Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an economic evaluation of the various protein feeds. A pre study will be done as a base for a digital intelligence device that can help farmers and advisors to make correct decisions regarding best solutions for protein feeding at farm level with regard to environment and economy. It is this preliminary study, that this sought funds will be used for. The researchers plan to seek innovation funds from EIP Agri, to develop the tool to a smart, decision support system. The main reason for the application is that it is important to make the right trade-offs in terms of the efforts of extra protein supplements in relation to its costs and the estimated increase in milk profit.

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN) ansöker om medfinansiering till ett projekt för 2017, som har beviljats av styrgruppen för RJN. I projektet görs en genomgång av de proteingrödor som kan produceras i norra Sverige. Mjölkkornas respons på olika proteinfoder sammanställs och utifrån detta görs en ekonomisk utvärdering av de olika alternativen. Med detta som bakgrund ska en förstudie göras för ett digitalt verktyg som kan hjälpa lantbrukare och rådgivare att hitta de miljömässigt och ekonomiskt bästa lösningarna för proteinutfodring på gårdsnivå. De medel vi söker här ska användas till utvecklingen av det verktyget. Forskarna avser sen att söka innovationsmedel, i första hand hos EIP Agri, för att utveckla verktyget till ett smart, digitalt beslutsstöd. Motivet till ansökan är att det är viktigt att kunna göra rätt avvägningar vad gäller insatser av extra proteintillskott i relation till dess kostnader och beräknad avkastningsökning.

Raps är den proteingröda som passar bäst att odla i norra Sverige. Baljväxter till tröskmognad är antingen en högriskgröda (ärter) eller har liten chans att nå mognad (åkerbönor och lupiner).
Helsädesgrödor i form av ärt- spannmålsensilage är intressant, men problemet är att ärtandelen är svår att förutsäga. Helsädesensilage verkar vara en kostnadseffektiv gröda.
Odling av ärtor och raps till tröskmognad har för höga produktionskostnader vid låg avkastning på grund av höga kostnader.
Optimering med hjälp av det finska programmet Lypsikki visar att produktions- och hanteringskostnaderna för såväl ärter, åkerbönor som lupiner i de flesta lägen måste vara betydligt lägre än för rapsmjöl, för att kunna konkurrera.
Lypsikki är en gårdsmodell som skulle kunna utvecklas till ett beslutsverktyg. För att bli användbart krävs dock mer detaljer kring t.ex. odlingssystem, riskvärdering och utökade miljöindikatorer.

Målet med detta projekt var att sammanställa kunskap om praktisk odling av inhemska proteinfodermedel i norra Sverige, genomföra ekonomisk utvärdering av olika proteinfodermedel, sammanställa produktionsrespons av olika proteinfodermedel till kor samt att förbereda för möjligheten att utveckla ett beslutsverktyg för rådgivare och lantbrukare för att kunna uppskatta den bästa lösningen för proteinutfodringen på gårdsnivå. Större delen av projektet har finansierats av Regional Jordbruksforskning I norr (RJN) medan den sista delen finansierades av SLF.

Slutsatserna från hela projektet är följande:
- Raps är den proteingröda som passar bäst att odla i norra Sverige, men det krävs bra management för att lyckas. Att försöka odla baljväxter till tröskfärdig gröda är inget alternativ då den antingen kan anses vara en högriskgröda (ärter) eller så har den liten chans att nå mognad (åkerbönor och lupiner).
- Helsädesgrödor i form av ärt- spannmålsensilage är intressanta alternativ, men problemet är att ärtandelen i det skördade ensilaget är svår att förutsäga. Helsädesensilage verkar generellt vara en kostnadseffektiv gröda.
- Odling av ärtor och raps till tröskmognad innebär för höga produktionskostnader vid låg avkastning på grund av såväl höga driftskostnader som fasta kostnader.
- Optimering med hjälp av det finska programmet Lypsikki visar att produktions- och hanteringskostnaderna för såväl ärter, åkerbönor som lupiner i de flesta lägen måste vara betydligt lägre än för rapsmjöl för att kunna vara ekonomiskt konkurrenskraftiga.
- Lypsikki är en gårdsmodell som skulle kunna utvecklas till ett beslutsverktyg. För att bli användbart krävs dock en utveckling med mer detaljer kring t.ex. odlingssystem, riskvärdering och utökade miljöindikatorer.

En avslutande workshop kommer att hållas i December 2018 där alla resultaten kommer att diskuteras med presumtiva användare.
En hemsida har utvecklats för projektets räkning, (www.slu.se/njv/protein-i-norr). Där kommer alla rapporter från projektet att läggas ut liksom interaktiva kalkylark, som kan användas av rådgivare och lantbrukare för att räkna på kostnader för olika produktionsförutsättningar för de proteingrödor som har ingått I projektet.