Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Makro- och mikromineralinnehåll i skördat vallfoder för hästar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1247069
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 23 juni 2014
Huvudsökande: Cecilia Müller
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Cecilia.Muller@slu.se
Telefon: 018-67 29 93
Beviljade medel: 289 000 SEK

Research during the latest years has highlighted the important role that forages play in the equine feed ration. However, as the forage becomes a more important and larger part of the feed ration, it is also important to consider the content of macro- and microminerals in the forage, and if the requirement of the horse can be fulfilled in entity or partly. Generally, forages are considered to be unable to fulfil the requirement of selenium, but that the requirement of other trace elements is covered by “normal” forage. However, these assumptions are based on old data from forages used for dairy cows, meaning that they are harvested in a much earlier plant maturity than is common for forages for horses. Therefore, this study aims to find out the content and variation of trace elements in forages, and to correlate them with different forage production factors that may influence the content of trace elements. This is done by using samples and information collected in earlier projects.

Senare års forskning har belyst vallfodrets viktiga roll i foderstaten för alla typer av hästar. När vallfodret får större betydelse i hästfoderstaterna är det dock också viktigt att känna till hur väl behovet av makro- och mikromineraler kan täckas av vallfodret. Den vedertagna uppfattningen är att grovfodrets innehåll av selen inte räcker till för hästens behov, men att behovet av övriga mineraler och spårämnen (med undantag av Ca och P) täcks av ett "normalt" grovfoder. Detta grundar sig dock på gamla uppgifter om spårämnesinnehåll i vallfoder som skördats för mjölkkor, dvs i ett tidigt botaniskt utvecklingsstadium, vilket sällan används för hästutfodring. Det är därför av intresse att ta reda på innehållet och variationsbredden av spårämnen i vallfoder samt att korrelera dessa med olika odlings- och skördefaktorer som kan påverka detsamma. Detta kan göras genom att utnyttja sedan tidigare insamlade prover med tillhörande omfattande information från andra projekt.

Sammanfattning av slutrapport
Innehållet av makro- och mikromineraler i inplastat vallfoder undersöktes i 124 prover från svenska och norska gårdar. Innehållet av Ca, P, Mg, K, Cu, Fe, Mn och Zn i vallfoder varierade stort, medan variationen var mindre för halten Na, Co, I och Se. Det fanns inga starka korrelationer mellan mineralämneshalterna och variabler som beskriver fodrets näringsinnehåll, men innehållet av Ca, P, Mg, Cu och Se var negativt korrelerat med ökande fiberhalt (neutral detergent fiber). Vallfodrets innehåll av Ca och Cu var högre då organiska jämfört med oorganiska gödselmedel använts, och innehållet av P var högre i blandvallar jämfört med rena gräsvallar. Halterna av Co och Fe var högre vid förekomst av barmark och innehållet av Mn var högre vid riklig förekomst av ogräs i vallen. Det genomsnittliga mineralinnehållet i vallfodret räckte för att täcka hästars underhållsbehov av alla mineralämnen utom Na och Se vid en vallfodergiva om minst 2 kg torrsubstans per 100 kg kroppsvikt och dygn.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport för projekt H1247069: Makro- och mikromineralinnehåll i skördat vallfoder för hästar

Docent Cecilia Müller, Inst. för husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Syfte med studien
Syftet med denna studie var att kartlägga innehållet av makro- och mikromineraler i vallfoder för hästar i Sverige och Norge, och att undersöka om det fanns några samband mellan mineralämnesinnehåll och andra variabler som beskriver fodrets näringsvärde (t ex råprotein eller fiberinnehåll), eller med faktorer som har med vallfoderproduktionen att göra (t ex botanisk sammansättning, gödsling etc). Anledningen till att genomföra en sådan studie var dels att de tabellvärden för mineralämnesinnehåll i vallfoder som i dagsläget finns tillgängliga inte är uppdaterade, samt att dessa tabellvärden baseras på analyser av vallfoder som skördats i syfte att utfodra mjölkkor. Det betyder att vallen skördas i ett tidigare botaniskt utvecklingsstadium än vad som är vanligt för hästfoder. Det är alltså inte säkert att tabellunderlaget stämmer för vallfoder som skördats i ett senare botaniskt utvecklingsstadium, vilket oftast är fallet för hästfoder.
Det är känt sedan tidigare att faktorer som har att göra med vallfoderproduktionen, som till exempel skördenummer, botanisk sammansättning, skördetidpunkt etc, inverkar inte bara på energi- och proteininnehållet utan även på mineralämnesinnehållet i vallfoder. Eftersom det rutinmässigt bara är makromineralerna kalcium (Ca), fosfor (P), kalium (K) och magnesium (Mg) som analyseras i vallfoder, görs ofta antaganden om vallfodrets innehåll av andra mineralämnen. Därför är det viktigt att dessa antaganden baseras på relevanta analysvärden, både vid foderstatsberäkning och vid komponerande av foderblandningar och mineralfoder. Ännu viktigare blir det förstås om foderstaten helt och hållet består av vallfoder.

Resultat
Resultaten från studien visade att vallålder, typ av gödselmedel, botanisk sammansättning och förekomst av barmark i vallen var de faktorer som i högts grad påverkade innehållet av mineralämnen i vallfoder. Ju äldre vallen var, desto lägre blev innehållet av koppar (Cu) och mangan (Mn), men när vallen var äldre än sex år var innehållet av dessa mikromineraler detsamma som när vallen var yngre. Vallar som gödslats med organiska gödselmedel gav vallfoder med högre innehåll av Ca och Cu, jämfört med om oorganiska gödselmedel använts. Vallfoder från blandvallar som bestod av både gräs och baljväxter innehöll högre halt av P jämfört med foder från rena gräsvallar. Förekomst av barmark i vallen resulterade i högre innehåll av kobolt (Co) och järn (Fe) i vallfodret, jämfört med om vallen inte hade synlig barmark. Innehållet av Fe i vallfoder varierade mycket i denna studie, och medelvärdet var högt (194 mg/kg ts) i jämförelse med resultat från tidigare studier (23-82 mg/kg ts). Det kan bero på kontaminering av jord, då Fe-innehåll över 300 mg/kg ts anses bero på just jordkontamination och inte är ett verkligt Fe-innehåll i fodret.
Andra variabler som används för att beskriva vallfodrets näringsinnehåll hade inte några starka samband med innehållet av olika mineralämnen. De starkaste sambanden fanns mellan fodrets innehåll av växtfiber (NDF, neutral detergent fiber) och Ca, P, Mg, Cu och selen (Se), vilka alla fanns i lägre halt då fiberinnehållet var högre. Eftersom fiberhalten ökar med senarelagd skördetidpunkt, kan sent skördade vallfoder förväntas ha lägre innehåll av Ca, P, Mg, Cu och Se än vallfoder som skördats tidigare.

Metod i korthet
Prover på inplastat vallfoder från 124 gårdar varav 99 var svenska och 25 var norska användes för analys av mineralämnesinnehåll. Proverna samlades in under 2010 och 2011 från hela Sverige och stora delar av Norge, tillsammans med uppgifter om hur fodret odlats och skördats. Denna provinsamling genomfördes i ett annat projekt, men då prover och insamlad data var lämpliga att använda även för analys av mineralämnen genomfördes även detta. Samband mellan innehållet av mineralämnen i foderproverna och andra variabler som beskriver fodrets näringsinnehåll undersöktes. Vilken inverkan olika faktorer relaterade till vallfoderproduktionen hade på mineralämnesinnehållet undersöktes också.

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
De lägsta analyserade värdena för respektive mineralämne användes för att beräkna om en vallfodergiva motsvarande 1 kg ts/100 kg kroppsvikt och dygn räckte för att täcka behovet av makro- och mikromineraler hos olika hästkategorier. Endast underhållsbehovet av Fe täcktes. Om istället medelvärdena användes för samma beräkning täcktes underhållsbehovet av Ca, P och Mn, men endast behovet av jod (I) och Fe för andra hästkategorier. Om vallfodergivan ökades till 2 kg torrsubstans/100 kg kroppsvikt och dygn täcktes underhållsbehovet av alla mineralämnen utom natrium (Na) och Se. För hästkategorier med högre näringsbehov täckte 2 kg ts vallfoder/100 kg kroppsvikt och dygn bara behovet av Mg, Fe, Mn och I. Resterande mineralbehov behöver alltså täckas av ett mineralfodermedel för dessa hästkategorier. Behovet av Na och Se kunde inte täckas för någon av hästkategorierna med bara vallfoder i foderstaten, oavsett mängd. Dessa mineralämnen måste alltså alltid tillföras foderstaten. Slutsatsen var att för hästar som utfodras med bara vallfoder krävs antingen en analys av det aktuella vallfodrets spårämnesinnehåll i tillägg till den konventionella analysen av energi och andra näringsämnen, eller komplettering av foderstaten med mineralfodermedel innehållande mikromineralerna kobolt (Co), Cu, I, Mn, Zn och Se.

Tabell 1. Innehåll av makro- och mikromineraler i 124 vallfoderprov från svenska och norska gårdar
Mineralämne Antal prov över detektionsgräns1 Min-Max Medel (stdavv) Median
Makromineral, g/kg ts
Kalcium 124 0,1-26,6 5,3 (3,41) 4,5
Fosfor 124 0,1-6,5 2,7 (0,80) 2,5
Magnesium 124 0,02-4,54 1,8 (0,76) 1,7
Kalium 124 1,0-49,7 21,7 (7,44) 21,1
Natrium 47 0,1-3,5 0,6 (0,61) 0,4
Mikromineral, mg/kg ts
Kobolt 124 0,01-1,20 0,1 (0,15) 0,05
Koppar 124 1,8-11,0 4,9 (1,61) 4,5
Järn 124 44-1991 193,8 (288,92) 91,6
Mangan 124 12-364 84,9 (49,31) 72,1
Zink 124 13-96 23,1 (9,46) 21,2
Jod 78 0,14-3,93 0,36 (0,461) 0,23
Selen 20 0,03-0,28 0,06 (0,054) 0,04
1 nedre detektionsgräns för Na 0,1g/kg ts; för Co 0,008 mg/kg ts, Cu 0,17 mg/kg ts, Fe 0,27 mg/kg ts, Mn 0,07 mg/kg ts, Zn 0,33 mg/kg ts, I 0,1 mg/kg ts och Se 0,03 mg/kg ts. (Mätområde för Ca, P, Mg, K 0,01-200 ppm i prov).

 

Antal träffar i projektbanken: 144

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1030056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2014

… V1030056 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar Björn … Bengtsson Projektet har undersökt samband mellan förekomst av antibiotikaresistenta tarmbakterier … (Escherichia coli) hos mjölkkalvar och användning av antibiotika. Särskild har betydelsen … av utfodring med mjölk från kor som behandlats med antibiotika undersökts. Studierna visar att mjölk från … kor som behandlats med antibiotika används som foder i många besättningar och att flera faktorer …

Läs mer

Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta
Märit Pringle, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1150149 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 september 2013

… H1150149 Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta … kombineras med antibiotika i injektionsform. Vi har tidigare inte haft någon metod … för antibiotikaresistensbestämning av fotrötebakterien Dichelobacter nodosus och känner följaktligen inte till … resistensläget i landet. I den aktuella studien testades en metod för att bestämma antibiotikakänsligheten … med klinisk fotröta. Alla isolat utom ett hade hög känslighet för fyra testade antibiotika (penicillin, …

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1230008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

… V1230008 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar … - Del II Björn Bengtsson I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i många … mot antibiotika. Resistensen är ofta överförbar och tarmbakterierna är därmed en reservoar av resistensgener … från antibiotikabehandlade kor kan användas till kalvar utan att påverka förekomsten av resistenta … och cefalosporiner. Vanliga tarmbakterier från mjölkkalvar är ofta resistenta mot antibiotika.

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

… total sjuklighet, förekomst av antibiotikaresistens och besättningens produktion. Målet … än i besättningar som är fria från dessa smittämnen. En följd av högre sjuklighet är att mer antibiotika används … i besättningen vilket leder till att antibiotikaresistens blir vanligare. Ökad sjukligheten innebär … där infektionsämnena finns. Sjuklighet, antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och produktion jämförs mellan … antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. Besättningarnas status avseende BRSV och BCVV under …

Läs mer

Corneal Cross Linking (CXL) - en klinisk studie för att utvärdera CXL som behandlingsmetod vid hornhinnesår hos häst.
Björn Ekesten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147043 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2014

… med Corneal Collagen Crosslinking (CXL) hos häst. Kontrollhästar gavs ögondroppar med antibiotika eller … av CXL-behandlade sår utan primärinfektion läkte utan antibiotika. Alla infekterade sår krävde lokal antibiotika … med smältande kornealsår. Antibiotika förefaller bara kunna undvikas då horn- och bindehinna inte … med antibiotika eller antimykotika (medel mot svampinfektion) kan pågå under veckor eller längre. … Även vid hornhinnesår utan sårinfektion ges oftast förebyggande antibiotikabehandling.

Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 2017

… utvärderad. Vid intramuskulär behandling behandlas hela kon, vilket leder till att större mängd antibiotika … ett attraktivt alternativ till antibiotika vid behandling av klövspaltsinflammation. Fördelarna … den har ingen karens och den ger inga antibiotikaresistensproblem. Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor … behandlas utan antibiotika? Ja, säger vi som utvärderat effekten av salicylsyra lokalt i klövspalten … där klövspaltsinflammation i de flesta fall inte längre behöver behandlas med antibiotika. Nyttan …

Läs mer

Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk
Jan Luthman,

Projektnummer: 9630023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 1999

… 9630023 Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk Jan Luthman …

Läs mer

Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?
Renée Båge, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 februari 2014

antibiotikapolicy, men ingen svensk fältstudie har gjorts. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan förvärra … bakterieflora, resistensmönster, antibiotikaval och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut … visade låg frekvens förvärvad resistens. Det fanns inget samband mellan val av antibiotikum … och tillfrisknande. Penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut … och sänkt aptit. Varje år får 0,7% av de svenska korna diagnosen metrit och antibiotikabehandlas. Stor …

Läs mer

Vårdhygien inom svensk hästsjukvård i relation till vårdrelaterade infektioner med särskilt fokus på MRSA.
Ulrika G Andersson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H0847228 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2012

… med projektet var att minska spridningen av bakterier som är motståndskraftiga mot många antibiotika, … Metod Vi är vana att infektioner orsakade av bakterier kan behandlas med antibiotika. Men idag … sprider sig bakterier som är resistenta mot flertalet antibiotika över världen till både människor … och antibiotikaresistens för att se om det kunde ändra personalens följsamhet. Under året registrerades också … och deras känslighet för antibiotika. Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

… som hör till gruppen spiroketer, och behandlas idag med antibiotika. Idag ser vi en ökad förekomst … av antibiotikaresistens hos bakterien vilket gör att sjukdomen kan bli svårbehandlad i en nära … med antibiotika men resistensen hos bakterierna ökar. Kunskap om hur bakterien binder (adhererar) till … behandlas med antibiotika men vi har i Sverige hittat multiresistenta stammar och det finns risk … för att inget av de antibiotika som man får använda till gris kommer att fungera i framtiden. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev