Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lönsamhet i skörde- och odlingssystem för spannmål vid varierande väderlek och ökande nederbörd

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833527
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 20 september 2012
Huvudsökande: Alfredo de Toro
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: alfredo.de.toro@slu.se
Telefon: 018-671846
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Olika skördestrategier analyserades med avseende på gårdsstorlek, maximal skördevattenhalt, skörde- och torkningskapacitet, samt spannmålspris och eventuell påverkan av framtida temperatur- och nederbördsökning. I fältförsök samlades data in, vilka användes för att utveckla en fälttorkningsmodell för att uppskatta spannmålens vattenhalt i fält. Modellen användes för att beräkna tillgänglig trösktid i Skåne, Östergötland och Uppland från historisk väderdata för 20-30 år. Sedan beräknades årliga kostnader och kapaciteter för skörd och torkning av spannmål för olika skördesystem. En maximal skördevattenhalt på 20-22 %, och en daglig skördekapacitet på ca 10 % av totala spannmålsarealen var den kombination som resulterade i lägst kostnader för gården med 100 ha. På större gårdar (över 300 ha) var motsvarande kombination 22-24% maximal skördevattenhalt och 6 % daglig skördekapacitet. Ett högre spannmålspris hade begränsade påverkan på skördesystem med låga läglighetskostnaderna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lönsamhet i skörde- och odlingssystem för spannmål vid varierande väderlek och ökande nederbörd

Syftet med studien

Projektet syftade till att arbeta fram enkla råd för val av skördesystem vid varierande väderlek. Olika skördesystem utvärderades med historisk väderdata under 20-30 år med avseende på gårdsstorlek, maximal skördevattenhalt, skörde- och torkningskapacitet, prisnivå på spannmål samt grödornas mognadstid för att kunna få fram de mest lönsamma kombinationerna av dessa faktorer.

Resultat och råd till lantbrukare

Följande råd utarbetades från modellering baserad på historiska väderdata:

• En maximal skördevattenhalt på 20-22 % och en tröska med maximalt 3,0 m skärvidd är den kombination som bör väljas för att minimera kostnaderna för en gård med ca 100 ha spannmålsareal. Detta innebär att skörden klaras på ca 80 timmar eller en daglig skördekapacitet på ca 10 % av totala spannmålsarealen.
• På större gårdar (300 ha och däröver) är 22-24% maximal skördevattenhalt och en daglig skördekapacitet på ca 6 % av totala spannmålsarealen (dvs. skörden klaras på ca 130 timmar) den kombination som bör väljas för att minimera kostnaderna.
• Strategin att gradvis öka den maximala skördevattenhalten från 18 % till 24 % ju längre skördesäsongen fortskrider är ett alternativ som ger kostnader jämförbara med de som fås vid skörd med fasta maximala skördevattenhalter.
• Att välja en något högre skördekapacitet än den optimala ger ungefär samma totala skördekostnader eftersom högre maskinkostnader vägs upp av lägre arbets- och läglighetskostnader. Dessutom minskar risken för kvalitetsförluster.
• Vid regniga perioder möjliggör en större tröska att mer areal kan skördas under dagar utan regn. Eftersom flera tröskstorlekar ger ungefär lika höga totala kostnader kan det i nederbördsrika områden vara motiverat att välja en något större tröska än den optimala. Detta gäller exempelvis för Skåne som oftare har regniga perioder under skördesäsongen än såväl Östergötland som Uppland. Att välja en högre skördekapacitet kan också motiveras av förväntningar om stigande spannmålspriser.
• Generellt sett minskar den genomsnittliga vattenhalten i skördad spannmål med sänkt maximal skördevattenhalt, dock på bekostnad av tillgänglig trösktid vilket leder till högre läglighetskostnader, särskilt under regniga år.
• Möjligheten till central torkning bör övervägas noggrant eftersom kostnaderna vid nyinvestering, särskilt för mindre gårdar, är betydligt högre jämfört med avgifterna vid central torkning (Lantmännens taxor). För 100 ha- gården var torkningskostnaderna med egen torkanläggning ca 70 % högre medan de var ca 35 % högre för de större gårdarna (300 och 600 ha). Å andra sidan ger egen torkanläggning ökad flexibilitet avseende exempelvis grödval och försäljningstidpunkter, vilket inte har beaktats i denna studie.
• I områden med få regniga perioder under skördesäsongen (t.ex. Uppland) behöver gårdstorken en kapacitet på ca 70 kg borttorkat vatten i timmen per meter skärvidd på tröskan vid 18 % skördevattenhalt. Då är det möjligt att torka en dags skörd (8 timmar) på ca 14 timmar vid en avkastning på 6 ton per ha. För exempelvis en gård med 300 ha matchar en 5,4 m tröska en tork med en torkkapacitet på 380 kg borttorkat vatten per timme om skördevattenhalten är 18 %.
• I områdena där det ofta förekommer regniga perioder (t.ex. Skåne) behövs en torkningskapacitet på minst 110 kg borttorkat vatten i timmen per meter skärbord vid 24 % skördevattenhalt och 8 timmar skördetid. Då är det möjligt att vid behov torka en dags skörd på ca 24 timmar vid en avkastning på 6 ton per ha. Detta innebär exempelvis att på en gård med 300 ha matchar en tröska med 5,4 m skärvidd en tork med en kapacitet på ca 600 kg borttorkat vatten per timme om skördevattenhalten är 24 %.
• Det är viktigt att kunna kyla den fuktiga spannmålen genom luftning före torkning i egen torkningsanläggning om den ska lagras längre än ett dygn, och kapaciteten bör väljas så att den motsvarar minst en dags skörd.

Metod
Projektet genomfördes i följande steg:

• Fältförsök utfördes i Linköping och Uppsala under skörden 2009 med syfte att samla in data om vattenhalter hos mogen spannmål i fält samt att relatera dessa till klimatdata.
• Insamlad data användes för att utveckla och validera en fälttorkningsmodell för att uppskatta spannmålens vattenhalt i fält på timbasis. Modellen anpassades till fältdata från Uppsala och validerades med fältdata från Linköping.
• Med hjälp av väderdata från SMHI för Malmö, Linköping och Stockholm användes fälttorkningsmodellen för att uppskatta vattenhalterna i moget korn och höstvete under 20 till 30 år. Därefter uppskattades genomsnittliga sannolikheter för tillgänglig trösktid vid olika maximal vattenhalt för skörd i Skåne, Östergötland och Uppland.
• De uppskattade vattenhalterna och sannolikheten för tillgänglig trösktid användes sedan för att beräkna kostnader och kapaciteter för skörd och torkning för typgårdar i Skåne, Östergötland och Uppland. Beräkningarna gjordes med två modeller, en simuleringsmodell baserad på händelsestyrd simulering som kunde simulera skördeoperationen på en gård timma efter timma under många skördesäsonger och en optimeringsmodell baserad på linjärprogrammering. Effekten på kostnader och kapaciteter undersöktes också för framtida förändrat väder.
• Resultaten sammanställdes och råd som kan hjälpa lantbrukaren vid val av skördesystem utarbetades.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev