Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och detaljhandel, men också inom frivilligorganisationers arbete. Datainsamling har framförallt skett genom deltagande observation och intervjuer. Resultaten visar att konsumenter formas att ”handla grönt” genom olika marknadspraktiker, samtidigt som de engagerar sig i att forma och agera som medskapandet av marknaden. Studier har även gjorts av studiecirklar där deltagarna lär sig odla och tillaga ekologisk och klimatsmart mat. Forskningen illustrerar hur förekomsten av olika aktörsnätverk kan främja skapandet av hållbar produktion och konsumtion av mat.

Handla grönt: att gemensamt forma miljövänliga matpraktiker inom produktion, marknad och matlagning
Av: Ingrid Stigzelius, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm
Detta är ett forskningsprojekt som undersöker möjligheter att skapa en miljövänligare konsumtion av mat genom att flertalet aktörer i leverantörskedjan tillgodoser konsumenters olika behov i vardagen och även underlättar för dem att handla grönt. Att köpa, bära hem, tillaga, äta och ta tillvara på mat är en av de mest tids- och energikrävande sysselsättningarna i vardagen. När vi handlar och lagar mat måste vi ta hänsyn till en rad olika faktorer kopplat till det vi äter; smak, hälsa, tradition, miljö, ekonomi och tid. För att hantera detta agerar vi oftast utifrån invanda rutiner och köper det vi är vana vid. När vi emellanåt går ut för att äta, lämnar vi däremot över ansvaret helt på dem som lagar maten när det till exempel kommer till miljö- och djurvälfärdproblem.
Frågan är hur vår relation till maten kan ändras för att göra ett mindre avtryck på miljön, utan att det samtidigt blir alltför krångligt och besvärligt. Det ska vara lätt att göra rätt. Som aktiva medborgare och konsumenter vill vi samtidigt också vara delaktiga i de beslut som fattas och som berör vårt handlingsutrymme. Det blir därmed även viktigt att hitta former genom vilka vi som individer blir mer medvetna och delaktiga i vad det är vi äter, till exempel i form av hur och var maten producerats. I detta forskningsprojekt undersöker vi därför olika aktörer och former av konsumentengagemang på och utanför marknader, som har till syfte att generera gröna värden kring mat. Genom kvalitativa fallstudier får vi i detta projekt följa flera samtida hållbarhetstrender i vårt samhälle, såsom hemleverans av mat och stadsodling. Vi undersöker hur dessa initiativ påverkar våra matpraktiker och konsumtionsmönster. Deltagande observation och intervjuer utgör det huvudsakliga metoderna för datainsamling.
Resultaten från studier inom restaurang- och storhushållssektorn synliggör bland annat upplevda möjligheter och svårigheter med att ställa krav på ekologisk och lokalt odlad mat i offentliga upphandlingar. Inköpare på privata restauranger har oftast en stor kunskap om matens kvalitet och ursprung, vilket dock är svårt att förmedla ut till kund. Maten blir istället allt som oftast anonym då den hamnat på restauranggästernas tallrikar. En del restauranger ser dock en potential att profilera sig genom att erbjuda ekologisk, lokalt producerad och säsongsbetonad mat.
Resultat från studier av utvecklingen av e-handel visar på olika former av respons-strategier hos kunder. Initialt har e-handel upplevts som krångligt då det kräver mer planering, men samtidigt sparar det tid och ger pengar över till annat då man inte köper på sig lika mycket oplanerade varor. Att kunna köpa både ekologiska och konventionella varor tillgodoser olika behov hos olika kunder, medan alla får miljövinster på köpet i form av till exempel mindre utsläpp genom gemensamma leveranser med biogasbilar.
Resultat från studier av civilsamhället visar på försök att dels lära individer att gemensamt odla sina egna ekologiska grönsaker, och dels lära dem att laga klimatsmart mat utifrån olika kriterier och med olika redskap. Att laga eller odla mat tillsammans skapar en känsla av samhörighet med matens ursprung och människorna i sin omgivning. Däremot kan det vara svårt att hantera den egna odlingen fullt ut i vardagen, vilket visar på behov av koordinering med andra konsumenter eller professionella producenter, till exempel genom så kallat Community Supported Agriculture.
Nyttan med denna forskning är att samtidigt som vi utgår från de vardagsproblem och funderingar som konsumenter upplever då de handlar grönt, så antar vi ett systemperspektiv över hur flertalet aktörer gemensamt kan skapa bättre förutsättningar för en miljövänligare matkonsumtion.