Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0933255 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 4 juli 2013 |
Huvudsökande: | Maria Berglund |
Organisation: | Hushållningssällskapet Halland |
E-postadress: | maria.berglund@hushallningssallskapet.se |
Telefon: | 035-46522 |
Sammanfattning av slutrapport
Lustgasmätningar i dräneringsvatten utfördes sept 2010-april 2011 i fyra försöksled på Lilla Böslids utlakningsförsök. Lustgasavgången kännetecknades av relativt korta och höga toppar och långa perioder med relativt låg avgång, d v s ett likartat mönster som för lustgasavgång från markytan. Högst avgång uppmättes generellt vid hög avrinning. Vid låg/måttlig avrinning fanns ett tydligt samband mellan avrinning och mängd N2O i dräneringsvattnet.
Lustgasavgången var låg (20-60 g N2O/hektar under mätperioden) jämfört med förväntad avgång från markytan. Avgången var dock ca 3 ggr högre från led med korn än från leden med vallinsådd i korn och vall, vilket tyder på att växande gröda höst- och vintertid kan minska lustgasavgången via dräneringsvatten.
Resultaten visar att analysmetoden fungerar och kan påvisa skillnader mellan behandlingar i fältförsök. Provtagningar i dräneringsvattnen är relativt enkla och kan indikera när lustgasavgången är som störst och vad som är effektiva åtgärder.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Lustgas i dräneringsvatten från åkermark
Lustgas som slipper ut från marken är en av jordbrukets stora miljöutmaningar eftersom gasen påverkar klimatet och bryter ner ozonskiktet. Forskarna förstår dock inte fullt ut vad som styr omfattningen på lustgasavgången eller hur olika odlingsåtgärder påverkar lustgasavgången från åkermark. De mesta lustgasutsläppen går från markytan till luften, men en del lustgas löser sig i vatten och transporteras istället ut med dräneringsvattnet.
Syftet med detta projekt var att undersöka om man kan identifiera odlingssystem med potentiellt låga lustgasutsläpp genom att mäta mängden lustgas i dräneringsvattnet. Det är nämligen en enklare och billigare metod än att mäta hur mycket lustgas som sticker från markytan.
Under vinterhalvåret 2010/2011 mätte vi mängden lustgas som rann ut med dräneringsvattnet från ett fältförsök på Lilla Böslid, Halmstad. Försöket ligger på mellanlera och det var uppdelat i olika led med olika grödor och gödslingar. Resultaten visade att lustgasavgången via dräneringsvattnet generellt följde avrinning och kväveutlakning. Generellt var det så att ju högre kväveutlakningen var och ju mer vatten som rann ut genom dräneringsrören desto större var lustgasavgången. Kväveutlakning och lustgasavgång via dräneringsvattnet var högre efter ettårig gröda (korn) än efter vall som plöjts sent på hösten eller korn med vallinsådd. En gröda som växer på hösten/vintern tar nämligen upp mycket kväve som annars hade kunnat lakas ut från marken eller omvandlats till lustgas. Ur utlakningsynpunkt är vallbrott sent på hösten bättre än under tidig höst eftersom vallen hinner ta upp mycket kväve under hösten och en lägre temperatur innebär låg kvävemineraliseringen i marken.
Resultaten tyder på att en av de viktigaste åtgärderna vi har för att minska kväveutlakningen, nämligen vinterbevuxen mark, även kan vara positivt för att minska lustgasavgången via dräneringsvattnet. Minskad övergödning och åtgärder för att minska utlakningen av växtnäring är frågor som jordbruket jobbat med under lång tid, medan klimatfrågorna är nyare och kunskapsläget om bra klimatåtgärder är sämre. Gamla bekanta miljöåtgärder kan alltså även ha bäring på klimatområdet.
Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021
The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …
Läs merProjektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021
The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …
Läs merProjektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021
Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …
Läs merProjektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021
We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …
Läs merProjektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021
Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …
Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021
Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …
Läs merProjektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021
A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …
Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021
We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …
Läs merProjektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021
The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …
Läs merProjektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021
Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …
Läs mer