Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-21-775
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Energi & biomassa Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 31 december 2019
Huvudsökande: Daniel Nilsson
Organisation: Daniel Nilsson
E-postadress: daniel.nilsson@slu.se
Telefon: 018-672669
Medsökande: Håkan Rosenqvist
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the future. The aim of this project is to compile a decision basis for
the farmers on how to improve the profitability of such fields. In the project, different types of costs will be calculated,
e.g. machinery costs, which will be estimated by means of a dynamic model for simulation of transports and in-field
driving patterns. The income will be calculated taking product prices and subsidies into account, including possible
payments for reduced nutrient leakage and sequestration of soil carbon. The economic profitability will be calculated
for traditional crops, as well as energy crops, fallow land and cultivation of Norway spruce. Comparisons will be
carried out for different regions in Sweden.

I Sverige finns det idag stora arealer åkermark som inte brukas aktivt. Skälen till detta kan vara att fälten är små och
dåligt arronderade, att bördigheten är låg, att de är avlägset belägna, m m. Dessa s.k. marginalmarker har ofta
negativ lönsamhet och riskerar att överges och växa igen. Syftet med detta projekt är att ta fram ett beslutsunderlag
för lantbrukarna så att de kan använda sina marginalmarker på ett mer lönsamt sätt. I projektet kommer olika
kostnader att beräknas; bl.a. kommer maskinkostnaderna att uppskattas för olika fälttyper med hjälp av en dynamisk
simuleringsmodell som simulerar körmönstren på fälten och transporterna mellan dessa. Intäkterna kommer att
beakta olika produktpriser och möjligheter till olika stöd, inklusive ersättning för minskat växtnäringsläckage och för
bindning av markkol. Lönsamheten kommer att analyseras för såväl traditionella grödor (t.ex. vall, vårkorn) som
energigrödor, träda och gran. Jämförelser görs för olika kommuner i landet.

I Sverige finns stora arealer åkermark som brukas med låg intensitet, kanske upp till en halv miljon hektar. Dessa s.k. marginalfält har ofta liten areal, oregelbunden form och låg bördighet. Syftet med detta projekt var att undersöka lönsamheten för odling på dessa fält. I projektet har en simuleringsmodell utvecklats som tar hänsyn till maskinarbetenas tidsåtgång utifrån fältens areal och form, och därmed kan man få fram fältspecifika maskinkostnader. Små odlingsfält har visat sig vara gynnsamma med avseende på upprätthållandet av ekosystemtjänster, t.ex. när det gäller mångfalden av flora och fauna. De ekonomiska beräkningarna visade att fältens areal och form har stor betydelse för lönsamheten och därmed valet av gröda och odlingsintensitet. Beräkningarna visade också att ett omkretsbaserat kantmeterstöd, jämfört med ett arealbaserat stödsystem, skulle kompensera för både ökade brukningskostnader och ökad leverans av ekosystemtjänster på de mindre fälten.

EN HALV MILJON HEKTAR MARGINALMARKER – VAD SKA VI HA DEM TILL?

I Sverige finns idag stora arealer åkermark som odlas med låg intensitet. Det kan vara så mycket som upp till en halv miljon hektar. I detta projekt har vi undersökt hur stor lönsamheten är för odling på sådana så kallade marginalfält. Vi undesökte fyra kommuner (Svalöv, Ronneby, Vingåker, Skellefteå) när det gäller fältens areal, form, transportavstånd och avkastningsnivå. Om man antar att ett marginalfält kan definieras som en åker med träda, låg-intensiv vallodling eller som en skyddszon längs ett vattendrag, visade det sig att Skellefteå och Vingåker hade större andel marginalfält än Svalöv och Ronneby, både när det gäller totalt antal och total areal. I alla de studerade kommunerna var den genomsnittliga arealen för marginalfälten 1-2 hektar.

När man beräknar vad det kostar att använda olika maskiner på ett fält, utgår man ofta från maskinkapaciteter som antas gälla oberoende av hur stort eller snirkligt (oregelbundet) fältet är. Genom att simulera maskinarbetena på en dator kan man få mer exakta uppgifter om hur lång tid det tar att göra olika arbetsuppgifter på ett utvalt fält. I detta projekt har en modell utvecklats för simulering av maskinarbeten på fälten. Tack vare detta kan man beräkna vad maskinarbetena kostar på enskilda fält.

Ekosystemtjänster beskriver naturens nyttor och bidrag till människors välbefinnande. Små odlingsfält har visat sig vara bra när det gäller ekosystemtjänster. Exempelvis blir det fler fåglar, insekter och ovanliga växter när arealerna blir mindre. En viktig egenskap hos fälten när det gäller ekosystemtjänster är hur stor omkretsen är i förhållande till arealen. Ju större omkrets fälten har i förhållande till arealen, desto större mångfald av de olika djuren och växterna. En annan sorts ekosystemtjänst är inlagring av kol i marken. Genom att välja rätt grödor och odlingsmetoder kan åkrarna binda kol i marken istället för att kolet hamnar i atmosfären som koldioxid.

Våra beräkningar visade att fältens areal och form har stor betydelse för hur lönsamt det är att odla olika grödor. Kostnaderna var höga på marginalmarkerna, vilket innebär att det blir dyrt att använda dessa för produktion av mat. Flera av maskinarbetena på fält med spannmål och vall var ungefär dubbelt så dyra på de minsta fälten, jämfört med fält på 6 hektar.

För flera grödor var lönsamheten per hektar högre för låg-intensiv odling (t.ex. odling utan kvävegödsling) jämfört med intensiv odling. Däremot var produktionskostnaden per ton lägre för intensiv odling jämfört med låg-intensiv odling. Resultaten visade alltså att små och oregelbundna fält bör odlas med lägre intensitet än stora fält med bra fältform.

Vi visade också att användning av marginalfälten kan ifrågasättas ur livsmedelsförsörjningssynpunkt. Skälen är att det krävs mer insatser per ton producerad vara, d.v.s. det blir högre produktionskostnader, samtidigt som man får mindre skördar, d.v.s. det blir lägre intäkter. Om man ser det krasst företagsekonomiskt, utan olika ekonomiska stöd, borde större delen av marginalfälten planteras med gran, eller användas för ändamål som inte har studerats i detta projekt.

Ett stöd som baseras på skiftenas omkrets (kantmeterstöd) kan minska skillnaderna i lönsamhet mellan stora och små oregelbundna fält. Ett kantmeterstöd skulle, jämfört med ett arealbaserat stödsystem (t.ex. nuvarande gårdsstöd), kompensera för ökade brukningskostnader och bidra till fler ekosystemtjänster på de mindre fälten. Marginalfälten skulle få högre stöd per hektar jämfört med ett stöd som är proportionellt mot arealen. Med ett kantmeterstöd minskar behovet av kompensationsstödet, som är avsett att kompensera för mindre gynnsamma brukningsförutsättningar.

När det gäller ett eventuellt kolinlagringsstöd, visade beräkningarna att ett sådant stöd skulle kunna få stor betydelse för valet av gröda, men då behöver stödbeloppen åtminstone vara högre än nuvarande priser på EU:s utsläppsrätter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Objektiv måling av øvre luftvegs obstruksjon i Norsk og Svenske travhester
Eric Strand, NMBU, Norway

Projektnummer: H-19-47-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Upper respiratory tract (URT) collapse during exercise is one of the most common causes of poor performance in
sporting horses worldwide. Evaluation of laryngeal/ pharyngeal collapse during exercise in horses is currently graded
subjectively from videoendoscopic recordings on a treadmill or from …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress