Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Makro- och mikromineralinnehåll i skördat vallfoder för hästar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1247069
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 23 juni 2014
Huvudsökande: Cecilia Müller
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Cecilia.Muller@slu.se
Telefon: 018-67 29 93
Beviljade medel: 289 000 SEK

Research during the latest years has highlighted the important role that forages play in the equine feed ration. However, as the forage becomes a more important and larger part of the feed ration, it is also important to consider the content of macro- and microminerals in the forage, and if the requirement of the horse can be fulfilled in entity or partly. Generally, forages are considered to be unable to fulfil the requirement of selenium, but that the requirement of other trace elements is covered by “normal” forage. However, these assumptions are based on old data from forages used for dairy cows, meaning that they are harvested in a much earlier plant maturity than is common for forages for horses. Therefore, this study aims to find out the content and variation of trace elements in forages, and to correlate them with different forage production factors that may influence the content of trace elements. This is done by using samples and information collected in earlier projects.

Senare års forskning har belyst vallfodrets viktiga roll i foderstaten för alla typer av hästar. När vallfodret får större betydelse i hästfoderstaterna är det dock också viktigt att känna till hur väl behovet av makro- och mikromineraler kan täckas av vallfodret. Den vedertagna uppfattningen är att grovfodrets innehåll av selen inte räcker till för hästens behov, men att behovet av övriga mineraler och spårämnen (med undantag av Ca och P) täcks av ett "normalt" grovfoder. Detta grundar sig dock på gamla uppgifter om spårämnesinnehåll i vallfoder som skördats för mjölkkor, dvs i ett tidigt botaniskt utvecklingsstadium, vilket sällan används för hästutfodring. Det är därför av intresse att ta reda på innehållet och variationsbredden av spårämnen i vallfoder samt att korrelera dessa med olika odlings- och skördefaktorer som kan påverka detsamma. Detta kan göras genom att utnyttja sedan tidigare insamlade prover med tillhörande omfattande information från andra projekt.

Sammanfattning av slutrapport
Innehållet av makro- och mikromineraler i inplastat vallfoder undersöktes i 124 prover från svenska och norska gårdar. Innehållet av Ca, P, Mg, K, Cu, Fe, Mn och Zn i vallfoder varierade stort, medan variationen var mindre för halten Na, Co, I och Se. Det fanns inga starka korrelationer mellan mineralämneshalterna och variabler som beskriver fodrets näringsinnehåll, men innehållet av Ca, P, Mg, Cu och Se var negativt korrelerat med ökande fiberhalt (neutral detergent fiber). Vallfodrets innehåll av Ca och Cu var högre då organiska jämfört med oorganiska gödselmedel använts, och innehållet av P var högre i blandvallar jämfört med rena gräsvallar. Halterna av Co och Fe var högre vid förekomst av barmark och innehållet av Mn var högre vid riklig förekomst av ogräs i vallen. Det genomsnittliga mineralinnehållet i vallfodret räckte för att täcka hästars underhållsbehov av alla mineralämnen utom Na och Se vid en vallfodergiva om minst 2 kg torrsubstans per 100 kg kroppsvikt och dygn.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport för projekt H1247069: Makro- och mikromineralinnehåll i skördat vallfoder för hästar

Docent Cecilia Müller, Inst. för husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Syfte med studien
Syftet med denna studie var att kartlägga innehållet av makro- och mikromineraler i vallfoder för hästar i Sverige och Norge, och att undersöka om det fanns några samband mellan mineralämnesinnehåll och andra variabler som beskriver fodrets näringsvärde (t ex råprotein eller fiberinnehåll), eller med faktorer som har med vallfoderproduktionen att göra (t ex botanisk sammansättning, gödsling etc). Anledningen till att genomföra en sådan studie var dels att de tabellvärden för mineralämnesinnehåll i vallfoder som i dagsläget finns tillgängliga inte är uppdaterade, samt att dessa tabellvärden baseras på analyser av vallfoder som skördats i syfte att utfodra mjölkkor. Det betyder att vallen skördas i ett tidigare botaniskt utvecklingsstadium än vad som är vanligt för hästfoder. Det är alltså inte säkert att tabellunderlaget stämmer för vallfoder som skördats i ett senare botaniskt utvecklingsstadium, vilket oftast är fallet för hästfoder.
Det är känt sedan tidigare att faktorer som har att göra med vallfoderproduktionen, som till exempel skördenummer, botanisk sammansättning, skördetidpunkt etc, inverkar inte bara på energi- och proteininnehållet utan även på mineralämnesinnehållet i vallfoder. Eftersom det rutinmässigt bara är makromineralerna kalcium (Ca), fosfor (P), kalium (K) och magnesium (Mg) som analyseras i vallfoder, görs ofta antaganden om vallfodrets innehåll av andra mineralämnen. Därför är det viktigt att dessa antaganden baseras på relevanta analysvärden, både vid foderstatsberäkning och vid komponerande av foderblandningar och mineralfoder. Ännu viktigare blir det förstås om foderstaten helt och hållet består av vallfoder.

Resultat
Resultaten från studien visade att vallålder, typ av gödselmedel, botanisk sammansättning och förekomst av barmark i vallen var de faktorer som i högts grad påverkade innehållet av mineralämnen i vallfoder. Ju äldre vallen var, desto lägre blev innehållet av koppar (Cu) och mangan (Mn), men när vallen var äldre än sex år var innehållet av dessa mikromineraler detsamma som när vallen var yngre. Vallar som gödslats med organiska gödselmedel gav vallfoder med högre innehåll av Ca och Cu, jämfört med om oorganiska gödselmedel använts. Vallfoder från blandvallar som bestod av både gräs och baljväxter innehöll högre halt av P jämfört med foder från rena gräsvallar. Förekomst av barmark i vallen resulterade i högre innehåll av kobolt (Co) och järn (Fe) i vallfodret, jämfört med om vallen inte hade synlig barmark. Innehållet av Fe i vallfoder varierade mycket i denna studie, och medelvärdet var högt (194 mg/kg ts) i jämförelse med resultat från tidigare studier (23-82 mg/kg ts). Det kan bero på kontaminering av jord, då Fe-innehåll över 300 mg/kg ts anses bero på just jordkontamination och inte är ett verkligt Fe-innehåll i fodret.
Andra variabler som används för att beskriva vallfodrets näringsinnehåll hade inte några starka samband med innehållet av olika mineralämnen. De starkaste sambanden fanns mellan fodrets innehåll av växtfiber (NDF, neutral detergent fiber) och Ca, P, Mg, Cu och selen (Se), vilka alla fanns i lägre halt då fiberinnehållet var högre. Eftersom fiberhalten ökar med senarelagd skördetidpunkt, kan sent skördade vallfoder förväntas ha lägre innehåll av Ca, P, Mg, Cu och Se än vallfoder som skördats tidigare.

Metod i korthet
Prover på inplastat vallfoder från 124 gårdar varav 99 var svenska och 25 var norska användes för analys av mineralämnesinnehåll. Proverna samlades in under 2010 och 2011 från hela Sverige och stora delar av Norge, tillsammans med uppgifter om hur fodret odlats och skördats. Denna provinsamling genomfördes i ett annat projekt, men då prover och insamlad data var lämpliga att använda även för analys av mineralämnen genomfördes även detta. Samband mellan innehållet av mineralämnen i foderproverna och andra variabler som beskriver fodrets näringsinnehåll undersöktes. Vilken inverkan olika faktorer relaterade till vallfoderproduktionen hade på mineralämnesinnehållet undersöktes också.

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
De lägsta analyserade värdena för respektive mineralämne användes för att beräkna om en vallfodergiva motsvarande 1 kg ts/100 kg kroppsvikt och dygn räckte för att täcka behovet av makro- och mikromineraler hos olika hästkategorier. Endast underhållsbehovet av Fe täcktes. Om istället medelvärdena användes för samma beräkning täcktes underhållsbehovet av Ca, P och Mn, men endast behovet av jod (I) och Fe för andra hästkategorier. Om vallfodergivan ökades till 2 kg torrsubstans/100 kg kroppsvikt och dygn täcktes underhållsbehovet av alla mineralämnen utom natrium (Na) och Se. För hästkategorier med högre näringsbehov täckte 2 kg ts vallfoder/100 kg kroppsvikt och dygn bara behovet av Mg, Fe, Mn och I. Resterande mineralbehov behöver alltså täckas av ett mineralfodermedel för dessa hästkategorier. Behovet av Na och Se kunde inte täckas för någon av hästkategorierna med bara vallfoder i foderstaten, oavsett mängd. Dessa mineralämnen måste alltså alltid tillföras foderstaten. Slutsatsen var att för hästar som utfodras med bara vallfoder krävs antingen en analys av det aktuella vallfodrets spårämnesinnehåll i tillägg till den konventionella analysen av energi och andra näringsämnen, eller komplettering av foderstaten med mineralfodermedel innehållande mikromineralerna kobolt (Co), Cu, I, Mn, Zn och Se.

Tabell 1. Innehåll av makro- och mikromineraler i 124 vallfoderprov från svenska och norska gårdar
Mineralämne Antal prov över detektionsgräns1 Min-Max Medel (stdavv) Median
Makromineral, g/kg ts
Kalcium 124 0,1-26,6 5,3 (3,41) 4,5
Fosfor 124 0,1-6,5 2,7 (0,80) 2,5
Magnesium 124 0,02-4,54 1,8 (0,76) 1,7
Kalium 124 1,0-49,7 21,7 (7,44) 21,1
Natrium 47 0,1-3,5 0,6 (0,61) 0,4
Mikromineral, mg/kg ts
Kobolt 124 0,01-1,20 0,1 (0,15) 0,05
Koppar 124 1,8-11,0 4,9 (1,61) 4,5
Järn 124 44-1991 193,8 (288,92) 91,6
Mangan 124 12-364 84,9 (49,31) 72,1
Zink 124 13-96 23,1 (9,46) 21,2
Jod 78 0,14-3,93 0,36 (0,461) 0,23
Selen 20 0,03-0,28 0,06 (0,054) 0,04
1 nedre detektionsgräns för Na 0,1g/kg ts; för Co 0,008 mg/kg ts, Cu 0,17 mg/kg ts, Fe 0,27 mg/kg ts, Mn 0,07 mg/kg ts, Zn 0,33 mg/kg ts, I 0,1 mg/kg ts och Se 0,03 mg/kg ts. (Mätområde för Ca, P, Mg, K 0,01-200 ppm i prov).

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev