Majsensilage till mjölkrastjurar - effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, foderutnyttjande, slaktkroppskvalitet och ekonomi

Sammanfattning av slutrapport
Syftet vara att utvärdera effekt av mognadsstadium vid skörd och utfodringsnivå av majsensilage på konsumtion, foderutnyttjande och slaktkroppskvalitet hos mjölkrastjurar och på lantbrukarens ekonomi. Två omgångar om vardera 64 tjurar från 415 till 630 kg levande vikt utfodrades med 4 olika foderbehandlingar; 100 % majsensilage skördat tidigt (15/9), 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat tidigt, 100 % majsensilage skördat sent (13/10) och 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat sent. Dagligt energi-intag och tillväxt ökade med 100 % majsensilage i grovfodret jämfört med lika delar majs- och gräsensilage. Tidigt skördat majsensilage gav högre fettklass av slaktkroppen än sent skördat majsensilage. Lönsamheten var lägst när sent skördat majsensilage utfodrades som enda grovfoder. Andelen majs i foderstaten hade större effekt än majsens utvecklingsstadium vid skörd på tjurarnas tillväxt och lantbrukarens lönsamhet i den här studien där foderstaterna var välbalanserade.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lantbrukarna i en tidigare fältstudie utförd av SLU i Skara i samarbete med SLU i Alnarp, SVA och rådgivare menar att ytterligare ett grovfoder till vallensilaget ökar möjligheterna till en fungerande foderstat till växande ungnöt både näringsmässigt och miljömässigt. Syftet med projektet vara därför att utvärdera effekt av mognadsstadium vid skörd och utfodringsnivå av majsensilage på foderintag, foderutnyttjande och slaktkroppskvalitet hos mjölkrastjurar och på lantbrukarens ekonomi.

Ett högre intag av omsättbar energi när majsensilaget ufodrades som enda grovfoder förklaras av ett högre intag av smältbar stärkelse och lägre intag av enbart delvis smältbar fiber. Det högre energi intaget ökade den dagliga tillväxten hos tjurarna med 7 % från 1,67 till 1,78 kg och minskade antalet dagar till slakt med 10 när majsensilaget utgjorde enda grovfodret i foderstaten. Samtliga tjurar hade högre tillväxt än 1,4 kg/dag, som var den tillväxt som foderstaterna utformades för. Detta visar på att foderstater med majsensilage, antingen som enda grovfoder eller i blandning med gräsensilage, kompletterade med rätt typ av kraftfoder kan ge välbalanserade foderstater som har potential för höga tillväxter hos ungnöt.

Idisslingstiden, som behöver vara lång för att få ett bra foderutnyttjande, ökade från ca 470 minuter per dag till ca 540 minuter per dag när tjurarna utfodrades med lika andelar majsensilage och gräsensilage istället för enbart majsensilage som grovfoder. Den längre idisslingstiden kan bero på det högre fiberintaget (NDF-intag) hos tjurar som fick både majsensilage och gräsensilage. Den längre idisslingstiden beror också på mer lignifierad och osmältbar NDF i gräsensilaget än i majsensilaget eftersom idisslingstiden per kg NDF var längre när tjurarna fick både gräsensilage och majsensilage. Att både foderstatens NDF-halt och lignifieringen/smältbarheten hos NDF påverkar idisslingstiden är känt sedan länge och beaktas i NorFor vid uträkning av idisslingstiden utifrån fodermedlens kemiska och fysiska struktur. Den längre idisslingstiden per kg NDF när tjurarna utfodrades med en blandning av majsensilage och gräsensilage resulterade i mer mekanisk nedbrytning och förjäsning av fiberpartiklar i vommen, vilket avspeglade sig i en större andel mindre fiberpartiklar i träcken hos tjurar utfodrade med både gräs- och majsensilage än hos tjurar utfodrade med enbart majsensilage som grovfoder. Den genomsnittliga partikelstorleken i träcken var större för tjurar som utfodrades med sent skördat majsensilage än med tidigt skördat majsensilage, oavsett andel majsensilage i foderstaten. Detta kan förklaras av att det är svårare att bryta ner fiberpartiklar i sent skördad majs eftersom det osmältbara ligninet ökar sin andel av fibern vid senare skörd och gör därmed fibern (NDF) mer svårsmält. En lägre smältbarhet leder till fler större fiberpartiklar i träcken.

Trots den högre tillväxten hos tjurar utfodrade med enbart majsensilage som grovfoder var lönsamheten för lantbrukaren lägst när sent skördat majsensilage utfodrades som enda grovfoder. Om majsensilaget ska utfodras som enda grovfoder bör det skördas tidigt för bästa ekonomi för lantbrukaren.

Två omgångar om vardera 64 tjurar från 415 till 630 kg levande vikt utfodrades med 4 olika foderbehandlingar; 100 % majsensilage skördat tidigt (15/9), 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat tidigt, 100 % majsensilage skördat sent (13/10) och 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat sent. Försöket genomfördes på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara. Ensilaget kompletterades med korn, Agrodrank, kallpressad rapskaka och vitaminiserat mineralfoder för en beräknad levandeviktstillväxt på minst 1400 g/dag. Det tidiga majsensilaget exakthackades och 2 l/ton av Kofasil Majs tillsattes vid hackningen innan majsen pressades i rundbalar med en stationär press. Gräsensilaget exakthackades till 25 mm teoretisk längd och 3 l/ton av ProMyr NT 570 tillsattes vid hackningen innan grönmassan lades in i plansilo.

Tjurarna utfodrades boxvis en gång per dag i fri tillgång av fullfodret och mängd konsumerat foder beräknades som ett genomsnitt per djur och dag på boxnivå. Djuren vägdes var fjortonde dag under försökets genomförande samt två dagar i följd vid försöksstart och vid slakt. Slakt skedde då djuren hade nått en levande vikt på 630 kg. Intäkter för slakttjurar minus tjurarnas värde vid försökets början och kostnader för förbrukat foder beräknades.

Projektresultaten visar på att andelen majs i foderstaten hade större effekt än majsens utvecklingsstadium vid skörd på mjölkrastjurarnas tillväxt och lantbrukarens lönsamhet i den här studien där foderstaterna var välbalanserade. Därmed har lantbrukaren stor flexibilitet när det gäller skördetidpunkt för majsen innan den första starka frosten inträffar i slutet av växtsäsongen.