Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lönsamhet i skörde- och odlingssystem för spannmål vid varierande väderlek och ökande nederbörd

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833527
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 20 september 2012
Huvudsökande: Alfredo de Toro
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: alfredo.de.toro@slu.se
Telefon: 018-671846
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Olika skördestrategier analyserades med avseende på gårdsstorlek, maximal skördevattenhalt, skörde- och torkningskapacitet, samt spannmålspris och eventuell påverkan av framtida temperatur- och nederbördsökning. I fältförsök samlades data in, vilka användes för att utveckla en fälttorkningsmodell för att uppskatta spannmålens vattenhalt i fält. Modellen användes för att beräkna tillgänglig trösktid i Skåne, Östergötland och Uppland från historisk väderdata för 20-30 år. Sedan beräknades årliga kostnader och kapaciteter för skörd och torkning av spannmål för olika skördesystem. En maximal skördevattenhalt på 20-22 %, och en daglig skördekapacitet på ca 10 % av totala spannmålsarealen var den kombination som resulterade i lägst kostnader för gården med 100 ha. På större gårdar (över 300 ha) var motsvarande kombination 22-24% maximal skördevattenhalt och 6 % daglig skördekapacitet. Ett högre spannmålspris hade begränsade påverkan på skördesystem med låga läglighetskostnaderna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lönsamhet i skörde- och odlingssystem för spannmål vid varierande väderlek och ökande nederbörd

Syftet med studien

Projektet syftade till att arbeta fram enkla råd för val av skördesystem vid varierande väderlek. Olika skördesystem utvärderades med historisk väderdata under 20-30 år med avseende på gårdsstorlek, maximal skördevattenhalt, skörde- och torkningskapacitet, prisnivå på spannmål samt grödornas mognadstid för att kunna få fram de mest lönsamma kombinationerna av dessa faktorer.

Resultat och råd till lantbrukare

Följande råd utarbetades från modellering baserad på historiska väderdata:

• En maximal skördevattenhalt på 20-22 % och en tröska med maximalt 3,0 m skärvidd är den kombination som bör väljas för att minimera kostnaderna för en gård med ca 100 ha spannmålsareal. Detta innebär att skörden klaras på ca 80 timmar eller en daglig skördekapacitet på ca 10 % av totala spannmålsarealen.
• På större gårdar (300 ha och däröver) är 22-24% maximal skördevattenhalt och en daglig skördekapacitet på ca 6 % av totala spannmålsarealen (dvs. skörden klaras på ca 130 timmar) den kombination som bör väljas för att minimera kostnaderna.
• Strategin att gradvis öka den maximala skördevattenhalten från 18 % till 24 % ju längre skördesäsongen fortskrider är ett alternativ som ger kostnader jämförbara med de som fås vid skörd med fasta maximala skördevattenhalter.
• Att välja en något högre skördekapacitet än den optimala ger ungefär samma totala skördekostnader eftersom högre maskinkostnader vägs upp av lägre arbets- och läglighetskostnader. Dessutom minskar risken för kvalitetsförluster.
• Vid regniga perioder möjliggör en större tröska att mer areal kan skördas under dagar utan regn. Eftersom flera tröskstorlekar ger ungefär lika höga totala kostnader kan det i nederbördsrika områden vara motiverat att välja en något större tröska än den optimala. Detta gäller exempelvis för Skåne som oftare har regniga perioder under skördesäsongen än såväl Östergötland som Uppland. Att välja en högre skördekapacitet kan också motiveras av förväntningar om stigande spannmålspriser.
• Generellt sett minskar den genomsnittliga vattenhalten i skördad spannmål med sänkt maximal skördevattenhalt, dock på bekostnad av tillgänglig trösktid vilket leder till högre läglighetskostnader, särskilt under regniga år.
• Möjligheten till central torkning bör övervägas noggrant eftersom kostnaderna vid nyinvestering, särskilt för mindre gårdar, är betydligt högre jämfört med avgifterna vid central torkning (Lantmännens taxor). För 100 ha- gården var torkningskostnaderna med egen torkanläggning ca 70 % högre medan de var ca 35 % högre för de större gårdarna (300 och 600 ha). Å andra sidan ger egen torkanläggning ökad flexibilitet avseende exempelvis grödval och försäljningstidpunkter, vilket inte har beaktats i denna studie.
• I områden med få regniga perioder under skördesäsongen (t.ex. Uppland) behöver gårdstorken en kapacitet på ca 70 kg borttorkat vatten i timmen per meter skärvidd på tröskan vid 18 % skördevattenhalt. Då är det möjligt att torka en dags skörd (8 timmar) på ca 14 timmar vid en avkastning på 6 ton per ha. För exempelvis en gård med 300 ha matchar en 5,4 m tröska en tork med en torkkapacitet på 380 kg borttorkat vatten per timme om skördevattenhalten är 18 %.
• I områdena där det ofta förekommer regniga perioder (t.ex. Skåne) behövs en torkningskapacitet på minst 110 kg borttorkat vatten i timmen per meter skärbord vid 24 % skördevattenhalt och 8 timmar skördetid. Då är det möjligt att vid behov torka en dags skörd på ca 24 timmar vid en avkastning på 6 ton per ha. Detta innebär exempelvis att på en gård med 300 ha matchar en tröska med 5,4 m skärvidd en tork med en kapacitet på ca 600 kg borttorkat vatten per timme om skördevattenhalten är 24 %.
• Det är viktigt att kunna kyla den fuktiga spannmålen genom luftning före torkning i egen torkningsanläggning om den ska lagras längre än ett dygn, och kapaciteten bör väljas så att den motsvarar minst en dags skörd.

Metod
Projektet genomfördes i följande steg:

• Fältförsök utfördes i Linköping och Uppsala under skörden 2009 med syfte att samla in data om vattenhalter hos mogen spannmål i fält samt att relatera dessa till klimatdata.
• Insamlad data användes för att utveckla och validera en fälttorkningsmodell för att uppskatta spannmålens vattenhalt i fält på timbasis. Modellen anpassades till fältdata från Uppsala och validerades med fältdata från Linköping.
• Med hjälp av väderdata från SMHI för Malmö, Linköping och Stockholm användes fälttorkningsmodellen för att uppskatta vattenhalterna i moget korn och höstvete under 20 till 30 år. Därefter uppskattades genomsnittliga sannolikheter för tillgänglig trösktid vid olika maximal vattenhalt för skörd i Skåne, Östergötland och Uppland.
• De uppskattade vattenhalterna och sannolikheten för tillgänglig trösktid användes sedan för att beräkna kostnader och kapaciteter för skörd och torkning för typgårdar i Skåne, Östergötland och Uppland. Beräkningarna gjordes med två modeller, en simuleringsmodell baserad på händelsestyrd simulering som kunde simulera skördeoperationen på en gård timma efter timma under många skördesäsonger och en optimeringsmodell baserad på linjärprogrammering. Effekten på kostnader och kapaciteter undersöktes också för framtida förändrat väder.
• Resultaten sammanställdes och råd som kan hjälpa lantbrukaren vid val av skördesystem utarbetades.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Ammoniak från slaktkycklingstallar – utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner
Sven Nimmermark, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1243106 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Producers of broiler chickens are forced to report emissions of ammonia due to environmental considerations. By now no data regarding emissions of ammonia from modern Swedish broiler chicken houses are available. For field measurement there is a need for a simple method for quantification of these …

Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder
Olle Anderbrant, Lunds Universitet

Projektnummer: H1333073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for …

Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: H1330241 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 september 2017

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst
Charlotte Lundgren, Linköpings Universitet

Projektnummer: H1247206 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 augusti 2017

Riding performance is influenced by the interplay between horse and rider and success is dependent on a good interaction. In an educational context this rider-horse dyad is complemented with a riding instructor/trainer. The study aims to describe and analyse the communication between rider and …

Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Optimering av penicillinbehandlingar till häst för att minska resistensutveckling
Lena Olsén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1347153 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 juli 2017

Antibiotic resistance could be impeded by choosing narrow-spectrum antibiotic and correct dosage. Penicillin has narrow spectrum, is efficient, and the most valuable antibiotic used in horses. Infectious arthritis is devastating to the horse's function, risking irreversible damage unless treated …

Läs mer

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Patomorfologi och immunbiologi vid Acquired Equine Polyneuropathy (AEP); en nyckel till etiologin?
Karin Hultin Jäderlund, Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (korrekt org nr 969159570, men det tar inte systemet))

Projektnummer: H-14-47-014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) is a serious herd-related disease of the peripheral nervous system in horses. The aetiology is unclear, but an environmental, probably forage-related factor has been suggested. Unique accumulations in the perikaryon of the myelin-producing Schwann cells are …

Läs mer

Tysta smittbärare av kvarkabakterien Streptococcus equi – utökad longitudinell studie
Gittan Gröndahl, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Strangles, Streptococcus equi infection, is a considerable problem for the horse industry. Silent carriers cause uncontrolled spread today. In an ongoing project, “Stop the spread of strangles (…)” (H1147203), diagnostics to find silent carriers are studied and the frequency of carriers within 4 …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress