Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lustgas i dräneringsvatten från åkermark

Status: Avslutat
Projektnummer: H0933255
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 4 juli 2013
Huvudsökande: Maria Berglund
Organisation: Hushållningssällskapet Halland
E-postadress: maria.berglund@hushallningssallskapet.se
Telefon: 035-46522
Beviljade medel: 250 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Lustgasmätningar i dräneringsvatten utfördes sept 2010-april 2011 i fyra försöksled på Lilla Böslids utlakningsförsök. Lustgasavgången kännetecknades av relativt korta och höga toppar och långa perioder med relativt låg avgång, d v s ett likartat mönster som för lustgasavgång från markytan. Högst avgång uppmättes generellt vid hög avrinning. Vid låg/måttlig avrinning fanns ett tydligt samband mellan avrinning och mängd N2O i dräneringsvattnet.
Lustgasavgången var låg (20-60 g N2O/hektar under mätperioden) jämfört med förväntad avgång från markytan. Avgången var dock ca 3 ggr högre från led med korn än från leden med vallinsådd i korn och vall, vilket tyder på att växande gröda höst- och vintertid kan minska lustgasavgången via dräneringsvatten.
Resultaten visar att analysmetoden fungerar och kan påvisa skillnader mellan behandlingar i fältförsök. Provtagningar i dräneringsvattnen är relativt enkla och kan indikera när lustgasavgången är som störst och vad som är effektiva åtgärder.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lustgas i dräneringsvatten från åkermark
Lustgas som slipper ut från marken är en av jordbrukets stora miljöutmaningar eftersom gasen påverkar klimatet och bryter ner ozonskiktet. Forskarna förstår dock inte fullt ut vad som styr omfattningen på lustgasavgången eller hur olika odlingsåtgärder påverkar lustgasavgången från åkermark. De mesta lustgasutsläppen går från markytan till luften, men en del lustgas löser sig i vatten och transporteras istället ut med dräneringsvattnet.

Syftet med detta projekt var att undersöka om man kan identifiera odlingssystem med potentiellt låga lustgasutsläpp genom att mäta mängden lustgas i dräneringsvattnet. Det är nämligen en enklare och billigare metod än att mäta hur mycket lustgas som sticker från markytan.

Under vinterhalvåret 2010/2011 mätte vi mängden lustgas som rann ut med dräneringsvattnet från ett fältförsök på Lilla Böslid, Halmstad. Försöket ligger på mellanlera och det var uppdelat i olika led med olika grödor och gödslingar. Resultaten visade att lustgasavgången via dräneringsvattnet generellt följde avrinning och kväveutlakning. Generellt var det så att ju högre kväveutlakningen var och ju mer vatten som rann ut genom dräneringsrören desto större var lustgasavgången. Kväveutlakning och lustgasavgång via dräneringsvattnet var högre efter ettårig gröda (korn) än efter vall som plöjts sent på hösten eller korn med vallinsådd. En gröda som växer på hösten/vintern tar nämligen upp mycket kväve som annars hade kunnat lakas ut från marken eller omvandlats till lustgas. Ur utlakningsynpunkt är vallbrott sent på hösten bättre än under tidig höst eftersom vallen hinner ta upp mycket kväve under hösten och en lägre temperatur innebär låg kvävemineraliseringen i marken.

Resultaten tyder på att en av de viktigaste åtgärderna vi har för att minska kväveutlakningen, nämligen vinterbevuxen mark, även kan vara positivt för att minska lustgasavgången via dräneringsvattnet. Minskad övergödning och åtgärder för att minska utlakningen av växtnäring är frågor som jordbruket jobbat med under lång tid, medan klimatfrågorna är nyare och kunskapsläget om bra klimatåtgärder är sämre. Gamla bekanta miljöåtgärder kan alltså även ha bäring på klimatområdet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev