Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Majsensilage till mjölkrastjurar - effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, foderutnyttjande, slaktkroppskvalitet och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: H0850375
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 1 oktober 2013
Huvudsökande: Elisabet Nadeau
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: elisabet.nadeau@slu.se
Telefon: 0511 - 67 142
Beviljade medel: 1 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet vara att utvärdera effekt av mognadsstadium vid skörd och utfodringsnivå av majsensilage på konsumtion, foderutnyttjande och slaktkroppskvalitet hos mjölkrastjurar och på lantbrukarens ekonomi. Två omgångar om vardera 64 tjurar från 415 till 630 kg levande vikt utfodrades med 4 olika foderbehandlingar; 100 % majsensilage skördat tidigt (15/9), 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat tidigt, 100 % majsensilage skördat sent (13/10) och 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat sent. Dagligt energi-intag och tillväxt ökade med 100 % majsensilage i grovfodret jämfört med lika delar majs- och gräsensilage. Tidigt skördat majsensilage gav högre fettklass av slaktkroppen än sent skördat majsensilage. Lönsamheten var lägst när sent skördat majsensilage utfodrades som enda grovfoder. Andelen majs i foderstaten hade större effekt än majsens utvecklingsstadium vid skörd på tjurarnas tillväxt och lantbrukarens lönsamhet i den här studien där foderstaterna var välbalanserade.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lantbrukarna i en tidigare fältstudie utförd av SLU i Skara i samarbete med SLU i Alnarp, SVA och rådgivare menar att ytterligare ett grovfoder till vallensilaget ökar möjligheterna till en fungerande foderstat till växande ungnöt både näringsmässigt och miljömässigt. Syftet med projektet vara därför att utvärdera effekt av mognadsstadium vid skörd och utfodringsnivå av majsensilage på foderintag, foderutnyttjande och slaktkroppskvalitet hos mjölkrastjurar och på lantbrukarens ekonomi.

Ett högre intag av omsättbar energi när majsensilaget ufodrades som enda grovfoder förklaras av ett högre intag av smältbar stärkelse och lägre intag av enbart delvis smältbar fiber. Det högre energi intaget ökade den dagliga tillväxten hos tjurarna med 7 % från 1,67 till 1,78 kg och minskade antalet dagar till slakt med 10 när majsensilaget utgjorde enda grovfodret i foderstaten. Samtliga tjurar hade högre tillväxt än 1,4 kg/dag, som var den tillväxt som foderstaterna utformades för. Detta visar på att foderstater med majsensilage, antingen som enda grovfoder eller i blandning med gräsensilage, kompletterade med rätt typ av kraftfoder kan ge välbalanserade foderstater som har potential för höga tillväxter hos ungnöt.

Idisslingstiden, som behöver vara lång för att få ett bra foderutnyttjande, ökade från ca 470 minuter per dag till ca 540 minuter per dag när tjurarna utfodrades med lika andelar majsensilage och gräsensilage istället för enbart majsensilage som grovfoder. Den längre idisslingstiden kan bero på det högre fiberintaget (NDF-intag) hos tjurar som fick både majsensilage och gräsensilage. Den längre idisslingstiden beror också på mer lignifierad och osmältbar NDF i gräsensilaget än i majsensilaget eftersom idisslingstiden per kg NDF var längre när tjurarna fick både gräsensilage och majsensilage. Att både foderstatens NDF-halt och lignifieringen/smältbarheten hos NDF påverkar idisslingstiden är känt sedan länge och beaktas i NorFor vid uträkning av idisslingstiden utifrån fodermedlens kemiska och fysiska struktur. Den längre idisslingstiden per kg NDF när tjurarna utfodrades med en blandning av majsensilage och gräsensilage resulterade i mer mekanisk nedbrytning och förjäsning av fiberpartiklar i vommen, vilket avspeglade sig i en större andel mindre fiberpartiklar i träcken hos tjurar utfodrade med både gräs- och majsensilage än hos tjurar utfodrade med enbart majsensilage som grovfoder. Den genomsnittliga partikelstorleken i träcken var större för tjurar som utfodrades med sent skördat majsensilage än med tidigt skördat majsensilage, oavsett andel majsensilage i foderstaten. Detta kan förklaras av att det är svårare att bryta ner fiberpartiklar i sent skördad majs eftersom det osmältbara ligninet ökar sin andel av fibern vid senare skörd och gör därmed fibern (NDF) mer svårsmält. En lägre smältbarhet leder till fler större fiberpartiklar i träcken.

Trots den högre tillväxten hos tjurar utfodrade med enbart majsensilage som grovfoder var lönsamheten för lantbrukaren lägst när sent skördat majsensilage utfodrades som enda grovfoder. Om majsensilaget ska utfodras som enda grovfoder bör det skördas tidigt för bästa ekonomi för lantbrukaren.

Två omgångar om vardera 64 tjurar från 415 till 630 kg levande vikt utfodrades med 4 olika foderbehandlingar; 100 % majsensilage skördat tidigt (15/9), 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat tidigt, 100 % majsensilage skördat sent (13/10) och 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat sent. Försöket genomfördes på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara. Ensilaget kompletterades med korn, Agrodrank, kallpressad rapskaka och vitaminiserat mineralfoder för en beräknad levandeviktstillväxt på minst 1400 g/dag. Det tidiga majsensilaget exakthackades och 2 l/ton av Kofasil Majs tillsattes vid hackningen innan majsen pressades i rundbalar med en stationär press. Gräsensilaget exakthackades till 25 mm teoretisk längd och 3 l/ton av ProMyr NT 570 tillsattes vid hackningen innan grönmassan lades in i plansilo.

Tjurarna utfodrades boxvis en gång per dag i fri tillgång av fullfodret och mängd konsumerat foder beräknades som ett genomsnitt per djur och dag på boxnivå. Djuren vägdes var fjortonde dag under försökets genomförande samt två dagar i följd vid försöksstart och vid slakt. Slakt skedde då djuren hade nått en levande vikt på 630 kg. Intäkter för slakttjurar minus tjurarnas värde vid försökets början och kostnader för förbrukat foder beräknades.

Projektresultaten visar på att andelen majs i foderstaten hade större effekt än majsens utvecklingsstadium vid skörd på mjölkrastjurarnas tillväxt och lantbrukarens lönsamhet i den här studien där foderstaterna var välbalanserade. Därmed har lantbrukaren stor flexibilitet när det gäller skördetidpunkt för majsen innan den första starka frosten inträffar i slutet av växtsäsongen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress