Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lustgas i dräneringsvatten från åkermark

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133232
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 19 december 2014
Huvudsökande: Maria Berglund
Organisation: Hushållningssällskapet Halland
E-postadress: maria.berglund@hushallningssallskapet.se
Telefon: 035-46522
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Lustgasavgången via dräneringsvattnet har mätts i försök i Halland. Mätningarna har jämfört lustgasavgången från led som fått stallgödsel, mineralgödsel samt led med och utan gröda under vintern. Lustgasavgången sker i korta, höga toppar och däremellan långa perioder med låg avgång. Det finns ett tydligt samband mellan avrinning (mm) och mängd lustgas i dräneringsvattnet (g/ha).
Det finns skillnader mellan försöksleden gödslade med mineralgödsel och ledet med vall. Detta indikerar att en växande gröda under hösten minimerar lustgasavgång via dräneringen.
Som jämförelse har mätningar av lustgasemission till luft gjorts med closed chambers. Mätningarna visar att lustgasavgången via dräneringsvattnet är en liten del av den totala lustgasavgången.
Metoden att mäta lustgas i dräneringsvatten fungerar och kan visa skillnader mellan olika odlingsåtgärder. Provtagningar i dräneringsvattnet är enklare att genomföra jämfört med att mäta lustgasavgången från markyta till atmosfären.

Fånggröda kan minska jordbrukets klimatpåverkan

Fånggröda, som används för att minska kväveutlakningen, bidrar även till att minska lustgasavgången till dräneringsvattnet.
Lustgas, som är en stark klimatgas, står för en stor del av jordbrukets klimatpåverkan. Det mesta avgår i gasform från markytan upp till luften, men en del av lustgasen kan lösa sig i markvätskan istället och följer då med dräneringsvattnet ut i dräneringen. Hur mycket lustgas som avges påverkas bland annat av kvävetillgång, vatten- och syretillgång, men även av det lokala klimatet och platsgivna förutsättningar.
I Halland har lustgasinnehållet i dräneringsvattnet undersökts för att på så sätt säga vilka odlingsåtgärder som minskar risken för lustgasavgång. Att mäta i dräneringssystemet är en betydligt enklare och billigare metod än att mäta hur mycket lustgas som avgår från markytan. Mätningar och beräkningar av lustgasavgången från markyta är svåra eftersom det kräver mer avancerad och tidsödande provtagning och det gäller att pricka in var och när lustgasen bildas.
Mätningarna genomfördes under vinterhalvåret när det rann i dräneringsrören. I mätningarna har vårsådd spannmål med fånggröda jämförts med spannmål utan fånggröda. All spannmål har fått lika mycket kvävegödsel, antingen som mineralgödsel eller som en kombination av stallgödsel och mineralgödsel. Man har även mätt mängden lustgas i dräneringsvatten i vallodling där kvävegivan varit högre än för spannmålen.
Mätningarna visar att åkermark där det inte odlats fånggröda avger mer lustgas än åkermark med fånggröda. Detta visar hur viktigt det är att hålla marken bevuxen över vintern för att minska kväveförlusterna. Hur mycket gödsel eller vilken typ av gödsel som använts ser i detta sammanhang ut att ha haft mindre betydelse för lustgasförlusterna.
Halterna lustgas i dräneringsvattnet har också jämförts med mätningar av den totala kväveutlakningen. Jämförelsen visar att i perioder med låg avrinning och låg kväveutlakning är det också oftast mindre lustgas i dräneringsvattnet. Det finns dock tillfällen när detta inte stämmer, vilket gör att man tror att det finns ytterligare parametrar som påverkar hur mycket lustgas som löser sig i dräneringsvattnet och försvinner den vägen.
Som lantbrukare är det alltså viktigt att hålla marken bevuxen under vintern. Detta minskar risken för att lustgas löser sig i dräneringsvattnet och försvinner, samtidigt som risken för kväveutlakning minskar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev