Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lugn och säker hantering av utegående djur – en effektiv åtgärd för att förbättra arbetsmiljön och undvika farliga situationer

Status: Avslutat
Projektnummer: V1246019
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 juni 2015
Huvudsökande: Qiuqing Geng
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: qiuqing.geng@jti.se
Telefon: 010 516 6927
Medsökande: Sophie Atkinson
Medsökande: Eva Salomon
Beviljade medel: 990 000 SEK

During the last 2 years, 5 fatalities have occurred at handling of cattle in Sweden. In Australia, regular courses on low stress stock handling (LSS-method) are given to farmers, which has recently been successfully adapted and launched in Sweden. The LSS-method is adapted to cattle temperament, age, sex, type of production, and facilities at hand. Cattle handled with LSS-method, learn to respect their handlers reducing the risk of stress situations causing the flight or fight response in the animals.This project aims to educate and evaluate a group of Swedish farmers with cattle on free range to use LSS-method to improve safety and reduce stress in both humans and animals. Interaction between human and animal (stress levels: heart frequency, behaviour and work time) will be recorded in periods before and after training. Phases such as moving to from pasture, weaning, separating bulls from cows and transporting of the cattle will be investigated.

Under de senaste 2 åren har 5 dödliga olyckor inträffat vid hantering av nötkreatur i Sverige. I Australien erbjuds bönder utbildning i boskapshantering med låg stressnivå (LSS-metod), som introducerats i Sverige och rönt positiv respons från deltagande bönder. LSS-metoden är anpassad till djurens temperament, ålder, kön, typ av produktion och befintlig anläggning. Nötkreatur som hanteras enligt LSS-metod lär sig att respektera djurskötaren, vilket minskar risken för stressituationer som kan utlösa flykt eller kamp beteende hos djuret. Detta projekt syftar till att utbilda och utvärdera bönder som hanterar nötkreatur utomhus i LSS-metoden för att förbättra säkerheten genom att minska stress hos människa och djur. Samspelet mellan människa och djur (stressnivå: hjärtfrekvens, beteende och arbetstidsstudier) dokumenteras före och efter utbildning. Arbetsmomenten flytt till/från bete, separering av tjur, ko och kalv, sortering och transport av djur ingår i studien.

En metod i att hantera nötkreatur Low Stress Stockhandling (LSS) har testats i Sverige och metoden bygger på förståelsen om djurens naturliga beteende. Projektet har syftat till att utbilda och utvärdera djurskötare i LSS för förbättrad säkerhet vid hantering av nötkreatur utomhus genom att minska stress hos människa och djur. Djurskötare vid tio gårdar utbildades teoretiskt och praktiskt i LSS-metoden. Samspelet mellan människa och djur (hjärtfrekvens, beteende och arbetstid) utvärderades före och efter utbildningen. Efter LSS-kursen använde djurskötarna mer kroppsspråk och mindre fysiska påtryckningar vid hantering av djuren. De tänkte generellt mer på säkerhet vid hantering, var mer medvetna om vilka risker de utsatte sig för och upplevde att de kunde slappna av mer nu jämfört med innan kursen. Nötkreaturen som hanterades enligt LSS minskade sina negativa beteenden och därmed minskade riskfyllda situationer. Placering och storlek på insamlingsfållor behöver dock studeras vidare.

Lugn och säker hantering av utegående nötkreatur kan minska arbetsolyckor

Varje år dör mellan 2-3 personer i Sverige i samband med arbete med lösgående nötkreatur och skadeanmälningarna är många fler. I syfte att sprida kunskap bland djurskötare om hur man kan minska riskerna vid arbete med utegående djur, har forskare på JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans testat och utvärderat LSS-metoden (Low Stress Stock-handling), som utvecklades i USA på 1990-talet. Djurskötare vid tio gårdar med nötkött- och mjölkproduktion utbildades teoretiskt och praktiskt i LSS-metoden, med gott resultat.
LSS-metoden utgår från kunskap om djurens naturliga flockbeteende, och lär djurskötaren att hantera djur med ett tydligt kroppsspråk i stället för påtryckningar, skrik och tvång. Arbetssättet skapar ett förtroende mellan människa och djur, vilket minskar risken för att man triggar djurens flykt- eller kampreflexer och därmed också minskar risken för farliga situationer.
Djurskötarna i studien utbildades gruppvis under två dagar. De arbetsmoment som studerades var flyttning av djur mellan hagar, separering av tjur, ko och kalv på betesmark och hemtagning av djur från bete. För att undersöka eventuella effekter av utbildningen i LSS, observerade man djurskötarnas och djurens beteende både före och efter LSS-kursen, till exempel hur ofta djur och djurskötare betedde sig på ett sådant sätt som ansågs försvåra arbetet eller riskera att skada djur och/eller djurskötare. Före LSS-kursen noterades ”negativa djurbeteenden” (djuret flyr, vänder, vägrar, tränger sig förbi djurskötare, sparkar eller stångas osv) på alla gårdar utom en. Efter kursen hade samtliga gårdar minskat sina negativa djurbeteenden, varav tre gårdar helt och hållet.
Utvärderingen av LSS-kursen gjordes vid två tillfällen. Dels efter fyra månader vid ett återbesök på gården, dels efter ett år genom enkät och telefonintervjuer med de deltagande djurskötarna. Vid återbesöket konstaterade forskarna att djurskötarna hade blivit bättre på att använda sitt kroppsspråk vid djurhanteringen, med mindre fysiska påtryckningar, samt blivit bättre på att hantera djuren utan hjälp av foderhink.
Vid telefonintervjuerna uppgav djurskötarna generellt att de efter genomgången kurs tänker mer på säkerhet vid hantering och är mer medvetna om vilka risker de utsätter sig för. På sex av gårdarna uppgav de att kursen har gjort att de känner sig säkrare vid djurhanteringen. En av de viktigaste lärdomarna från kursen var enligt djurskötarna att inte pressa djuren för hårt, att låta djuren få tid att reflektera och agera i egen takt.
Även om underlaget för den här studien var begränsat, tyder projektresultatet på att LSS-metoden kan minska antalet riskfulla och negativa beteenden hos djur och därmed också minska risken för att djurskötare ska råka ut för arbetsolyckor.
I projektet observerades dock några faktorer som påverkar säkerheten vid djurhantering, och som skulle behöva studeras vidare. Det är sådant som placeringen, utformning och storleken på insamlingsfållor, antal och typer av sorteringsgrindar och hur drivningsgator ska utformas och placeras i fält.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Potatisbladmögel -A- Planeringsbidrag
Jonathan Yuen,

Projektnummer: 0439001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Matfågel

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress