindre nöjda med livet och arbete i allmänhet och var mer stressade speciellt av utomstående faktorer som de inte själva kunde råda över. Orsaken till den sämre psykiska hälsa kan nog finnas i den rådande besvärliga ekonomiska situation som grisbranschen har befunnit sig i under det senaste året.

Utomstående stressfaktorer
Deltagarna blev därför tillfrågade om i vilken omfattning de kände sig stressade av olika utomstående faktorer. De utomstående faktorer som speciellt växtodlingsproducenterna samt mjölk- och nötköttsproducenterna upplevde som mest stressande var EU lagstiftning omfattande bidragsregler, kontroller och utbetalningar samt myndigheternas agerande gentemot dem. Bland grisproducenterna var myndigheternas agerande den oftast förekommande stressfaktorn. Ökade krav gällande miljöfrågor och andra krav från samhälle och konsumenter, väderförhållanden, djurskyddslagstiftning, varierande marknadspriser, ökad brottslighet, agro-terrorism, sjukdomsutbrott bland växter och djur samt oro för företagets framtid var andra utomstående faktorer som var mycket stressande för lantbrukarna. Bland företagarna var det andra stressfaktorer som upplevdes mer stressande förutom myndigheternas agerande.
Generellt var det i stort sett samma utomstående faktorer som växtodlings-, mjölk- och grisproducenterna kände sig mycket stressade av. Dock var andelen växtodlingsproducenter som var mycket stressade färre och andelen grisproducenter som upplevde sig mycket stressade av utomstående faktorer högst jämfört med de två andra grupper, vilket betyder att grisproducenterna i undersökningen kände sig mest pressade och växtodlingsproducenterna minst pressade. Lågkonjunkturen inom grisproduktionen med höga foderpriser och låga avräkningspriser samt diskussioner kring miljö och djurskydd är sannolikt en bidragande orsak till grisproducenternas ökade stressnivå.

Upplevda symptom och besvär
Det fanns en klar skillnad mellan lantbrukarna och företagarna i relation till upplevda symptom och besvär. Generellt indikerade resultaten att lantbrukarna hade färre symptom och besvär än företagarna dvs lantbrukarna var mer symptom- och besvärsfria än övriga yrkesverksamma företagare på landsbygden. Bland lantbrukarna dominerade symptom och besvär såsom ont i olika kroppsdelar och huvudvärk och från tidigare studier är det välkänt att lantbrukare har en hög prevalens av muskuloskeletala besvär i olika kroppsdelar. Företagarna hade jämförbar prevalens av ont i kroppen, men hade även andra symptom och besvär i form av humörsvängningar, försämrad koncentration och minne, ängslighet och bekymring, varaktig utmattning samt ineffektivitet i arbetet som lantbrukarna inte hade i samma omfattning. Det fanns inga större skillnader bland lantbrukarna inom de olika produktionsinriktningarna förutom att mjölk- och nötköttsproducenterna hade högre frekvens av ofta förekommande ilska och frustration jämfört med växtodlings- och grisproducenterna.

Hur går vi vidare?
Syftet med denna undersökning var att ”ta pulsen” på lantbrukarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa för att skaffa ett underlag för utarbetning av ett åtgärdsprogram för hur de psykosociala arbetsförhållanden, psykisk hälsa samt sociala nätverk på landsbygden kan förbättras. Åtgärdsprogrammet skulle kunna innehålla utbildningar/kurser/stödinsatser både på individ och också på gruppnivå, bildande av sociala nätverksgrupper som komplement till den redan etablerade stöd- och krisverksamhet som finns för lantbrukare samt stödinsatser för att förbättra samarbete, kommunikation och dialog mellan lantbrukare och myndigheter. Som ett led i utarbetandet av ett åtgärdsprogram behövs fördjupande intervjuer med lantbrukare, representanter från branschorganisationerna (t.ex. LRF och SLA) och statliga myndigheter (kommuner, länsstyrelser och Jordbruksdepartementet) samt psykologer, coacher, processledare och kommunikatörer.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress