Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0933255 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 4 juli 2013 |
Huvudsökande: | Maria Berglund |
Organisation: | Hushållningssällskapet Halland |
E-postadress: | maria.berglund@hushallningssallskapet.se |
Telefon: | 035-46522 |
Sammanfattning av slutrapport
Lustgasmätningar i dräneringsvatten utfördes sept 2010-april 2011 i fyra försöksled på Lilla Böslids utlakningsförsök. Lustgasavgången kännetecknades av relativt korta och höga toppar och långa perioder med relativt låg avgång, d v s ett likartat mönster som för lustgasavgång från markytan. Högst avgång uppmättes generellt vid hög avrinning. Vid låg/måttlig avrinning fanns ett tydligt samband mellan avrinning och mängd N2O i dräneringsvattnet.
Lustgasavgången var låg (20-60 g N2O/hektar under mätperioden) jämfört med förväntad avgång från markytan. Avgången var dock ca 3 ggr högre från led med korn än från leden med vallinsådd i korn och vall, vilket tyder på att växande gröda höst- och vintertid kan minska lustgasavgången via dräneringsvatten.
Resultaten visar att analysmetoden fungerar och kan påvisa skillnader mellan behandlingar i fältförsök. Provtagningar i dräneringsvattnen är relativt enkla och kan indikera när lustgasavgången är som störst och vad som är effektiva åtgärder.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Lustgas i dräneringsvatten från åkermark
Lustgas som slipper ut från marken är en av jordbrukets stora miljöutmaningar eftersom gasen påverkar klimatet och bryter ner ozonskiktet. Forskarna förstår dock inte fullt ut vad som styr omfattningen på lustgasavgången eller hur olika odlingsåtgärder påverkar lustgasavgången från åkermark. De mesta lustgasutsläppen går från markytan till luften, men en del lustgas löser sig i vatten och transporteras istället ut med dräneringsvattnet.
Syftet med detta projekt var att undersöka om man kan identifiera odlingssystem med potentiellt låga lustgasutsläpp genom att mäta mängden lustgas i dräneringsvattnet. Det är nämligen en enklare och billigare metod än att mäta hur mycket lustgas som sticker från markytan.
Under vinterhalvåret 2010/2011 mätte vi mängden lustgas som rann ut med dräneringsvattnet från ett fältförsök på Lilla Böslid, Halmstad. Försöket ligger på mellanlera och det var uppdelat i olika led med olika grödor och gödslingar. Resultaten visade att lustgasavgången via dräneringsvattnet generellt följde avrinning och kväveutlakning. Generellt var det så att ju högre kväveutlakningen var och ju mer vatten som rann ut genom dräneringsrören desto större var lustgasavgången. Kväveutlakning och lustgasavgång via dräneringsvattnet var högre efter ettårig gröda (korn) än efter vall som plöjts sent på hösten eller korn med vallinsådd. En gröda som växer på hösten/vintern tar nämligen upp mycket kväve som annars hade kunnat lakas ut från marken eller omvandlats till lustgas. Ur utlakningsynpunkt är vallbrott sent på hösten bättre än under tidig höst eftersom vallen hinner ta upp mycket kväve under hösten och en lägre temperatur innebär låg kvävemineraliseringen i marken.
Resultaten tyder på att en av de viktigaste åtgärderna vi har för att minska kväveutlakningen, nämligen vinterbevuxen mark, även kan vara positivt för att minska lustgasavgången via dräneringsvattnet. Minskad övergödning och åtgärder för att minska utlakningen av växtnäring är frågor som jordbruket jobbat med under lång tid, medan klimatfrågorna är nyare och kunskapsläget om bra klimatåtgärder är sämre. Gamla bekanta miljöåtgärder kan alltså även ha bäring på klimatområdet.
Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …
Läs merProjektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …
Läs merProjektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …
Läs merProjektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …
Läs merProjektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …
Läs merProjektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …
Läs merProjektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …
Läs merProjektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015
This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …
Läs merProjektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …
Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …
Läs mer