Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lustgas i dräneringsvatten från åkermark

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133232
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 19 december 2014
Huvudsökande: Maria Berglund
Organisation: Hushållningssällskapet Halland
E-postadress: maria.berglund@hushallningssallskapet.se
Telefon: 035-46522
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Lustgasavgången via dräneringsvattnet har mätts i försök i Halland. Mätningarna har jämfört lustgasavgången från led som fått stallgödsel, mineralgödsel samt led med och utan gröda under vintern. Lustgasavgången sker i korta, höga toppar och däremellan långa perioder med låg avgång. Det finns ett tydligt samband mellan avrinning (mm) och mängd lustgas i dräneringsvattnet (g/ha).
Det finns skillnader mellan försöksleden gödslade med mineralgödsel och ledet med vall. Detta indikerar att en växande gröda under hösten minimerar lustgasavgång via dräneringen.
Som jämförelse har mätningar av lustgasemission till luft gjorts med closed chambers. Mätningarna visar att lustgasavgången via dräneringsvattnet är en liten del av den totala lustgasavgången.
Metoden att mäta lustgas i dräneringsvatten fungerar och kan visa skillnader mellan olika odlingsåtgärder. Provtagningar i dräneringsvattnet är enklare att genomföra jämfört med att mäta lustgasavgången från markyta till atmosfären.

Fånggröda kan minska jordbrukets klimatpåverkan

Fånggröda, som används för att minska kväveutlakningen, bidrar även till att minska lustgasavgången till dräneringsvattnet.
Lustgas, som är en stark klimatgas, står för en stor del av jordbrukets klimatpåverkan. Det mesta avgår i gasform från markytan upp till luften, men en del av lustgasen kan lösa sig i markvätskan istället och följer då med dräneringsvattnet ut i dräneringen. Hur mycket lustgas som avges påverkas bland annat av kvävetillgång, vatten- och syretillgång, men även av det lokala klimatet och platsgivna förutsättningar.
I Halland har lustgasinnehållet i dräneringsvattnet undersökts för att på så sätt säga vilka odlingsåtgärder som minskar risken för lustgasavgång. Att mäta i dräneringssystemet är en betydligt enklare och billigare metod än att mäta hur mycket lustgas som avgår från markytan. Mätningar och beräkningar av lustgasavgången från markyta är svåra eftersom det kräver mer avancerad och tidsödande provtagning och det gäller att pricka in var och när lustgasen bildas.
Mätningarna genomfördes under vinterhalvåret när det rann i dräneringsrören. I mätningarna har vårsådd spannmål med fånggröda jämförts med spannmål utan fånggröda. All spannmål har fått lika mycket kvävegödsel, antingen som mineralgödsel eller som en kombination av stallgödsel och mineralgödsel. Man har även mätt mängden lustgas i dräneringsvatten i vallodling där kvävegivan varit högre än för spannmålen.
Mätningarna visar att åkermark där det inte odlats fånggröda avger mer lustgas än åkermark med fånggröda. Detta visar hur viktigt det är att hålla marken bevuxen över vintern för att minska kväveförlusterna. Hur mycket gödsel eller vilken typ av gödsel som använts ser i detta sammanhang ut att ha haft mindre betydelse för lustgasförlusterna.
Halterna lustgas i dräneringsvattnet har också jämförts med mätningar av den totala kväveutlakningen. Jämförelsen visar att i perioder med låg avrinning och låg kväveutlakning är det också oftast mindre lustgas i dräneringsvattnet. Det finns dock tillfällen när detta inte stämmer, vilket gör att man tror att det finns ytterligare parametrar som påverkar hur mycket lustgas som löser sig i dräneringsvattnet och försvinner den vägen.
Som lantbrukare är det alltså viktigt att hålla marken bevuxen under vintern. Detta minskar risken för att lustgas löser sig i dräneringsvattnet och försvinner, samtidigt som risken för kväveutlakning minskar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-194 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 maj 2018

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 april 2018

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

MALDI-TOF snabb test av bakterier i let-vätske från hästar med misstänkt let-infektion.
Pia Haubro Andersen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2018

Many horses with bacterial infection of a synovial structure do not survive or regain their full athletic performance. One essential prognostic factor is time from contamination until correct treatment is initiated. Proper treatment requires a microbiological diagnosis and this process takes 2 -3 …

Läs mer

Interaktiv jordartskarta
Kristin Piikki

Projektnummer: O-15-20-566 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2018

Växtodling

In 2015, SLU in collaboration with SGU will complete the new Farm Soil Map of Sweden (FSMS), a detailed map of topsoil texture of arable land in Sweden. This new, publicly available, information will lower the threshold to start precision farming and help targeting the implementation of …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1160111 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2018

Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. De bearbetnings system som jämförts är djup och grund plöjningsfri odling, direktsådd och plöjning. Plöjning och djup bearbetning i plöjningsfri odling …

Läs mer

Ett webbaserat beslutstödssystem för integrerad skadebekämpning i svensk äppelodling
Tomas Thierfelder, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356173 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2018

In this suggested project, we wish to implement, initiate, and establish long-term management of a web-based decision-support system for integrated pest management in Swedish apple orchards. The system provides support regarding the precision required when modern selective pesticides are used for …

Läs mer

Produktionsplanering i växthus – optimering av ekonomi och energi
Bengt Håkansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156204 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2018

Odlingsytan i växthus är en dyrbar resurs som med tanke på ekonomi och energihushållning bör utnyttjas så effektivt som möjligt. Ytplaneringen är central och komplicerad vid odling av krukväxter och andra korta kulturer. Ett tidigare existerande datorprogram för produktionsplanering, som under lång …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-623 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-621 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev