Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lönsamhet i skörde- och odlingssystem för spannmål vid varierande väderlek och ökande nederbörd

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833527
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 20 september 2012
Huvudsökande: Alfredo de Toro
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: alfredo.de.toro@slu.se
Telefon: 018-671846
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Olika skördestrategier analyserades med avseende på gårdsstorlek, maximal skördevattenhalt, skörde- och torkningskapacitet, samt spannmålspris och eventuell påverkan av framtida temperatur- och nederbördsökning. I fältförsök samlades data in, vilka användes för att utveckla en fälttorkningsmodell för att uppskatta spannmålens vattenhalt i fält. Modellen användes för att beräkna tillgänglig trösktid i Skåne, Östergötland och Uppland från historisk väderdata för 20-30 år. Sedan beräknades årliga kostnader och kapaciteter för skörd och torkning av spannmål för olika skördesystem. En maximal skördevattenhalt på 20-22 %, och en daglig skördekapacitet på ca 10 % av totala spannmålsarealen var den kombination som resulterade i lägst kostnader för gården med 100 ha. På större gårdar (över 300 ha) var motsvarande kombination 22-24% maximal skördevattenhalt och 6 % daglig skördekapacitet. Ett högre spannmålspris hade begränsade påverkan på skördesystem med låga läglighetskostnaderna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lönsamhet i skörde- och odlingssystem för spannmål vid varierande väderlek och ökande nederbörd

Syftet med studien

Projektet syftade till att arbeta fram enkla råd för val av skördesystem vid varierande väderlek. Olika skördesystem utvärderades med historisk väderdata under 20-30 år med avseende på gårdsstorlek, maximal skördevattenhalt, skörde- och torkningskapacitet, prisnivå på spannmål samt grödornas mognadstid för att kunna få fram de mest lönsamma kombinationerna av dessa faktorer.

Resultat och råd till lantbrukare

Följande råd utarbetades från modellering baserad på historiska väderdata:

• En maximal skördevattenhalt på 20-22 % och en tröska med maximalt 3,0 m skärvidd är den kombination som bör väljas för att minimera kostnaderna för en gård med ca 100 ha spannmålsareal. Detta innebär att skörden klaras på ca 80 timmar eller en daglig skördekapacitet på ca 10 % av totala spannmålsarealen.
• På större gårdar (300 ha och däröver) är 22-24% maximal skördevattenhalt och en daglig skördekapacitet på ca 6 % av totala spannmålsarealen (dvs. skörden klaras på ca 130 timmar) den kombination som bör väljas för att minimera kostnaderna.
• Strategin att gradvis öka den maximala skördevattenhalten från 18 % till 24 % ju längre skördesäsongen fortskrider är ett alternativ som ger kostnader jämförbara med de som fås vid skörd med fasta maximala skördevattenhalter.
• Att välja en något högre skördekapacitet än den optimala ger ungefär samma totala skördekostnader eftersom högre maskinkostnader vägs upp av lägre arbets- och läglighetskostnader. Dessutom minskar risken för kvalitetsförluster.
• Vid regniga perioder möjliggör en större tröska att mer areal kan skördas under dagar utan regn. Eftersom flera tröskstorlekar ger ungefär lika höga totala kostnader kan det i nederbördsrika områden vara motiverat att välja en något större tröska än den optimala. Detta gäller exempelvis för Skåne som oftare har regniga perioder under skördesäsongen än såväl Östergötland som Uppland. Att välja en högre skördekapacitet kan också motiveras av förväntningar om stigande spannmålspriser.
• Generellt sett minskar den genomsnittliga vattenhalten i skördad spannmål med sänkt maximal skördevattenhalt, dock på bekostnad av tillgänglig trösktid vilket leder till högre läglighetskostnader, särskilt under regniga år.
• Möjligheten till central torkning bör övervägas noggrant eftersom kostnaderna vid nyinvestering, särskilt för mindre gårdar, är betydligt högre jämfört med avgifterna vid central torkning (Lantmännens taxor). För 100 ha- gården var torkningskostnaderna med egen torkanläggning ca 70 % högre medan de var ca 35 % högre för de större gårdarna (300 och 600 ha). Å andra sidan ger egen torkanläggning ökad flexibilitet avseende exempelvis grödval och försäljningstidpunkter, vilket inte har beaktats i denna studie.
• I områden med få regniga perioder under skördesäsongen (t.ex. Uppland) behöver gårdstorken en kapacitet på ca 70 kg borttorkat vatten i timmen per meter skärvidd på tröskan vid 18 % skördevattenhalt. Då är det möjligt att torka en dags skörd (8 timmar) på ca 14 timmar vid en avkastning på 6 ton per ha. För exempelvis en gård med 300 ha matchar en 5,4 m tröska en tork med en torkkapacitet på 380 kg borttorkat vatten per timme om skördevattenhalten är 18 %.
• I områdena där det ofta förekommer regniga perioder (t.ex. Skåne) behövs en torkningskapacitet på minst 110 kg borttorkat vatten i timmen per meter skärbord vid 24 % skördevattenhalt och 8 timmar skördetid. Då är det möjligt att vid behov torka en dags skörd på ca 24 timmar vid en avkastning på 6 ton per ha. Detta innebär exempelvis att på en gård med 300 ha matchar en tröska med 5,4 m skärvidd en tork med en kapacitet på ca 600 kg borttorkat vatten per timme om skördevattenhalten är 24 %.
• Det är viktigt att kunna kyla den fuktiga spannmålen genom luftning före torkning i egen torkningsanläggning om den ska lagras längre än ett dygn, och kapaciteten bör väljas så att den motsvarar minst en dags skörd.

Metod
Projektet genomfördes i följande steg:

• Fältförsök utfördes i Linköping och Uppsala under skörden 2009 med syfte att samla in data om vattenhalter hos mogen spannmål i fält samt att relatera dessa till klimatdata.
• Insamlad data användes för att utveckla och validera en fälttorkningsmodell för att uppskatta spannmålens vattenhalt i fält på timbasis. Modellen anpassades till fältdata från Uppsala och validerades med fältdata från Linköping.
• Med hjälp av väderdata från SMHI för Malmö, Linköping och Stockholm användes fälttorkningsmodellen för att uppskatta vattenhalterna i moget korn och höstvete under 20 till 30 år. Därefter uppskattades genomsnittliga sannolikheter för tillgänglig trösktid vid olika maximal vattenhalt för skörd i Skåne, Östergötland och Uppland.
• De uppskattade vattenhalterna och sannolikheten för tillgänglig trösktid användes sedan för att beräkna kostnader och kapaciteter för skörd och torkning för typgårdar i Skåne, Östergötland och Uppland. Beräkningarna gjordes med två modeller, en simuleringsmodell baserad på händelsestyrd simulering som kunde simulera skördeoperationen på en gård timma efter timma under många skördesäsonger och en optimeringsmodell baserad på linjärprogrammering. Effekten på kostnader och kapaciteter undersöktes också för framtida förändrat väder.
• Resultaten sammanställdes och råd som kan hjälpa lantbrukaren vid val av skördesystem utarbetades.

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött
Mjölk
Växtodling

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Trädgård
Växtodling

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress