Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan

Status: Avslutat
Projektnummer: R-17-21-001
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 21 september 2018
Huvudsökande: Margareta Emanuelson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet
E-postadress: margareta.emanuelson@slu.se
Telefon: +4618671649
Medsökande: Lars Ericson
Beviljade medel: 250 000 SEK

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an economic evaluation of the various protein feeds. A pre study will be done as a base for a digital intelligence device that can help farmers and advisors to make correct decisions regarding best solutions for protein feeding at farm level with regard to environment and economy. It is this preliminary study, that this sought funds will be used for. The researchers plan to seek innovation funds from EIP Agri, to develop the tool to a smart, decision support system. The main reason for the application is that it is important to make the right trade-offs in terms of the efforts of extra protein supplements in relation to its costs and the estimated increase in milk profit.

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN) ansöker om medfinansiering till ett projekt för 2017, som har beviljats av styrgruppen för RJN. I projektet görs en genomgång av de proteingrödor som kan produceras i norra Sverige. Mjölkkornas respons på olika proteinfoder sammanställs och utifrån detta görs en ekonomisk utvärdering av de olika alternativen. Med detta som bakgrund ska en förstudie göras för ett digitalt verktyg som kan hjälpa lantbrukare och rådgivare att hitta de miljömässigt och ekonomiskt bästa lösningarna för proteinutfodring på gårdsnivå. De medel vi söker här ska användas till utvecklingen av det verktyget. Forskarna avser sen att söka innovationsmedel, i första hand hos EIP Agri, för att utveckla verktyget till ett smart, digitalt beslutsstöd. Motivet till ansökan är att det är viktigt att kunna göra rätt avvägningar vad gäller insatser av extra proteintillskott i relation till dess kostnader och beräknad avkastningsökning.

Raps är den proteingröda som passar bäst att odla i norra Sverige. Baljväxter till tröskmognad är antingen en högriskgröda (ärter) eller har liten chans att nå mognad (åkerbönor och lupiner).
Helsädesgrödor i form av ärt- spannmålsensilage är intressant, men problemet är att ärtandelen är svår att förutsäga. Helsädesensilage verkar vara en kostnadseffektiv gröda.
Odling av ärtor och raps till tröskmognad har för höga produktionskostnader vid låg avkastning på grund av höga kostnader.
Optimering med hjälp av det finska programmet Lypsikki visar att produktions- och hanteringskostnaderna för såväl ärter, åkerbönor som lupiner i de flesta lägen måste vara betydligt lägre än för rapsmjöl, för att kunna konkurrera.
Lypsikki är en gårdsmodell som skulle kunna utvecklas till ett beslutsverktyg. För att bli användbart krävs dock mer detaljer kring t.ex. odlingssystem, riskvärdering och utökade miljöindikatorer.

Målet med detta projekt var att sammanställa kunskap om praktisk odling av inhemska proteinfodermedel i norra Sverige, genomföra ekonomisk utvärdering av olika proteinfodermedel, sammanställa produktionsrespons av olika proteinfodermedel till kor samt att förbereda för möjligheten att utveckla ett beslutsverktyg för rådgivare och lantbrukare för att kunna uppskatta den bästa lösningen för proteinutfodringen på gårdsnivå. Större delen av projektet har finansierats av Regional Jordbruksforskning I norr (RJN) medan den sista delen finansierades av SLF.

Slutsatserna från hela projektet är följande:
- Raps är den proteingröda som passar bäst att odla i norra Sverige, men det krävs bra management för att lyckas. Att försöka odla baljväxter till tröskfärdig gröda är inget alternativ då den antingen kan anses vara en högriskgröda (ärter) eller så har den liten chans att nå mognad (åkerbönor och lupiner).
- Helsädesgrödor i form av ärt- spannmålsensilage är intressanta alternativ, men problemet är att ärtandelen i det skördade ensilaget är svår att förutsäga. Helsädesensilage verkar generellt vara en kostnadseffektiv gröda.
- Odling av ärtor och raps till tröskmognad innebär för höga produktionskostnader vid låg avkastning på grund av såväl höga driftskostnader som fasta kostnader.
- Optimering med hjälp av det finska programmet Lypsikki visar att produktions- och hanteringskostnaderna för såväl ärter, åkerbönor som lupiner i de flesta lägen måste vara betydligt lägre än för rapsmjöl för att kunna vara ekonomiskt konkurrenskraftiga.
- Lypsikki är en gårdsmodell som skulle kunna utvecklas till ett beslutsverktyg. För att bli användbart krävs dock en utveckling med mer detaljer kring t.ex. odlingssystem, riskvärdering och utökade miljöindikatorer.

En avslutande workshop kommer att hållas i December 2018 där alla resultaten kommer att diskuteras med presumtiva användare.
En hemsida har utvecklats för projektets räkning, (www.slu.se/njv/protein-i-norr). Där kommer alla rapporter från projektet att läggas ut liksom interaktiva kalkylark, som kan användas av rådgivare och lantbrukare för att räkna på kostnader för olika produktionsförutsättningar för de proteingrödor som har ingått I projektet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress