Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Markstrukturförbättring och begränsning av fosforförluster från åkermark med hjälp av inblandning av olika kalciumprodukter i matjorden

Status: Avslutat
Projektnummer: H1070272
Kategori:
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 mars 2015
Huvudsökande: Kerstin Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kerstin.berglund@slu.se
Telefon: 018 - 67 11 85
Beviljade medel: 2 250 000 SEK

Målsättningen var att utvärdera effekten på markstruktur och avkastning av inblandning av olika kalciumprodukter i matjorden på lerjordar. Studierna gjordes både i fältförsök och på lab.

Strukturkalkning förbättrade aggregatstabiliteten som i sin tur kan minska P-förlusterna på lerjord.

Effekten på avkastningen i led som strukturkalkades med pH-höjande kalciumprodukter varierade mycket. I två av fältförsöken fanns inga statistiskt säkra skördeeffekter och i det 3:e fanns negativa effekter i vissa led, 2 av 4 år. I det 4:e försöket fanns det signifikant positiva effekter på avkastningen. Sammanfattningsvis varierade effekten på avkastning med drygt ± 10 procent. Gips ökade avkastningen signifikant (+ 7 %) vid den högsta givan i medeltal över de fyra åren. Med gipsen tillfördes betydande mängder P och stora mängder S, som kom grödorna till godo under de följande åren.

Strukturkalk gav stabilare aggregat men varierande avkastningseffekter
Strukturkalkning förbättrade aggregatstabiliteten som i sin tur kan minska P-förlusterna på lerjord. Det visar fältförsök på SLU Ultuna 2010-2014 som också pekar på varierande effekter på avkastningen av spannmål.
Strukturkalkning är metod att stabilisera aggregat i lerjord. Lyckas man att få aggregaten att håll ihop minskar risken att jorden förlorar den fosfor som är bunden på aggregatens ytor.

Påpassligt men suboptimalt
LOVA-stöd till strukturkalkning kom hösten 2010. Trots att finansiering inte var klar, lades 4 fältförsök med frågeställningar kring strukturkalkning ut på SLU Ultuna i oktober 2010, för att vinna tid. Spridning och nedbrukning av kalkprodukterna skedde dock under suboptimala förhållanden vid låga temperaturer och med ytlig jordbearbetning. Den noggranna mixning av jord och kalk som bör eftersträvas uteblev alltså.

Stabilare aggregat
Trots förutsättningarna ökade aggregatstabiliteten i leden som fick högst giva släckt kalk och blandprodukten Nordkalk Aktiv Struktur (NKAS). Aggregatstabiliteten mättes genom att doppa jordaggregat i vatten och sedan mäta vattnets turbiditet (grumlighet). Turbiditeten är väl korrelerad med förlusten av P som sitter på aggregatytorna. Resultaten visar att strukturkalkning är effektiva motmedel mot P-förluster på lerjord. Förbättringen av aggregatstabilitet förbättrades först vid de högsta givorna släckt kalk och NKAS. Det är dock sannolikt att strukturförbättringen inträder från det första kilot av produkt som blandas med en lerjord.

Förbättring 20 procent
Den ökade aggregatstabiliteten blev mindre än vad Vattenmyndigheterna räknar med som resultat av strukturkalkning – en minskning av P-förlusterna med 30 procent. I våra undersökningar var förbättringen av aggregatstabilitet ca 20–25 procent. Denna lägre nivå kan vara en effekt av de icke optimala förhållandena vid spridning, eller en nivå som är rimlig att förvänta sig. Fler undersökningar krävs för att klarlägga.

Både plus och minus
I medeltal över 4 års försök 2011–2014 fanns inga signifikanta effekter på avkastningen av vår-och höstspannmål i led som strukturkalkades med pH-höjande kalciumprodukter i tre försök med gemensam försöksplan. I två av försöken fanns inga statistiskt säkra skördeeffekter och i det 3:e fanns signifikant negativa effekter i vissa led, 2 av de 4 år som var torra efter sådd på våren (max – 11 %). I detta försök med låg P-status i jorden kan inte uteslutas en minskad tillgång av fosfor genom pH-höjningen. I motsats fanns också signifikant positiva effekter på avkastningen (max + 11 %) i det 4:e försöket. I detta försök var P-statusen mycket god. Sammanfattningsvis varierade alltså effekten på avkastning med drygt ± 10 procent. Denna oförutsägbara avkastningseffekt skiljer sig avsevärt från de 8 procent som Vattenmyndigheten anger som förväntad merskörd i medeltal vid strukturkalkning. För lantbrukare som väljer att strukturkalka är en förväntad positiv effekt på avkastningen sannolikt avgörande för beslutet. Motsägelsefulla resultat gör att strukturkalkningens positiva bieffekter på avkastningen kan ifrågasättas.

Gips ökade avkastningen
Gips ökade avkastningen signifikant (+ 7 %) vid den högsta givan i medeltal över åren 2011–2014. Med gipsgivan tillfördes betydande mängder P som kan ha en tillgänglighet liknande den i P-innehållande mineralgödsel. Dessutom tillfördes med gipsen stora mängder S, som kom grödorna till godo under de följande åren.
Halterna av Mn och Cu var signifikant lägre med högsta givorna av släckt kalk och NKAS jämfört med i obehandlat led. Av de mätta ämnena var det bara Mn som låg inom det kritiska intervallet, där skördenedsättning kan förekomma. Detta är dock en iakttagelse som bör tas i beaktande både vid strukturkalkning i praktiken och i fortsatta undersökningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev