Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Majsensilage till mjölkrastjurar - effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, foderutnyttjande, slaktkroppskvalitet och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: H0850375
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 1 oktober 2013
Huvudsökande: Elisabet Nadeau
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: elisabet.nadeau@slu.se
Telefon: 0511 - 67 142
Beviljade medel: 1 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet vara att utvärdera effekt av mognadsstadium vid skörd och utfodringsnivå av majsensilage på konsumtion, foderutnyttjande och slaktkroppskvalitet hos mjölkrastjurar och på lantbrukarens ekonomi. Två omgångar om vardera 64 tjurar från 415 till 630 kg levande vikt utfodrades med 4 olika foderbehandlingar; 100 % majsensilage skördat tidigt (15/9), 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat tidigt, 100 % majsensilage skördat sent (13/10) och 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat sent. Dagligt energi-intag och tillväxt ökade med 100 % majsensilage i grovfodret jämfört med lika delar majs- och gräsensilage. Tidigt skördat majsensilage gav högre fettklass av slaktkroppen än sent skördat majsensilage. Lönsamheten var lägst när sent skördat majsensilage utfodrades som enda grovfoder. Andelen majs i foderstaten hade större effekt än majsens utvecklingsstadium vid skörd på tjurarnas tillväxt och lantbrukarens lönsamhet i den här studien där foderstaterna var välbalanserade.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lantbrukarna i en tidigare fältstudie utförd av SLU i Skara i samarbete med SLU i Alnarp, SVA och rådgivare menar att ytterligare ett grovfoder till vallensilaget ökar möjligheterna till en fungerande foderstat till växande ungnöt både näringsmässigt och miljömässigt. Syftet med projektet vara därför att utvärdera effekt av mognadsstadium vid skörd och utfodringsnivå av majsensilage på foderintag, foderutnyttjande och slaktkroppskvalitet hos mjölkrastjurar och på lantbrukarens ekonomi.

Ett högre intag av omsättbar energi när majsensilaget ufodrades som enda grovfoder förklaras av ett högre intag av smältbar stärkelse och lägre intag av enbart delvis smältbar fiber. Det högre energi intaget ökade den dagliga tillväxten hos tjurarna med 7 % från 1,67 till 1,78 kg och minskade antalet dagar till slakt med 10 när majsensilaget utgjorde enda grovfodret i foderstaten. Samtliga tjurar hade högre tillväxt än 1,4 kg/dag, som var den tillväxt som foderstaterna utformades för. Detta visar på att foderstater med majsensilage, antingen som enda grovfoder eller i blandning med gräsensilage, kompletterade med rätt typ av kraftfoder kan ge välbalanserade foderstater som har potential för höga tillväxter hos ungnöt.

Idisslingstiden, som behöver vara lång för att få ett bra foderutnyttjande, ökade från ca 470 minuter per dag till ca 540 minuter per dag när tjurarna utfodrades med lika andelar majsensilage och gräsensilage istället för enbart majsensilage som grovfoder. Den längre idisslingstiden kan bero på det högre fiberintaget (NDF-intag) hos tjurar som fick både majsensilage och gräsensilage. Den längre idisslingstiden beror också på mer lignifierad och osmältbar NDF i gräsensilaget än i majsensilaget eftersom idisslingstiden per kg NDF var längre när tjurarna fick både gräsensilage och majsensilage. Att både foderstatens NDF-halt och lignifieringen/smältbarheten hos NDF påverkar idisslingstiden är känt sedan länge och beaktas i NorFor vid uträkning av idisslingstiden utifrån fodermedlens kemiska och fysiska struktur. Den längre idisslingstiden per kg NDF när tjurarna utfodrades med en blandning av majsensilage och gräsensilage resulterade i mer mekanisk nedbrytning och förjäsning av fiberpartiklar i vommen, vilket avspeglade sig i en större andel mindre fiberpartiklar i träcken hos tjurar utfodrade med både gräs- och majsensilage än hos tjurar utfodrade med enbart majsensilage som grovfoder. Den genomsnittliga partikelstorleken i träcken var större för tjurar som utfodrades med sent skördat majsensilage än med tidigt skördat majsensilage, oavsett andel majsensilage i foderstaten. Detta kan förklaras av att det är svårare att bryta ner fiberpartiklar i sent skördad majs eftersom det osmältbara ligninet ökar sin andel av fibern vid senare skörd och gör därmed fibern (NDF) mer svårsmält. En lägre smältbarhet leder till fler större fiberpartiklar i träcken.

Trots den högre tillväxten hos tjurar utfodrade med enbart majsensilage som grovfoder var lönsamheten för lantbrukaren lägst när sent skördat majsensilage utfodrades som enda grovfoder. Om majsensilaget ska utfodras som enda grovfoder bör det skördas tidigt för bästa ekonomi för lantbrukaren.

Två omgångar om vardera 64 tjurar från 415 till 630 kg levande vikt utfodrades med 4 olika foderbehandlingar; 100 % majsensilage skördat tidigt (15/9), 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat tidigt, 100 % majsensilage skördat sent (13/10) och 50 % gräsensilage + 50 % majsensilage skördat sent. Försöket genomfördes på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara. Ensilaget kompletterades med korn, Agrodrank, kallpressad rapskaka och vitaminiserat mineralfoder för en beräknad levandeviktstillväxt på minst 1400 g/dag. Det tidiga majsensilaget exakthackades och 2 l/ton av Kofasil Majs tillsattes vid hackningen innan majsen pressades i rundbalar med en stationär press. Gräsensilaget exakthackades till 25 mm teoretisk längd och 3 l/ton av ProMyr NT 570 tillsattes vid hackningen innan grönmassan lades in i plansilo.

Tjurarna utfodrades boxvis en gång per dag i fri tillgång av fullfodret och mängd konsumerat foder beräknades som ett genomsnitt per djur och dag på boxnivå. Djuren vägdes var fjortonde dag under försökets genomförande samt två dagar i följd vid försöksstart och vid slakt. Slakt skedde då djuren hade nått en levande vikt på 630 kg. Intäkter för slakttjurar minus tjurarnas värde vid försökets början och kostnader för förbrukat foder beräknades.

Projektresultaten visar på att andelen majs i foderstaten hade större effekt än majsens utvecklingsstadium vid skörd på mjölkrastjurarnas tillväxt och lantbrukarens lönsamhet i den här studien där foderstaterna var välbalanserade. Därmed har lantbrukaren stor flexibilitet när det gäller skördetidpunkt för majsen innan den första starka frosten inträffar i slutet av växtsäsongen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress