Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0731009 |
Kategori: | Research program | Entrepreneurship |
Ansökningsår: | 2007 |
Datum för slutrapport: | 18 april 2016 |
Huvudsökande: | Susanne Sweet |
Organisation: | Handelshögskolan i Stockholm |
E-postadress: | susanne.sweet@hhs.se |
Telefon: | 08-7369542 |
Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och detaljhandel, men också inom frivilligorganisationers arbete. Datainsamling har framförallt skett genom deltagande observation och intervjuer. Resultaten visar att konsumenter formas att ”handla grönt” genom olika marknadspraktiker, samtidigt som de engagerar sig i att forma och agera som medskapandet av marknaden. Studier har även gjorts av studiecirklar där deltagarna lär sig odla och tillaga ekologisk och klimatsmart mat. Forskningen illustrerar hur förekomsten av olika aktörsnätverk kan främja skapandet av hållbar produktion och konsumtion av mat.
Handla grönt: att gemensamt forma miljövänliga matpraktiker inom produktion, marknad och matlagning
Av: Ingrid Stigzelius, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm
Detta är ett forskningsprojekt som undersöker möjligheter att skapa en miljövänligare konsumtion av mat genom att flertalet aktörer i leverantörskedjan tillgodoser konsumenters olika behov i vardagen och även underlättar för dem att handla grönt. Att köpa, bära hem, tillaga, äta och ta tillvara på mat är en av de mest tids- och energikrävande sysselsättningarna i vardagen. När vi handlar och lagar mat måste vi ta hänsyn till en rad olika faktorer kopplat till det vi äter; smak, hälsa, tradition, miljö, ekonomi och tid. För att hantera detta agerar vi oftast utifrån invanda rutiner och köper det vi är vana vid. När vi emellanåt går ut för att äta, lämnar vi däremot över ansvaret helt på dem som lagar maten när det till exempel kommer till miljö- och djurvälfärdproblem.
Frågan är hur vår relation till maten kan ändras för att göra ett mindre avtryck på miljön, utan att det samtidigt blir alltför krångligt och besvärligt. Det ska vara lätt att göra rätt. Som aktiva medborgare och konsumenter vill vi samtidigt också vara delaktiga i de beslut som fattas och som berör vårt handlingsutrymme. Det blir därmed även viktigt att hitta former genom vilka vi som individer blir mer medvetna och delaktiga i vad det är vi äter, till exempel i form av hur och var maten producerats. I detta forskningsprojekt undersöker vi därför olika aktörer och former av konsumentengagemang på och utanför marknader, som har till syfte att generera gröna värden kring mat. Genom kvalitativa fallstudier får vi i detta projekt följa flera samtida hållbarhetstrender i vårt samhälle, såsom hemleverans av mat och stadsodling. Vi undersöker hur dessa initiativ påverkar våra matpraktiker och konsumtionsmönster. Deltagande observation och intervjuer utgör det huvudsakliga metoderna för datainsamling.
Resultaten från studier inom restaurang- och storhushållssektorn synliggör bland annat upplevda möjligheter och svårigheter med att ställa krav på ekologisk och lokalt odlad mat i offentliga upphandlingar. Inköpare på privata restauranger har oftast en stor kunskap om matens kvalitet och ursprung, vilket dock är svårt att förmedla ut till kund. Maten blir istället allt som oftast anonym då den hamnat på restauranggästernas tallrikar. En del restauranger ser dock en potential att profilera sig genom att erbjuda ekologisk, lokalt producerad och säsongsbetonad mat.
Resultat från studier av utvecklingen av e-handel visar på olika former av respons-strategier hos kunder. Initialt har e-handel upplevts som krångligt då det kräver mer planering, men samtidigt sparar det tid och ger pengar över till annat då man inte köper på sig lika mycket oplanerade varor. Att kunna köpa både ekologiska och konventionella varor tillgodoser olika behov hos olika kunder, medan alla får miljövinster på köpet i form av till exempel mindre utsläpp genom gemensamma leveranser med biogasbilar.
Resultat från studier av civilsamhället visar på försök att dels lära individer att gemensamt odla sina egna ekologiska grönsaker, och dels lära dem att laga klimatsmart mat utifrån olika kriterier och med olika redskap. Att laga eller odla mat tillsammans skapar en känsla av samhörighet med matens ursprung och människorna i sin omgivning. Däremot kan det vara svårt att hantera den egna odlingen fullt ut i vardagen, vilket visar på behov av koordinering med andra konsumenter eller professionella producenter, till exempel genom så kallat Community Supported Agriculture.
Nyttan med denna forskning är att samtidigt som vi utgår från de vardagsproblem och funderingar som konsumenter upplever då de handlar grönt, så antar vi ett systemperspektiv över hur flertalet aktörer gemensamt kan skapa bättre förutsättningar för en miljövänligare matkonsumtion.
Projektnummer: O-19-22-292 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The conversion into a bio-based economy in Sweden requires a broad range of initiatives. One of the challenges is that additional sources of biomass will be needed. High yield potential, low conversion and production costs are critical success factors for new raw material. Salix is an energy crop …
Läs merProjektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …
Läs merProjektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …
Läs merProjektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …
Läs merProjektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …
Läs merProjektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …
Läs merProjektnummer: O-19-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
We work with the vision that it possible to reduce herbicide use and completely abandon glyphosate in reduced and no-till systems by promoting soil health and crop vigour through a diverse crop rotation, cover crops and mechanical weed control. In field experiments, we compare innovative glyphosate …
Läs merProjektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …
Läs merProjektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …
Läs merProjektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …
Läs mer