Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lustgas i dräneringsvatten från åkermark

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133232
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 19 december 2014
Huvudsökande: Maria Berglund
Organisation: Hushållningssällskapet Halland
E-postadress: maria.berglund@hushallningssallskapet.se
Telefon: 035-46522
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Lustgasavgången via dräneringsvattnet har mätts i försök i Halland. Mätningarna har jämfört lustgasavgången från led som fått stallgödsel, mineralgödsel samt led med och utan gröda under vintern. Lustgasavgången sker i korta, höga toppar och däremellan långa perioder med låg avgång. Det finns ett tydligt samband mellan avrinning (mm) och mängd lustgas i dräneringsvattnet (g/ha).
Det finns skillnader mellan försöksleden gödslade med mineralgödsel och ledet med vall. Detta indikerar att en växande gröda under hösten minimerar lustgasavgång via dräneringen.
Som jämförelse har mätningar av lustgasemission till luft gjorts med closed chambers. Mätningarna visar att lustgasavgången via dräneringsvattnet är en liten del av den totala lustgasavgången.
Metoden att mäta lustgas i dräneringsvatten fungerar och kan visa skillnader mellan olika odlingsåtgärder. Provtagningar i dräneringsvattnet är enklare att genomföra jämfört med att mäta lustgasavgången från markyta till atmosfären.

Fånggröda kan minska jordbrukets klimatpåverkan

Fånggröda, som används för att minska kväveutlakningen, bidrar även till att minska lustgasavgången till dräneringsvattnet.
Lustgas, som är en stark klimatgas, står för en stor del av jordbrukets klimatpåverkan. Det mesta avgår i gasform från markytan upp till luften, men en del av lustgasen kan lösa sig i markvätskan istället och följer då med dräneringsvattnet ut i dräneringen. Hur mycket lustgas som avges påverkas bland annat av kvävetillgång, vatten- och syretillgång, men även av det lokala klimatet och platsgivna förutsättningar.
I Halland har lustgasinnehållet i dräneringsvattnet undersökts för att på så sätt säga vilka odlingsåtgärder som minskar risken för lustgasavgång. Att mäta i dräneringssystemet är en betydligt enklare och billigare metod än att mäta hur mycket lustgas som avgår från markytan. Mätningar och beräkningar av lustgasavgången från markyta är svåra eftersom det kräver mer avancerad och tidsödande provtagning och det gäller att pricka in var och när lustgasen bildas.
Mätningarna genomfördes under vinterhalvåret när det rann i dräneringsrören. I mätningarna har vårsådd spannmål med fånggröda jämförts med spannmål utan fånggröda. All spannmål har fått lika mycket kvävegödsel, antingen som mineralgödsel eller som en kombination av stallgödsel och mineralgödsel. Man har även mätt mängden lustgas i dräneringsvatten i vallodling där kvävegivan varit högre än för spannmålen.
Mätningarna visar att åkermark där det inte odlats fånggröda avger mer lustgas än åkermark med fånggröda. Detta visar hur viktigt det är att hålla marken bevuxen över vintern för att minska kväveförlusterna. Hur mycket gödsel eller vilken typ av gödsel som använts ser i detta sammanhang ut att ha haft mindre betydelse för lustgasförlusterna.
Halterna lustgas i dräneringsvattnet har också jämförts med mätningar av den totala kväveutlakningen. Jämförelsen visar att i perioder med låg avrinning och låg kväveutlakning är det också oftast mindre lustgas i dräneringsvattnet. Det finns dock tillfällen när detta inte stämmer, vilket gör att man tror att det finns ytterligare parametrar som påverkar hur mycket lustgas som löser sig i dräneringsvattnet och försvinner den vägen.
Som lantbrukare är det alltså viktigt att hålla marken bevuxen under vintern. Detta minskar risken för att lustgas löser sig i dräneringsvattnet och försvinner, samtidigt som risken för kväveutlakning minskar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

SamZoner 2.0 - Optimering av multifunktionella skyddszoner för ökad biologisk bekämpning och pollinering
Maria Viketoft

Projektnummer: O-19-23-298 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Horticulture

Adding flowers to the cropping system that support beneficial insects is a promising option to achieve crop protection
in Swedish agriculture and horticulture. However, the wide-spread adoption of this approach has been hampered by
limited economic benefit and the risk of propagating pests and …

Läs mer

Brukningsmetoder för ökad markkvalité och högre skördestabilitet under extremväder
Thomas Keller

Projektnummer: O-19-23-309 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

Climate projections for Sweden indicate higher temperatures during summer and larger variability in precipitation between years. This poses enormous challenges for Swedish agriculture. The main aim of this project is to investigate relationships between soil management, soil quality and crop yield. …

Läs mer

Syntes av unga lantbrukares förutsättningar och möjligheter för ett hållbart och produktivt lantbruksföretag som omfattar betesmarker och vattenvård
Eva Edin, HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-19-82-289 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Kim, aged 24, is to take over Grandpa's dairy farm with a large acreage of land and natural pastures. The synthesis will address the development opportunities of the farm based on knowledge regarding cultivation systems, technical solutions and animal husbandry, but above all highlight unresolved …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Väg och mät mjölkkor med mobilen
Oleksiy Guzhva

Projektnummer: O-20-20-448 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

Our plan is to develop a simple, cheap and safe tool to estimate the body size and weight of dairy cows analysed from photographs taken with smartphones. This tool would directly contribute to increased competitiveness, good working environment and animal welfare in dairy production. It will also …

Läs mer

Tömtryck hos varmblodiga travare: kör vi med trasiga bromsar?
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-562 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Harness racing is hazardous as horses are running in close proximity at high speeds. Thus, an effective communication between driver and jockey-horse via rein signals to the bit is essential for safety reasons and horse welfare. However, scientific studies on rein tension in Standardbred trotters …

Läs mer

Fördjupad förståelse och visualisering av samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Utökad modell för hästnäringen i Sverige och Norge
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-20-47-566 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The overall purpose for this project is to deepen the understanding for how economic effects of the horse industry can be understood and visualised at micro level using consumption and production data in both Sweden and Norway. Background to the project is to find in the industry’s need for …

Läs mer

Växtnäringskretslopp till uthållig ölproduktion
Björn Vinnerås, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-489 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Just going to the bathroom is contributing to algae blooms and climate change. Sweden alone releases roughly 15400 tonnes of N and 240 tonnes of P into lakes, rivers and seas, through municipal wastewater (including after treatment). Urine contains 80% of the plant nutrients found in wastewater and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev