Lönsamheten för odling på marginalmarker

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the future. The aim of this project is to compile a decision basis for
the farmers on how to improve the profitability of such fields. In the project, different types of costs will be calculated,
e.g. machinery costs, which will be estimated by means of a dynamic model for simulation of transports and in-field
driving patterns. The income will be calculated taking product prices and subsidies into account, including possible
payments for reduced nutrient leakage and sequestration of soil carbon. The economic profitability will be calculated
for traditional crops, as well as energy crops, fallow land and cultivation of Norway spruce. Comparisons will be
carried out for different regions in Sweden.

I Sverige finns det idag stora arealer åkermark som inte brukas aktivt. Skälen till detta kan vara att fälten är små och
dåligt arronderade, att bördigheten är låg, att de är avlägset belägna, m m. Dessa s.k. marginalmarker har ofta
negativ lönsamhet och riskerar att överges och växa igen. Syftet med detta projekt är att ta fram ett beslutsunderlag
för lantbrukarna så att de kan använda sina marginalmarker på ett mer lönsamt sätt. I projektet kommer olika
kostnader att beräknas; bl.a. kommer maskinkostnaderna att uppskattas för olika fälttyper med hjälp av en dynamisk
simuleringsmodell som simulerar körmönstren på fälten och transporterna mellan dessa. Intäkterna kommer att
beakta olika produktpriser och möjligheter till olika stöd, inklusive ersättning för minskat växtnäringsläckage och för
bindning av markkol. Lönsamheten kommer att analyseras för såväl traditionella grödor (t.ex. vall, vårkorn) som
energigrödor, träda och gran. Jämförelser görs för olika kommuner i landet.

I Sverige finns stora arealer åkermark som brukas med låg intensitet, kanske upp till en halv miljon hektar. Dessa s.k. marginalfält har ofta liten areal, oregelbunden form och låg bördighet. Syftet med detta projekt var att undersöka lönsamheten för odling på dessa fält. I projektet har en simuleringsmodell utvecklats som tar hänsyn till maskinarbetenas tidsåtgång utifrån fältens areal och form, och därmed kan man få fram fältspecifika maskinkostnader. Små odlingsfält har visat sig vara gynnsamma med avseende på upprätthållandet av ekosystemtjänster, t.ex. när det gäller mångfalden av flora och fauna. De ekonomiska beräkningarna visade att fältens areal och form har stor betydelse för lönsamheten och därmed valet av gröda och odlingsintensitet. Beräkningarna visade också att ett omkretsbaserat kantmeterstöd, jämfört med ett arealbaserat stödsystem, skulle kompensera för både ökade brukningskostnader och ökad leverans av ekosystemtjänster på de mindre fälten.

EN HALV MILJON HEKTAR MARGINALMARKER – VAD SKA VI HA DEM TILL?

I Sverige finns idag stora arealer åkermark som odlas med låg intensitet. Det kan vara så mycket som upp till en halv miljon hektar. I detta projekt har vi undersökt hur stor lönsamheten är för odling på sådana så kallade marginalfält. Vi undesökte fyra kommuner (Svalöv, Ronneby, Vingåker, Skellefteå) när det gäller fältens areal, form, transportavstånd och avkastningsnivå. Om man antar att ett marginalfält kan definieras som en åker med träda, låg-intensiv vallodling eller som en skyddszon längs ett vattendrag, visade det sig att Skellefteå och Vingåker hade större andel marginalfält än Svalöv och Ronneby, både när det gäller totalt antal och total areal. I alla de studerade kommunerna var den genomsnittliga arealen för marginalfälten 1-2 hektar.

När man beräknar vad det kostar att använda olika maskiner på ett fält, utgår man ofta från maskinkapaciteter som antas gälla oberoende av hur stort eller snirkligt (oregelbundet) fältet är. Genom att simulera maskinarbetena på en dator kan man få mer exakta uppgifter om hur lång tid det tar att göra olika arbetsuppgifter på ett utvalt fält. I detta projekt har en modell utvecklats för simulering av maskinarbeten på fälten. Tack vare detta kan man beräkna vad maskinarbetena kostar på enskilda fält.

Ekosystemtjänster beskriver naturens nyttor och bidrag till människors välbefinnande. Små odlingsfält har visat sig vara bra när det gäller ekosystemtjänster. Exempelvis blir det fler fåglar, insekter och ovanliga växter när arealerna blir mindre. En viktig egenskap hos fälten när det gäller ekosystemtjänster är hur stor omkretsen är i förhållande till arealen. Ju större omkrets fälten har i förhållande till arealen, desto större mångfald av de olika djuren och växterna. En annan sorts ekosystemtjänst är inlagring av kol i marken. Genom att välja rätt grödor och odlingsmetoder kan åkrarna binda kol i marken istället för att kolet hamnar i atmosfären som koldioxid.

Våra beräkningar visade att fältens areal och form har stor betydelse för hur lönsamt det är att odla olika grödor. Kostnaderna var höga på marginalmarkerna, vilket innebär att det blir dyrt att använda dessa för produktion av mat. Flera av maskinarbetena på fält med spannmål och vall var ungefär dubbelt så dyra på de minsta fälten, jämfört med fält på 6 hektar.

För flera grödor var lönsamheten per hektar högre för låg-intensiv odling (t.ex. odling utan kvävegödsling) jämfört med intensiv odling. Däremot var produktionskostnaden per ton lägre för intensiv odling jämfört med låg-intensiv odling. Resultaten visade alltså att små och oregelbundna fält bör odlas med lägre intensitet än stora fält med bra fältform.

Vi visade också att användning av marginalfälten kan ifrågasättas ur livsmedelsförsörjningssynpunkt. Skälen är att det krävs mer insatser per ton producerad vara, d.v.s. det blir högre produktionskostnader, samtidigt som man får mindre skördar, d.v.s. det blir lägre intäkter. Om man ser det krasst företagsekonomiskt, utan olika ekonomiska stöd, borde större delen av marginalfälten planteras med gran, eller användas för ändamål som inte har studerats i detta projekt.

Ett stöd som baseras på skiftenas omkrets (kantmeterstöd) kan minska skillnaderna i lönsamhet mellan stora och små oregelbundna fält. Ett kantmeterstöd skulle, jämfört med ett arealbaserat stödsystem (t.ex. nuvarande gårdsstöd), kompensera för ökade brukningskostnader och bidra till fler ekosystemtjänster på de mindre fälten. Marginalfälten skulle få högre stöd per hektar jämfört med ett stöd som är proportionellt mot arealen. Med ett kantmeterstöd minskar behovet av kompensationsstödet, som är avsett att kompensera för mindre gynnsamma brukningsförutsättningar.

När det gäller ett eventuellt kolinlagringsstöd, visade beräkningarna att ett sådant stöd skulle kunna få stor betydelse för valet av gröda, men då behöver stödbeloppen åtminstone vara högre än nuvarande priser på EU:s utsläppsrätter.