Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Majsensilage till lamm - effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, foderutnyttjande, slaktkroppskvalitet och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: H0850398
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 29 oktober 2012
Huvudsökande: Elisabet Nadeau
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: elisabet.nadeau@slu.se
Telefon: 0511 - 67 142
Beviljade medel: 1 040 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Det utvecklas ständigt nya majssorter på marknaden och det saknas studier om utfodring av majs till lamm som är odlad under liknande klimatiska förhållanden som i Norden. Syftet med studien var att på Götala nöt- och lammköttscentrum studera effekter på foderintag, tuggbeteende, tillväxt och slaktkroppsegenskaper hos snabbt växande bagglamm från avvänjning till slakt och producentens lönsamhet genom att utfodra majsensilage 1) skördat vid degmognad och dentmognad och 2) som enda grovfoder eller i blandning med gräsensilage. Resultaten visade att utfodring av ett fullfoder med majsensilage som enda grovfoder eller blandat med gräsensilage ger hög tillväxt, fodereffektivitet och slaktkroppskvalitet hos lamm. Skördetidpunkten för majsensilaget och andelen majsensilage i grovfoderandelen verkar ha liten betydelse för konsumtion, tillväxt och slaktkroppsegenskaper när foderstaten är näringsmässigt riktigt balanserad. Lönsamheten påverkas i liten grad av vilket grovfoder lammen utfodras med.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Majsensilage till lamm – effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, foderutnyttjande, slaktkroppskvalitet och ekonomi

Majsodlingen ökar i stora delar av södra Sverige, tack vare potentialen för en hög skörd, vilket är fördelaktigt vid konkurrens om marken från spannmålsodling i slättbygder och brist på areal nära gården i skogsbygder. Eftersom bra majsensilage innehåller mycket energi, främst i form av stärkelse, passar det bra till små idisslare, såsom digivande tackor och snabbväxande lamm, som har ett stort energibehov. Detta projekt visar att det går att nå en hög tillväxt och slaktkroppskvalitet samt god vomfunktion och fodereffektivitet hos slaktlamm utfodrade med fullfoder när grovfodret utgörs av majsensilage eller lika delar majsensilage och gräsensilage. Skördetidpunkten för majsensilaget och andelen majsensilage i foderstatens grovfoderandel verkar ha liten betydelse förutsatt att fullfoderstaten är näringsmässigt riktigt balanserad. Lönsamheten påverkas inte nämnvärt av vilket grovfoder lammen utfodras med i stora besättningar.

Syftet med projektet var att undersöka om foderintag, tuggbeteende, vomfunktion, tillväxt och slaktkroppsegenskaper hos snabbt växande lamm från avvänjning till slakt samt om producentens lönsamhet påverkas av att 1) utfodra majsensilage skördat vid olika utvecklingsstadier 2) utfodra majsensilage som enda grovfoder eller i blandning med gräsensilage.

Under vårarna 2010 och 2011 genomfördes två produktionsförsök med snabbt växande bagglamm på Götala Nöt- och Lammköttscentrum, SLU Skara. Lammen var treraskorsningar med finull*dorset-mödrar och texelfäder. Vid försökets start vägde lammen 27 respektive 31 kg och föddes upp intensivt tills de uppnådde 45,7 respektive 47,2 kg levandevikt för år 1 respektive år 2. Lammen hölls i ett oisolerat stall med 20 boxar fördelade på två djur per box. Lammen utfodrades boxvis med följande fyra grovfoderbehandlingar: 1. 50 % vallensilage + 50 % majsensilage skördat vid degmognad 2. 100 % majsensilage skördat vid degmognad 3. 50 % vallensilage + 50 % majsensilage skördat vid dentmognad 4. 100 % majsensilage skördat vid dentmognad.

Under första året var lammens foderintag högre med majsensilage som enda grovfoder i foderstaten jämfört med både majs- och gräsensilage i foderstaten. Ändå var det mer lönsamt att utfodra med majs som enda grovfoder. Lönsamheten räknades ut som slaktintäkt minus foderkostnad, vilket innebär att en något högre slaktintäkt som följd av en något högre slaktvikt har mer än kompenserat för den högre foderkostnaden.

Fettklassen var något högre för lamm utfodrade med enbart majsensilage som grovfoder jämfört med lamm som fått behandlingarna med 50 % majsensilage som grovfoder, under andra försöksåret, vilket tyder på en tidigare och högre fettansättning med majs som enda grovfoder. En anledning kan vara det högre innehållet av stärkelse och den högre andelen stärkelse i förhållande till NDF i behandlingarna med 100 % majsensilage som grovfoder, vilket kan leda till ökad fettinlagring.

Lammens tillväxt var 20 % högre under andra jämfört med första året, vilket troligtvis beror på det högre innehållet av protein som går onedbrutet förbi vommen till tunntarmen. Det lägre innehållet av fett i foderstaterna under andra året på grund av bytet från rapskaka till rapsexpro kan också ha påverkat skillnaderna i dagligt intag och tillväxt mellan åren.

Lammen lade mer tid per dag på att idissla när de fick tidigt skördat majsensilage jämfört med sent skördat majsensilage, oavsett om det blandades med gräsensilage eller ej, under första försöksåret. Under andra året ökades den totala ättiden per dag av att inkludera gräsensilage i foderstaten. De olika resultaten första och andra året antyder att det är fler faktorer än skördetidpunkt och grovfoderslag som påverkar tuggtiden.

Lammen sorterade bort olika typer av partiklar i de olika försöksbehandlingarna. I de flesta behandlingarna har lammen sorterat bort de medelstora partiklarna och valt de små partiklarna, med undantag för när gräsensilage utgjorde 50 % av grovfodret under första året, då lammen valde de stora partiklarna, oavsett när majsensilaget skördades. Endast i behandlingen med 100 % tidigt skördat majsensilage som grovfoder sorterade lammen bort de allra minsta partiklarna. Partikelstorleken i träcken verkar inte ha påverkats nämnvärt av de olika foderstaterna, vilket tyder på att lammens vomfunktion var god för samtliga behandlingar oavsett majsens skördetidpunkt och andelen majsensilage av grovfodret.

Att producera och utfodra gräsensilage i rundbal är billigast i besättningar med 300 eller färre tackor belägna i Götalands norra slättbygder (Gns) och Götalands södra skogsbygder (Gsk). Om det redan finns en plansilo på gården med 300 tackor blir dock majsensilaget i plansilo billigast i i Gns medan gräsensilaget i rundbal fortfarande är billigast i Gsk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Vägen mot klimatneutral och miljösmart nöt-och lammproduktion- uppdaterade miljöavtryck och kvantifierade förbättringsåtgärder
Serina Ahlgren

Projektnummer: O-20-23-473 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …

Läs mer

Översikt över djurvälfärd för mjölkkor i lösdriftsstall inomhus
Gillian Petrokofsky, Oxford Systematic Reviews

Projektnummer: S-21-20-640 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2023

A systematic review of health and welfare of dairy cows associated with loose housing systems. The review will follow best practice for systematic evidence evaluation established by the Collaboration for Environmental Evidence. The review will incorporate stakeholder engagement and will be guided …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2023

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Integrerad bekämpning i nytt ljus
Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 januari 2023

A novel integrated control approach of grey mold and powdery mildew in greenhouse tomato is launched based on (i) addition of specific organic nutrients to the spray solution of microbiological control agents and (ii) exposure to selected light qualities. This enables to tailor improved …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev