Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Majsensilage till mjölkrastjurar - effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, foderutnyttjande, slaktkroppskvalitet och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: H0850375
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 1 oktober 2013
Huvudsökande: Elisabet Nadeau
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: elisabet.nadeau@slu.se
Telefon: 0511 - 67 142
Beviljade medel: 1 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet vara att utvärdera effekt av mognadsstadium vid skörd och utfodringsnivå av majsensilage på konsumtion, foderutnyttjande och slaktkroppskvalitet hos mjölkrastjurar och på lantbrukarens ekonomi. Två omgångar om vardera 64 tjurar från 415 till 630 kg levande vikt utfodrades med 4 olika foderbehandlingar; 100 % majsensilage skördat tidigt (15/9), 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat tidigt, 100 % majsensilage skördat sent (13/10) och 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat sent. Dagligt energi-intag och tillväxt ökade med 100 % majsensilage i grovfodret jämfört med lika delar majs- och gräsensilage. Tidigt skördat majsensilage gav högre fettklass av slaktkroppen än sent skördat majsensilage. Lönsamheten var lägst när sent skördat majsensilage utfodrades som enda grovfoder. Andelen majs i foderstaten hade större effekt än majsens utvecklingsstadium vid skörd på tjurarnas tillväxt och lantbrukarens lönsamhet i den här studien där foderstaterna var välbalanserade.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lantbrukarna i en tidigare fältstudie utförd av SLU i Skara i samarbete med SLU i Alnarp, SVA och rådgivare menar att ytterligare ett grovfoder till vallensilaget ökar möjligheterna till en fungerande foderstat till växande ungnöt både näringsmässigt och miljömässigt. Syftet med projektet vara därför att utvärdera effekt av mognadsstadium vid skörd och utfodringsnivå av majsensilage på foderintag, foderutnyttjande och slaktkroppskvalitet hos mjölkrastjurar och på lantbrukarens ekonomi.

Ett högre intag av omsättbar energi när majsensilaget ufodrades som enda grovfoder förklaras av ett högre intag av smältbar stärkelse och lägre intag av enbart delvis smältbar fiber. Det högre energi intaget ökade den dagliga tillväxten hos tjurarna med 7 % från 1,67 till 1,78 kg och minskade antalet dagar till slakt med 10 när majsensilaget utgjorde enda grovfodret i foderstaten. Samtliga tjurar hade högre tillväxt än 1,4 kg/dag, som var den tillväxt som foderstaterna utformades för. Detta visar på att foderstater med majsensilage, antingen som enda grovfoder eller i blandning med gräsensilage, kompletterade med rätt typ av kraftfoder kan ge välbalanserade foderstater som har potential för höga tillväxter hos ungnöt.

Idisslingstiden, som behöver vara lång för att få ett bra foderutnyttjande, ökade från ca 470 minuter per dag till ca 540 minuter per dag när tjurarna utfodrades med lika andelar majsensilage och gräsensilage istället för enbart majsensilage som grovfoder. Den längre idisslingstiden kan bero på det högre fiberintaget (NDF-intag) hos tjurar som fick både majsensilage och gräsensilage. Den längre idisslingstiden beror också på mer lignifierad och osmältbar NDF i gräsensilaget än i majsensilaget eftersom idisslingstiden per kg NDF var längre när tjurarna fick både gräsensilage och majsensilage. Att både foderstatens NDF-halt och lignifieringen/smältbarheten hos NDF påverkar idisslingstiden är känt sedan länge och beaktas i NorFor vid uträkning av idisslingstiden utifrån fodermedlens kemiska och fysiska struktur. Den längre idisslingstiden per kg NDF när tjurarna utfodrades med en blandning av majsensilage och gräsensilage resulterade i mer mekanisk nedbrytning och förjäsning av fiberpartiklar i vommen, vilket avspeglade sig i en större andel mindre fiberpartiklar i träcken hos tjurar utfodrade med både gräs- och majsensilage än hos tjurar utfodrade med enbart majsensilage som grovfoder. Den genomsnittliga partikelstorleken i träcken var större för tjurar som utfodrades med sent skördat majsensilage än med tidigt skördat majsensilage, oavsett andel majsensilage i foderstaten. Detta kan förklaras av att det är svårare att bryta ner fiberpartiklar i sent skördad majs eftersom det osmältbara ligninet ökar sin andel av fibern vid senare skörd och gör därmed fibern (NDF) mer svårsmält. En lägre smältbarhet leder till fler större fiberpartiklar i träcken.

Trots den högre tillväxten hos tjurar utfodrade med enbart majsensilage som grovfoder var lönsamheten för lantbrukaren lägst när sent skördat majsensilage utfodrades som enda grovfoder. Om majsensilaget ska utfodras som enda grovfoder bör det skördas tidigt för bästa ekonomi för lantbrukaren.

Två omgångar om vardera 64 tjurar från 415 till 630 kg levande vikt utfodrades med 4 olika foderbehandlingar; 100 % majsensilage skördat tidigt (15/9), 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat tidigt, 100 % majsensilage skördat sent (13/10) och 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat sent. Försöket genomfördes på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara. Ensilaget kompletterades med korn, Agrodrank, kallpressad rapskaka och vitaminiserat mineralfoder för en beräknad levandeviktstillväxt på minst 1400 g/dag. Det tidiga majsensilaget exakthackades och 2 l/ton av Kofasil Majs tillsattes vid hackningen innan majsen pressades i rundbalar med en stationär press. Gräsensilaget exakthackades till 25 mm teoretisk längd och 3 l/ton av ProMyr NT 570 tillsattes vid hackningen innan grönmassan lades in i plansilo.

Tjurarna utfodrades boxvis en gång per dag i fri tillgång av fullfodret och mängd konsumerat foder beräknades som ett genomsnitt per djur och dag på boxnivå. Djuren vägdes var fjortonde dag under försökets genomförande samt två dagar i följd vid försöksstart och vid slakt. Slakt skedde då djuren hade nått en levande vikt på 630 kg. Intäkter för slakttjurar minus tjurarnas värde vid försökets början och kostnader för förbrukat foder beräknades.

Projektresultaten visar på att andelen majs i foderstaten hade större effekt än majsens utvecklingsstadium vid skörd på mjölkrastjurarnas tillväxt och lantbrukarens lönsamhet i den här studien där foderstaterna var välbalanserade. Därmed har lantbrukaren stor flexibilitet när det gäller skördetidpunkt för majsen innan den första starka frosten inträffar i slutet av växtsäsongen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev