Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0933255 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 4 juli 2013 |
Huvudsökande: | Maria Berglund |
Organisation: | Hushållningssällskapet Halland |
E-postadress: | maria.berglund@hushallningssallskapet.se |
Telefon: | 035-46522 |
Sammanfattning av slutrapport
Lustgasmätningar i dräneringsvatten utfördes sept 2010-april 2011 i fyra försöksled på Lilla Böslids utlakningsförsök. Lustgasavgången kännetecknades av relativt korta och höga toppar och långa perioder med relativt låg avgång, d v s ett likartat mönster som för lustgasavgång från markytan. Högst avgång uppmättes generellt vid hög avrinning. Vid låg/måttlig avrinning fanns ett tydligt samband mellan avrinning och mängd N2O i dräneringsvattnet.
Lustgasavgången var låg (20-60 g N2O/hektar under mätperioden) jämfört med förväntad avgång från markytan. Avgången var dock ca 3 ggr högre från led med korn än från leden med vallinsådd i korn och vall, vilket tyder på att växande gröda höst- och vintertid kan minska lustgasavgången via dräneringsvatten.
Resultaten visar att analysmetoden fungerar och kan påvisa skillnader mellan behandlingar i fältförsök. Provtagningar i dräneringsvattnen är relativt enkla och kan indikera när lustgasavgången är som störst och vad som är effektiva åtgärder.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Lustgas i dräneringsvatten från åkermark
Lustgas som slipper ut från marken är en av jordbrukets stora miljöutmaningar eftersom gasen påverkar klimatet och bryter ner ozonskiktet. Forskarna förstår dock inte fullt ut vad som styr omfattningen på lustgasavgången eller hur olika odlingsåtgärder påverkar lustgasavgången från åkermark. De mesta lustgasutsläppen går från markytan till luften, men en del lustgas löser sig i vatten och transporteras istället ut med dräneringsvattnet.
Syftet med detta projekt var att undersöka om man kan identifiera odlingssystem med potentiellt låga lustgasutsläpp genom att mäta mängden lustgas i dräneringsvattnet. Det är nämligen en enklare och billigare metod än att mäta hur mycket lustgas som sticker från markytan.
Under vinterhalvåret 2010/2011 mätte vi mängden lustgas som rann ut med dräneringsvattnet från ett fältförsök på Lilla Böslid, Halmstad. Försöket ligger på mellanlera och det var uppdelat i olika led med olika grödor och gödslingar. Resultaten visade att lustgasavgången via dräneringsvattnet generellt följde avrinning och kväveutlakning. Generellt var det så att ju högre kväveutlakningen var och ju mer vatten som rann ut genom dräneringsrören desto större var lustgasavgången. Kväveutlakning och lustgasavgång via dräneringsvattnet var högre efter ettårig gröda (korn) än efter vall som plöjts sent på hösten eller korn med vallinsådd. En gröda som växer på hösten/vintern tar nämligen upp mycket kväve som annars hade kunnat lakas ut från marken eller omvandlats till lustgas. Ur utlakningsynpunkt är vallbrott sent på hösten bättre än under tidig höst eftersom vallen hinner ta upp mycket kväve under hösten och en lägre temperatur innebär låg kvävemineraliseringen i marken.
Resultaten tyder på att en av de viktigaste åtgärderna vi har för att minska kväveutlakningen, nämligen vinterbevuxen mark, även kan vara positivt för att minska lustgasavgången via dräneringsvattnet. Minskad övergödning och åtgärder för att minska utlakningen av växtnäring är frågor som jordbruket jobbat med under lång tid, medan klimatfrågorna är nyare och kunskapsläget om bra klimatåtgärder är sämre. Gamla bekanta miljöåtgärder kan alltså även ha bäring på klimatområdet.
Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs merProjektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …
Läs mer