Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lustgas i dräneringsvatten från åkermark

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133232
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 19 december 2014
Huvudsökande: Maria Berglund
Organisation: Hushållningssällskapet Halland
E-postadress: maria.berglund@hushallningssallskapet.se
Telefon: 035-46522
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Lustgasavgången via dräneringsvattnet har mätts i försök i Halland. Mätningarna har jämfört lustgasavgången från led som fått stallgödsel, mineralgödsel samt led med och utan gröda under vintern. Lustgasavgången sker i korta, höga toppar och däremellan långa perioder med låg avgång. Det finns ett tydligt samband mellan avrinning (mm) och mängd lustgas i dräneringsvattnet (g/ha).
Det finns skillnader mellan försöksleden gödslade med mineralgödsel och ledet med vall. Detta indikerar att en växande gröda under hösten minimerar lustgasavgång via dräneringen.
Som jämförelse har mätningar av lustgasemission till luft gjorts med closed chambers. Mätningarna visar att lustgasavgången via dräneringsvattnet är en liten del av den totala lustgasavgången.
Metoden att mäta lustgas i dräneringsvatten fungerar och kan visa skillnader mellan olika odlingsåtgärder. Provtagningar i dräneringsvattnet är enklare att genomföra jämfört med att mäta lustgasavgången från markyta till atmosfären.

Fånggröda kan minska jordbrukets klimatpåverkan

Fånggröda, som används för att minska kväveutlakningen, bidrar även till att minska lustgasavgången till dräneringsvattnet.
Lustgas, som är en stark klimatgas, står för en stor del av jordbrukets klimatpåverkan. Det mesta avgår i gasform från markytan upp till luften, men en del av lustgasen kan lösa sig i markvätskan istället och följer då med dräneringsvattnet ut i dräneringen. Hur mycket lustgas som avges påverkas bland annat av kvävetillgång, vatten- och syretillgång, men även av det lokala klimatet och platsgivna förutsättningar.
I Halland har lustgasinnehållet i dräneringsvattnet undersökts för att på så sätt säga vilka odlingsåtgärder som minskar risken för lustgasavgång. Att mäta i dräneringssystemet är en betydligt enklare och billigare metod än att mäta hur mycket lustgas som avgår från markytan. Mätningar och beräkningar av lustgasavgången från markyta är svåra eftersom det kräver mer avancerad och tidsödande provtagning och det gäller att pricka in var och när lustgasen bildas.
Mätningarna genomfördes under vinterhalvåret när det rann i dräneringsrören. I mätningarna har vårsådd spannmål med fånggröda jämförts med spannmål utan fånggröda. All spannmål har fått lika mycket kvävegödsel, antingen som mineralgödsel eller som en kombination av stallgödsel och mineralgödsel. Man har även mätt mängden lustgas i dräneringsvatten i vallodling där kvävegivan varit högre än för spannmålen.
Mätningarna visar att åkermark där det inte odlats fånggröda avger mer lustgas än åkermark med fånggröda. Detta visar hur viktigt det är att hålla marken bevuxen över vintern för att minska kväveförlusterna. Hur mycket gödsel eller vilken typ av gödsel som använts ser i detta sammanhang ut att ha haft mindre betydelse för lustgasförlusterna.
Halterna lustgas i dräneringsvattnet har också jämförts med mätningar av den totala kväveutlakningen. Jämförelsen visar att i perioder med låg avrinning och låg kväveutlakning är det också oftast mindre lustgas i dräneringsvattnet. Det finns dock tillfällen när detta inte stämmer, vilket gör att man tror att det finns ytterligare parametrar som påverkar hur mycket lustgas som löser sig i dräneringsvattnet och försvinner den vägen.
Som lantbrukare är det alltså viktigt att hålla marken bevuxen under vintern. Detta minskar risken för att lustgas löser sig i dräneringsvattnet och försvinner, samtidigt som risken för kväveutlakning minskar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Val av samverkansform: ekonomiska föreningars grundproblem
Clas Bergström, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: 0245005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2002

Sammanfattning saknas

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Miljöindikatorer/nyckeltal för mjölkgården. /Metod och Teknik
Christel Cederberg, Svensk Mjölk

Projektnummer: 0248049 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev