Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Majsensilage till lamm - effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, foderutnyttjande, slaktkroppskvalitet och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: H0850398
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 29 oktober 2012
Huvudsökande: Elisabet Nadeau
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: elisabet.nadeau@slu.se
Telefon: 0511 - 67 142
Beviljade medel: 1 040 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Det utvecklas ständigt nya majssorter på marknaden och det saknas studier om utfodring av majs till lamm som är odlad under liknande klimatiska förhållanden som i Norden. Syftet med studien var att på Götala nöt- och lammköttscentrum studera effekter på foderintag, tuggbeteende, tillväxt och slaktkroppsegenskaper hos snabbt växande bagglamm från avvänjning till slakt och producentens lönsamhet genom att utfodra majsensilage 1) skördat vid degmognad och dentmognad och 2) som enda grovfoder eller i blandning med gräsensilage. Resultaten visade att utfodring av ett fullfoder med majsensilage som enda grovfoder eller blandat med gräsensilage ger hög tillväxt, fodereffektivitet och slaktkroppskvalitet hos lamm. Skördetidpunkten för majsensilaget och andelen majsensilage i grovfoderandelen verkar ha liten betydelse för konsumtion, tillväxt och slaktkroppsegenskaper när foderstaten är näringsmässigt riktigt balanserad. Lönsamheten påverkas i liten grad av vilket grovfoder lammen utfodras med.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Majsensilage till lamm – effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, foderutnyttjande, slaktkroppskvalitet och ekonomi

Majsodlingen ökar i stora delar av södra Sverige, tack vare potentialen för en hög skörd, vilket är fördelaktigt vid konkurrens om marken från spannmålsodling i slättbygder och brist på areal nära gården i skogsbygder. Eftersom bra majsensilage innehåller mycket energi, främst i form av stärkelse, passar det bra till små idisslare, såsom digivande tackor och snabbväxande lamm, som har ett stort energibehov. Detta projekt visar att det går att nå en hög tillväxt och slaktkroppskvalitet samt god vomfunktion och fodereffektivitet hos slaktlamm utfodrade med fullfoder när grovfodret utgörs av majsensilage eller lika delar majsensilage och gräsensilage. Skördetidpunkten för majsensilaget och andelen majsensilage i foderstatens grovfoderandel verkar ha liten betydelse förutsatt att fullfoderstaten är näringsmässigt riktigt balanserad. Lönsamheten påverkas inte nämnvärt av vilket grovfoder lammen utfodras med i stora besättningar.

Syftet med projektet var att undersöka om foderintag, tuggbeteende, vomfunktion, tillväxt och slaktkroppsegenskaper hos snabbt växande lamm från avvänjning till slakt samt om producentens lönsamhet påverkas av att 1) utfodra majsensilage skördat vid olika utvecklingsstadier 2) utfodra majsensilage som enda grovfoder eller i blandning med gräsensilage.

Under vårarna 2010 och 2011 genomfördes två produktionsförsök med snabbt växande bagglamm på Götala Nöt- och Lammköttscentrum, SLU Skara. Lammen var treraskorsningar med finull*dorset-mödrar och texelfäder. Vid försökets start vägde lammen 27 respektive 31 kg och föddes upp intensivt tills de uppnådde 45,7 respektive 47,2 kg levandevikt för år 1 respektive år 2. Lammen hölls i ett oisolerat stall med 20 boxar fördelade på två djur per box. Lammen utfodrades boxvis med följande fyra grovfoderbehandlingar: 1. 50 % vallensilage + 50 % majsensilage skördat vid degmognad 2. 100 % majsensilage skördat vid degmognad 3. 50 % vallensilage + 50 % majsensilage skördat vid dentmognad 4. 100 % majsensilage skördat vid dentmognad.

Under första året var lammens foderintag högre med majsensilage som enda grovfoder i foderstaten jämfört med både majs- och gräsensilage i foderstaten. Ändå var det mer lönsamt att utfodra med majs som enda grovfoder. Lönsamheten räknades ut som slaktintäkt minus foderkostnad, vilket innebär att en något högre slaktintäkt som följd av en något högre slaktvikt har mer än kompenserat för den högre foderkostnaden.

Fettklassen var något högre för lamm utfodrade med enbart majsensilage som grovfoder jämfört med lamm som fått behandlingarna med 50 % majsensilage som grovfoder, under andra försöksåret, vilket tyder på en tidigare och högre fettansättning med majs som enda grovfoder. En anledning kan vara det högre innehållet av stärkelse och den högre andelen stärkelse i förhållande till NDF i behandlingarna med 100 % majsensilage som grovfoder, vilket kan leda till ökad fettinlagring.

Lammens tillväxt var 20 % högre under andra jämfört med första året, vilket troligtvis beror på det högre innehållet av protein som går onedbrutet förbi vommen till tunntarmen. Det lägre innehållet av fett i foderstaterna under andra året på grund av bytet från rapskaka till rapsexpro kan också ha påverkat skillnaderna i dagligt intag och tillväxt mellan åren.

Lammen lade mer tid per dag på att idissla när de fick tidigt skördat majsensilage jämfört med sent skördat majsensilage, oavsett om det blandades med gräsensilage eller ej, under första försöksåret. Under andra året ökades den totala ättiden per dag av att inkludera gräsensilage i foderstaten. De olika resultaten första och andra året antyder att det är fler faktorer än skördetidpunkt och grovfoderslag som påverkar tuggtiden.

Lammen sorterade bort olika typer av partiklar i de olika försöksbehandlingarna. I de flesta behandlingarna har lammen sorterat bort de medelstora partiklarna och valt de små partiklarna, med undantag för när gräsensilage utgjorde 50 % av grovfodret under första året, då lammen valde de stora partiklarna, oavsett när majsensilaget skördades. Endast i behandlingen med 100 % tidigt skördat majsensilage som grovfoder sorterade lammen bort de allra minsta partiklarna. Partikelstorleken i träcken verkar inte ha påverkats nämnvärt av de olika foderstaterna, vilket tyder på att lammens vomfunktion var god för samtliga behandlingar oavsett majsens skördetidpunkt och andelen majsensilage av grovfodret.

Att producera och utfodra gräsensilage i rundbal är billigast i besättningar med 300 eller färre tackor belägna i Götalands norra slättbygder (Gns) och Götalands södra skogsbygder (Gsk). Om det redan finns en plansilo på gården med 300 tackor blir dock majsensilaget i plansilo billigast i i Gns medan gräsensilaget i rundbal fortfarande är billigast i Gsk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Lönsam, Insatseffektiv och Miljövänlig potatisodling i Aktörssamverkan
Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet, Kristianstad

Projektnummer: H0942353 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Konkurrenskraftig växtodling genom reducerade maskinkostnader
Göran Carlson, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: 0433042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Markmikro biell inverkan på den skördade produktens kvalitet till följd av skilda odlingsstrategier
Ingela Berggren,

Projektnummer: 0233073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Utlakning av bekämpningsmedel till grundvatten: utvekling av ett prognosverktyg för tillståndsprövning i dricksvattentäkter. /FoU
Nicholas Jarvis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0248025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Är virusinfektioner predisponerande för juverinflammationer?
Ulla Carlsson,

Projektnummer: 9630029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Enkätundersökning rörande LRF-ungdomars syn på finaniseringssystem i lantbrukskooperativa företag
Karin Hakelius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0345002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev