Livscykelanalys (LCA) av svenskt lammkött

Sammanfattning av slutrapport
I en livscykelanalys (LCA) av svensk lammproduktion har SIK funnit att det är stora skillnader i miljöpåverkan mellan olika gårdar. Både höstlammsproduktion och vårlammsproduktion studerades, men för samtliga studerade typer av miljöpåverkan var skillnaderna mellan gårdar inom kategorierna större än mellan produktionssätten. Ekologisk produktion studerades också, men skillnader jämfört med konventionell produktion var liten. Användningen av åkermark per kg kött var större på de ekologiska gårdarna (men de konventionella gårdarna använde mer naturbetesmark), medan energianvändningen var större i konventionell produktion. Detta förklaras av två aspekter: i) mer användning av spannmål och koncentrat i de konventionella systemen och ii) användning av mineralgödsel i konventionell foderodling.
Studien grundar sig på en inventering av 10 lammgårdar i södra Sverige. Miljöpåverkan som studerades var klimatpåverkan, övergödning, försurning, pesticidanvändning samt användning av resurser.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Syftet med detta projekt var att ta fram kunskap om miljöpåverkan från svensk lammköttsproduktion och hur påverkan kan minskas. Syftet var också att undersöka om vi kunde se några skillnader i miljöpåverkan mellan produktion av konventionella höstlamm, konventionella vårlamm och ekologiska höstlamm.

Resultat
Utsläpp och resursanvändning fram till gårdsgrind står för i stort sett hela miljöpåverkan från produktionen av lammkött, se Tabell 1. Endast för energianvändningen har det som händer efter att djuren lämnat gården – alltså slakt, kylning, förpackning och transport – viss betydelse. Vi ska dock komma ihåg att vi inte följt köttet ända fram till middagsbordet, utan endast till grossistlager.

Generellt var det mycket stora skillnader mellan de studerade gårdarna, även inom grupperna konventionella höstlamm, konventionella vårlamm och ekologiska vårlamm. Skillnaderna mellan gårdar inom grupperna överskuggade oftast skillnaderna mellan olika produktionssystem. Mellan produktionssystemen konventionella höstlamm och vårlamm kunde inga betydande skillnader observeras i de slutliga resultaten. Det visade sig också vid inventeringen att gränserna mellan grupperna, bl.a. beträffande slakttidpunkter, inte var så skarpa som vi hade förväntat oss.

Tio gårdar uppdelat på tre undergrupper var ett för litet material för att statistiska analyser skulle kunna göras på ett meningsfullt sätt. I de flesta fall kan vi inte heller se några tendenser till skillnader mellan produktionsformerna. I några fall ser vi dock indikationer till skillnader mellan konventionell produktion (av både höstlamm och vårlamm) och ekologisk, och det gäller områdena energianvändning och kvävebalanser. Resultat som ett genomsnitt av alla tio gårdar i studien visas i Tabell 1, per miljöpåverkanskategori och uppdelat på moment i produktionen.

Tabell 1. Livscykelanalysresultat för svensk lammproduktion, genomsnitt av tio gårdar i södra Sverige. Resultaten anges per kg kött med ben efter transport till grossistlager.

Totalt
Markanvändning, m2 118
Primär energianvändning, MJ-ekv 36
Pesticidanvändning, g a.s. 0,52
Utsläpp av växthusgaser, kg CO2-ekv 16
Bidrag till övergödning, g PO4-ekv 72
Bidrag till försurning, g SO2-ekv 122
Fotokemisk ozonbildning, g C2H4-ekv 2,6
Bidrag till ozonuttunning, mg CHC11 0,16

Metan från djurens fodersmältning stod för mer än hälften av växthusgasutsläppen. Även lustgas från stallgödsel och från mark bidrog betydligt till utsläppen. Att utsläppen från själva djuren och djurens gödsel utgör så stor del av växthusgasutsläppen gör att tillväxttakten och dödligheten i besättningen har stor betydelse för produktionens växthusgasutsläpp per kg kött. Spridningen i totala växthusgasutsläpp varierade mellan gårdarna från 11 till 26 kg CO2-ekvivalenter per kg kött. Det var alltså stora skillnader mellan gårdar, men inga tydliga skillnader i totala utsläpp mellan produktionsformerna konventionella höstlamm, konventionella vårlamm och ekologiska lamm. De stora skillnaderna visar att det finns en förbättringspotential för de gårdar som har de högsta utsläppen.

I ”markanvändning” ingår den totala jordbruksmarken för lammproduktionen, d.v.s. naturbetesmark och åkermark för produktion av eget foder och för inköpt foder, både i Sverige och utomlands. På de ekologiska gårdarna användes mer åkermark per kg kött än på de konventionella. Åkermark för produktion av spannmål och koncentrat var mindre för ekogårdarna, medan åkermarken för vallodling (slåtter och bete) var betydligt större jämfört med de konventionella gårdarna. Däremot användes i genomsnitt mer naturbetesmark för att producera lammkött på de konventionella gårdarna.

Det var betydande skillnader i energianvändning mellan de ekologiska och de konventionella gårdarna. Det finns framför allt två förklaringar: i) mer omfattande användning av spannmål och koncentrat i de konventionella systemen och ii) användning av mineralgödsel i konventionell foderodling.

Kvävebalanser beräknades för konventionella och ekologiska gårdar separat, per hektar för hela gården, inklusive avsalugrödor. Per hektar var det mycket större kväveflöden både in och ut på den konventionellt odlade marken, och även mycket större kväveöverskott (i medeltal 119 kg/ha, jämfört med 39 kg/ha på de ekologiska gårdarna). Kväveeffektiviteten, alltså kg kväve ut i produkter per kg kväve in med insatsvaror och deposition, var däremot ungefär lika för konventionell och ekologisk produktion (ca 25 %).

Metod
Livscykelanalys (LCA) har använts för att beräkna lammproduktionens miljöpåverkan. LCA är en metod för att beräkna en produkts miljöpåverkan sett till hela dess livscykel, från vaggan till graven. Denna studie inkluderar miljöeffekter från produktionskedjan från och med utvinning och produktion av insatsvaror till bl.a. foderodling, över produktion och transport av foder och andra insatsvaror till djurproduktionen, över emissioner från djur och gödsel, till och med slakt och transport, och stannar vid porten till grossistlagret.

De miljöpåverkanskategorier som ingår i studien är potentiellt bidrag till klimatpåverkan, övergödning försurning, fotokemisk ozonbildning, nedbrytning av ozonskiktet, pesticidanvändning samt användning av resurser i form av primär energi, mark, fosfor och kalium.

Studien bygger på uppgifter från tio fårgårdar i Skåne, i Västergötland och på Gotland. Sex av gårdarna drivs konventionellt, och av dessa har tre gårdar höstlamm och tre vårlamm. De fyra ekologiska gårdarna har till övervägande del höstlamm.

Ekonomisk allokering används för att fördela miljöbördan mellan kött och skinn, och 62 % av den beräknade miljöpåverkan tillskrivs köttet. Beräkningen gjordes utifrån kött- och skinnpriser enligt Scans avräkningsnoteringar under 2009 samt pris till lammproducenterna för de hantverksmässigt beredda skinnen samma år.

Den funktionella enhet som används som bas i de beräknade resultaten var 1 kg kött (slaktvikt, d.v.s. kött med ben) efter transport till grossistlager.

Slutsats och råd till näringen
Resultaten avgörs av balansen mellan miljöbelastning från insatsvaror och utsläpp från produktionen å den ena sidan och utbytet av kött och skinn å den andra. För att minska miljöbelastningen per kg kött behöver man uppmärksamma båda dessa sidor.

Exempel på förändringar som ökar utbytet av kött:
• Minskad dödlighet
• Ökad fruksamhet
• Snabbare tillväxt

Exempel på åtgärder som minskar mängden insatsvaror och utsläpp:
• Använd grovfoder av god kvalitet
• Undvik soja i fodret
• Minimera foderförluster och överutfodring
• Minimera kväveförlusterna från stallgödsel
• Använd inte överoptimala gödselgivor

Dessutom är det fördelaktigt om så mycket som möjligt av djuren kan tas till vara och göras värdefull, eftersom man då får ut mer av den miljöpåverkan som djurproduktionen genererar. Ökat tillvaratagande av skinn och ull skulle kunna vara sätt att minska den belastning som nu räknas till köttet.