Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-21-775
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Växtodling Energi & biomassa
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 31 december 2019
Huvudsökande: Daniel Nilsson
Organisation: Daniel Nilsson
E-postadress: daniel.nilsson@slu.se
Telefon: 018-672669
Medsökande: Håkan Rosenqvist
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the future. The aim of this project is to compile a decision basis for
the farmers on how to improve the profitability of such fields. In the project, different types of costs will be calculated,
e.g. machinery costs, which will be estimated by means of a dynamic model for simulation of transports and in-field
driving patterns. The income will be calculated taking product prices and subsidies into account, including possible
payments for reduced nutrient leakage and sequestration of soil carbon. The economic profitability will be calculated
for traditional crops, as well as energy crops, fallow land and cultivation of Norway spruce. Comparisons will be
carried out for different regions in Sweden.

I Sverige finns det idag stora arealer åkermark som inte brukas aktivt. Skälen till detta kan vara att fälten är små och
dåligt arronderade, att bördigheten är låg, att de är avlägset belägna, m m. Dessa s.k. marginalmarker har ofta
negativ lönsamhet och riskerar att överges och växa igen. Syftet med detta projekt är att ta fram ett beslutsunderlag
för lantbrukarna så att de kan använda sina marginalmarker på ett mer lönsamt sätt. I projektet kommer olika
kostnader att beräknas; bl.a. kommer maskinkostnaderna att uppskattas för olika fälttyper med hjälp av en dynamisk
simuleringsmodell som simulerar körmönstren på fälten och transporterna mellan dessa. Intäkterna kommer att
beakta olika produktpriser och möjligheter till olika stöd, inklusive ersättning för minskat växtnäringsläckage och för
bindning av markkol. Lönsamheten kommer att analyseras för såväl traditionella grödor (t.ex. vall, vårkorn) som
energigrödor, träda och gran. Jämförelser görs för olika kommuner i landet.

I Sverige finns stora arealer åkermark som brukas med låg intensitet, kanske upp till en halv miljon hektar. Dessa s.k. marginalfält har ofta liten areal, oregelbunden form och låg bördighet. Syftet med detta projekt var att undersöka lönsamheten för odling på dessa fält. I projektet har en simuleringsmodell utvecklats som tar hänsyn till maskinarbetenas tidsåtgång utifrån fältens areal och form, och därmed kan man få fram fältspecifika maskinkostnader. Små odlingsfält har visat sig vara gynnsamma med avseende på upprätthållandet av ekosystemtjänster, t.ex. när det gäller mångfalden av flora och fauna. De ekonomiska beräkningarna visade att fältens areal och form har stor betydelse för lönsamheten och därmed valet av gröda och odlingsintensitet. Beräkningarna visade också att ett omkretsbaserat kantmeterstöd, jämfört med ett arealbaserat stödsystem, skulle kompensera för både ökade brukningskostnader och ökad leverans av ekosystemtjänster på de mindre fälten.

EN HALV MILJON HEKTAR MARGINALMARKER – VAD SKA VI HA DEM TILL?

I Sverige finns idag stora arealer åkermark som odlas med låg intensitet. Det kan vara så mycket som upp till en halv miljon hektar. I detta projekt har vi undersökt hur stor lönsamheten är för odling på sådana så kallade marginalfält. Vi undesökte fyra kommuner (Svalöv, Ronneby, Vingåker, Skellefteå) när det gäller fältens areal, form, transportavstånd och avkastningsnivå. Om man antar att ett marginalfält kan definieras som en åker med träda, låg-intensiv vallodling eller som en skyddszon längs ett vattendrag, visade det sig att Skellefteå och Vingåker hade större andel marginalfält än Svalöv och Ronneby, både när det gäller totalt antal och total areal. I alla de studerade kommunerna var den genomsnittliga arealen för marginalfälten 1-2 hektar.

När man beräknar vad det kostar att använda olika maskiner på ett fält, utgår man ofta från maskinkapaciteter som antas gälla oberoende av hur stort eller snirkligt (oregelbundet) fältet är. Genom att simulera maskinarbetena på en dator kan man få mer exakta uppgifter om hur lång tid det tar att göra olika arbetsuppgifter på ett utvalt fält. I detta projekt har en modell utvecklats för simulering av maskinarbeten på fälten. Tack vare detta kan man beräkna vad maskinarbetena kostar på enskilda fält.

Ekosystemtjänster beskriver naturens nyttor och bidrag till människors välbefinnande. Små odlingsfält har visat sig vara bra när det gäller ekosystemtjänster. Exempelvis blir det fler fåglar, insekter och ovanliga växter när arealerna blir mindre. En viktig egenskap hos fälten när det gäller ekosystemtjänster är hur stor omkretsen är i förhållande till arealen. Ju större omkrets fälten har i förhållande till arealen, desto större mångfald av de olika djuren och växterna. En annan sorts ekosystemtjänst är inlagring av kol i marken. Genom att välja rätt grödor och odlingsmetoder kan åkrarna binda kol i marken istället för att kolet hamnar i atmosfären som koldioxid.

Våra beräkningar visade att fältens areal och form har stor betydelse för hur lönsamt det är att odla olika grödor. Kostnaderna var höga på marginalmarkerna, vilket innebär att det blir dyrt att använda dessa för produktion av mat. Flera av maskinarbetena på fält med spannmål och vall var ungefär dubbelt så dyra på de minsta fälten, jämfört med fält på 6 hektar.

För flera grödor var lönsamheten per hektar högre för låg-intensiv odling (t.ex. odling utan kvävegödsling) jämfört med intensiv odling. Däremot var produktionskostnaden per ton lägre för intensiv odling jämfört med låg-intensiv odling. Resultaten visade alltså att små och oregelbundna fält bör odlas med lägre intensitet än stora fält med bra fältform.

Vi visade också att användning av marginalfälten kan ifrågasättas ur livsmedelsförsörjningssynpunkt. Skälen är att det krävs mer insatser per ton producerad vara, d.v.s. det blir högre produktionskostnader, samtidigt som man får mindre skördar, d.v.s. det blir lägre intäkter. Om man ser det krasst företagsekonomiskt, utan olika ekonomiska stöd, borde större delen av marginalfälten planteras med gran, eller användas för ändamål som inte har studerats i detta projekt.

Ett stöd som baseras på skiftenas omkrets (kantmeterstöd) kan minska skillnaderna i lönsamhet mellan stora och små oregelbundna fält. Ett kantmeterstöd skulle, jämfört med ett arealbaserat stödsystem (t.ex. nuvarande gårdsstöd), kompensera för ökade brukningskostnader och bidra till fler ekosystemtjänster på de mindre fälten. Marginalfälten skulle få högre stöd per hektar jämfört med ett stöd som är proportionellt mot arealen. Med ett kantmeterstöd minskar behovet av kompensationsstödet, som är avsett att kompensera för mindre gynnsamma brukningsförutsättningar.

När det gäller ett eventuellt kolinlagringsstöd, visade beräkningarna att ett sådant stöd skulle kunna få stor betydelse för valet av gröda, men då behöver stödbeloppen åtminstone vara högre än nuvarande priser på EU:s utsläppsrätter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev