Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-21-775
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Växtodling Energi & biomassa
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 31 december 2019
Huvudsökande: Daniel Nilsson
Organisation: Daniel Nilsson
E-postadress: daniel.nilsson@slu.se
Telefon: 018-672669
Medsökande: Håkan Rosenqvist
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the future. The aim of this project is to compile a decision basis for
the farmers on how to improve the profitability of such fields. In the project, different types of costs will be calculated,
e.g. machinery costs, which will be estimated by means of a dynamic model for simulation of transports and in-field
driving patterns. The income will be calculated taking product prices and subsidies into account, including possible
payments for reduced nutrient leakage and sequestration of soil carbon. The economic profitability will be calculated
for traditional crops, as well as energy crops, fallow land and cultivation of Norway spruce. Comparisons will be
carried out for different regions in Sweden.

I Sverige finns det idag stora arealer åkermark som inte brukas aktivt. Skälen till detta kan vara att fälten är små och
dåligt arronderade, att bördigheten är låg, att de är avlägset belägna, m m. Dessa s.k. marginalmarker har ofta
negativ lönsamhet och riskerar att överges och växa igen. Syftet med detta projekt är att ta fram ett beslutsunderlag
för lantbrukarna så att de kan använda sina marginalmarker på ett mer lönsamt sätt. I projektet kommer olika
kostnader att beräknas; bl.a. kommer maskinkostnaderna att uppskattas för olika fälttyper med hjälp av en dynamisk
simuleringsmodell som simulerar körmönstren på fälten och transporterna mellan dessa. Intäkterna kommer att
beakta olika produktpriser och möjligheter till olika stöd, inklusive ersättning för minskat växtnäringsläckage och för
bindning av markkol. Lönsamheten kommer att analyseras för såväl traditionella grödor (t.ex. vall, vårkorn) som
energigrödor, träda och gran. Jämförelser görs för olika kommuner i landet.

I Sverige finns stora arealer åkermark som brukas med låg intensitet, kanske upp till en halv miljon hektar. Dessa s.k. marginalfält har ofta liten areal, oregelbunden form och låg bördighet. Syftet med detta projekt var att undersöka lönsamheten för odling på dessa fält. I projektet har en simuleringsmodell utvecklats som tar hänsyn till maskinarbetenas tidsåtgång utifrån fältens areal och form, och därmed kan man få fram fältspecifika maskinkostnader. Små odlingsfält har visat sig vara gynnsamma med avseende på upprätthållandet av ekosystemtjänster, t.ex. när det gäller mångfalden av flora och fauna. De ekonomiska beräkningarna visade att fältens areal och form har stor betydelse för lönsamheten och därmed valet av gröda och odlingsintensitet. Beräkningarna visade också att ett omkretsbaserat kantmeterstöd, jämfört med ett arealbaserat stödsystem, skulle kompensera för både ökade brukningskostnader och ökad leverans av ekosystemtjänster på de mindre fälten.

EN HALV MILJON HEKTAR MARGINALMARKER – VAD SKA VI HA DEM TILL?

I Sverige finns idag stora arealer åkermark som odlas med låg intensitet. Det kan vara så mycket som upp till en halv miljon hektar. I detta projekt har vi undersökt hur stor lönsamheten är för odling på sådana så kallade marginalfält. Vi undesökte fyra kommuner (Svalöv, Ronneby, Vingåker, Skellefteå) när det gäller fältens areal, form, transportavstånd och avkastningsnivå. Om man antar att ett marginalfält kan definieras som en åker med träda, låg-intensiv vallodling eller som en skyddszon längs ett vattendrag, visade det sig att Skellefteå och Vingåker hade större andel marginalfält än Svalöv och Ronneby, både när det gäller totalt antal och total areal. I alla de studerade kommunerna var den genomsnittliga arealen för marginalfälten 1-2 hektar.

När man beräknar vad det kostar att använda olika maskiner på ett fält, utgår man ofta från maskinkapaciteter som antas gälla oberoende av hur stort eller snirkligt (oregelbundet) fältet är. Genom att simulera maskinarbetena på en dator kan man få mer exakta uppgifter om hur lång tid det tar att göra olika arbetsuppgifter på ett utvalt fält. I detta projekt har en modell utvecklats för simulering av maskinarbeten på fälten. Tack vare detta kan man beräkna vad maskinarbetena kostar på enskilda fält.

Ekosystemtjänster beskriver naturens nyttor och bidrag till människors välbefinnande. Små odlingsfält har visat sig vara bra när det gäller ekosystemtjänster. Exempelvis blir det fler fåglar, insekter och ovanliga växter när arealerna blir mindre. En viktig egenskap hos fälten när det gäller ekosystemtjänster är hur stor omkretsen är i förhållande till arealen. Ju större omkrets fälten har i förhållande till arealen, desto större mångfald av de olika djuren och växterna. En annan sorts ekosystemtjänst är inlagring av kol i marken. Genom att välja rätt grödor och odlingsmetoder kan åkrarna binda kol i marken istället för att kolet hamnar i atmosfären som koldioxid.

Våra beräkningar visade att fältens areal och form har stor betydelse för hur lönsamt det är att odla olika grödor. Kostnaderna var höga på marginalmarkerna, vilket innebär att det blir dyrt att använda dessa för produktion av mat. Flera av maskinarbetena på fält med spannmål och vall var ungefär dubbelt så dyra på de minsta fälten, jämfört med fält på 6 hektar.

För flera grödor var lönsamheten per hektar högre för låg-intensiv odling (t.ex. odling utan kvävegödsling) jämfört med intensiv odling. Däremot var produktionskostnaden per ton lägre för intensiv odling jämfört med låg-intensiv odling. Resultaten visade alltså att små och oregelbundna fält bör odlas med lägre intensitet än stora fält med bra fältform.

Vi visade också att användning av marginalfälten kan ifrågasättas ur livsmedelsförsörjningssynpunkt. Skälen är att det krävs mer insatser per ton producerad vara, d.v.s. det blir högre produktionskostnader, samtidigt som man får mindre skördar, d.v.s. det blir lägre intäkter. Om man ser det krasst företagsekonomiskt, utan olika ekonomiska stöd, borde större delen av marginalfälten planteras med gran, eller användas för ändamål som inte har studerats i detta projekt.

Ett stöd som baseras på skiftenas omkrets (kantmeterstöd) kan minska skillnaderna i lönsamhet mellan stora och små oregelbundna fält. Ett kantmeterstöd skulle, jämfört med ett arealbaserat stödsystem (t.ex. nuvarande gårdsstöd), kompensera för ökade brukningskostnader och bidra till fler ekosystemtjänster på de mindre fälten. Marginalfälten skulle få högre stöd per hektar jämfört med ett stöd som är proportionellt mot arealen. Med ett kantmeterstöd minskar behovet av kompensationsstödet, som är avsett att kompensera för mindre gynnsamma brukningsförutsättningar.

När det gäller ett eventuellt kolinlagringsstöd, visade beräkningarna att ett sådant stöd skulle kunna få stor betydelse för valet av gröda, men då behöver stödbeloppen åtminstone vara högre än nuvarande priser på EU:s utsläppsrätter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev