Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Markstrukturförbättring och begränsning av fosforförluster från åkermark med hjälp av inblandning av olika kalciumprodukter i matjorden

Status: Avslutat
Projektnummer: H1070272
Kategori:
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 mars 2015
Huvudsökande: Kerstin Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kerstin.berglund@slu.se
Telefon: 018 - 67 11 85
Beviljade medel: 2 250 000 SEK

Målsättningen var att utvärdera effekten på markstruktur och avkastning av inblandning av olika kalciumprodukter i matjorden på lerjordar. Studierna gjordes både i fältförsök och på lab.

Strukturkalkning förbättrade aggregatstabiliteten som i sin tur kan minska P-förlusterna på lerjord.

Effekten på avkastningen i led som strukturkalkades med pH-höjande kalciumprodukter varierade mycket. I två av fältförsöken fanns inga statistiskt säkra skördeeffekter och i det 3:e fanns negativa effekter i vissa led, 2 av 4 år. I det 4:e försöket fanns det signifikant positiva effekter på avkastningen. Sammanfattningsvis varierade effekten på avkastning med drygt ± 10 procent. Gips ökade avkastningen signifikant (+ 7 %) vid den högsta givan i medeltal över de fyra åren. Med gipsen tillfördes betydande mängder P och stora mängder S, som kom grödorna till godo under de följande åren.

Strukturkalk gav stabilare aggregat men varierande avkastningseffekter
Strukturkalkning förbättrade aggregatstabiliteten som i sin tur kan minska P-förlusterna på lerjord. Det visar fältförsök på SLU Ultuna 2010-2014 som också pekar på varierande effekter på avkastningen av spannmål.
Strukturkalkning är metod att stabilisera aggregat i lerjord. Lyckas man att få aggregaten att håll ihop minskar risken att jorden förlorar den fosfor som är bunden på aggregatens ytor.

Påpassligt men suboptimalt
LOVA-stöd till strukturkalkning kom hösten 2010. Trots att finansiering inte var klar, lades 4 fältförsök med frågeställningar kring strukturkalkning ut på SLU Ultuna i oktober 2010, för att vinna tid. Spridning och nedbrukning av kalkprodukterna skedde dock under suboptimala förhållanden vid låga temperaturer och med ytlig jordbearbetning. Den noggranna mixning av jord och kalk som bör eftersträvas uteblev alltså.

Stabilare aggregat
Trots förutsättningarna ökade aggregatstabiliteten i leden som fick högst giva släckt kalk och blandprodukten Nordkalk Aktiv Struktur (NKAS). Aggregatstabiliteten mättes genom att doppa jordaggregat i vatten och sedan mäta vattnets turbiditet (grumlighet). Turbiditeten är väl korrelerad med förlusten av P som sitter på aggregatytorna. Resultaten visar att strukturkalkning är effektiva motmedel mot P-förluster på lerjord. Förbättringen av aggregatstabilitet förbättrades först vid de högsta givorna släckt kalk och NKAS. Det är dock sannolikt att strukturförbättringen inträder från det första kilot av produkt som blandas med en lerjord.

Förbättring 20 procent
Den ökade aggregatstabiliteten blev mindre än vad Vattenmyndigheterna räknar med som resultat av strukturkalkning – en minskning av P-förlusterna med 30 procent. I våra undersökningar var förbättringen av aggregatstabilitet ca 20–25 procent. Denna lägre nivå kan vara en effekt av de icke optimala förhållandena vid spridning, eller en nivå som är rimlig att förvänta sig. Fler undersökningar krävs för att klarlägga.

Både plus och minus
I medeltal över 4 års försök 2011–2014 fanns inga signifikanta effekter på avkastningen av vår-och höstspannmål i led som strukturkalkades med pH-höjande kalciumprodukter i tre försök med gemensam försöksplan. I två av försöken fanns inga statistiskt säkra skördeeffekter och i det 3:e fanns signifikant negativa effekter i vissa led, 2 av de 4 år som var torra efter sådd på våren (max – 11 %). I detta försök med låg P-status i jorden kan inte uteslutas en minskad tillgång av fosfor genom pH-höjningen. I motsats fanns också signifikant positiva effekter på avkastningen (max + 11 %) i det 4:e försöket. I detta försök var P-statusen mycket god. Sammanfattningsvis varierade alltså effekten på avkastning med drygt ± 10 procent. Denna oförutsägbara avkastningseffekt skiljer sig avsevärt från de 8 procent som Vattenmyndigheten anger som förväntad merskörd i medeltal vid strukturkalkning. För lantbrukare som väljer att strukturkalka är en förväntad positiv effekt på avkastningen sannolikt avgörande för beslutet. Motsägelsefulla resultat gör att strukturkalkningens positiva bieffekter på avkastningen kan ifrågasättas.

Gips ökade avkastningen
Gips ökade avkastningen signifikant (+ 7 %) vid den högsta givan i medeltal över åren 2011–2014. Med gipsgivan tillfördes betydande mängder P som kan ha en tillgänglighet liknande den i P-innehållande mineralgödsel. Dessutom tillfördes med gipsen stora mängder S, som kom grödorna till godo under de följande åren.
Halterna av Mn och Cu var signifikant lägre med högsta givorna av släckt kalk och NKAS jämfört med i obehandlat led. Av de mätta ämnena var det bara Mn som låg inom det kritiska intervallet, där skördenedsättning kan förekomma. Detta är dock en iakttagelse som bör tas i beaktande både vid strukturkalkning i praktiken och i fortsatta undersökningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Jordbruksbaserat bioraffinaderi - kombination av lokal och regional skala
Johanna Lund

Projektnummer: O-20-22-476 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Energy and biomass

The raw material potential in Swedish agriculture needs to be utilized more efficiently to produce sustainable biofuels and thereby increase security of supply and reach the goals of reducing emissions from the transport sector by 2030. Aim of the project is examine how farms can adapt and …

Läs mer

Vägen mot klimatneutral och miljösmart nöt-och lammproduktion- uppdaterade miljöavtryck och kvantifierade förbättringsåtgärder
Serina Ahlgren

Projektnummer: O-20-23-473 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Från negativ till positiv - Ny diagnostik för identifiering av etiologi vid okända virusinfektioner hos häst
Anne-Lie Blomström, Swedish university of agricultural sciences

Projektnummer: H-20-47-555 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Viral infections of horses have significant impact on animal welfare and can lead to huge economic losses. One of the first early signs of a viral infection is the development of fever and to at this early step be able to identify the agent behind the infection would lead to rapid and correct …

Läs mer

Anatomisk besrkivelse av den nevro-sentrale synchondrosen: strukturen som kan forklare cervical vertebral stenotisk myelopati ("wobbler") på unge hester
Kristin Olstad, Norwegian University of Life Sciences, Faculty of Veterinary Medicine

Projektnummer: H-20-47-553 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Young horses can develop cervical vertebral stenotic myelopathy and ataxia, known as "wobbler syndrome" and associated with loss of breeding value, reduced athletic potential and euthanasia. Some wobblers have osteochondrosis of their vertebral facet joints, but it is now known how this relates to …

Läs mer

Läkemedelsresistenta spolmaskar - nya metoder för kontroll och övervakning av resistenta parasiter
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-556 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The alarming development of triple resistant Parascaris spp. is an increasing threat to foal health and the equine industry, due to the risk of increasing veterinary costs and loss of foals. A continued development of triple resistant roundworms in Sweden would be devastating for foals and …

Läs mer

Ryttarkänsla i praktiken - hur man undervisar ryttare
Anna Byström, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-567 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Instructing riders is a complex task because the riding teacher needs to pay attention to both the horse and the rider. This is particularly challenging in the riding school situation. The aim of this project is to investigate riding teachers’ instructions of aids and their timing. The study will …

Läs mer

Möjlig formulering av ett vaccin mot Strongylus vulgaris
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-20-47-568 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The proposed project aims to continue research for development of a vaccine protective against the pathogenic equine parasite Strongylus vulgaris. The ongoing work to establish appropriate in vitro models to screen the effect of candidate vaccine antigens/adjuvants will be continued. Cytokine …

Läs mer

Bildanalys – en ny teknik för kvantifiering av utsädesvitalitet
Anders Jonsson, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V0533128 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2005

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev