Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Markstrukturförbättring och begränsning av fosforförluster från åkermark med hjälp av inblandning av olika kalciumprodukter i matjorden

Status: Avslutat
Projektnummer: H1070272
Kategori:
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 mars 2015
Huvudsökande: Kerstin Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kerstin.berglund@slu.se
Telefon: 018 - 67 11 85
Beviljade medel: 2 250 000 SEK

Målsättningen var att utvärdera effekten på markstruktur och avkastning av inblandning av olika kalciumprodukter i matjorden på lerjordar. Studierna gjordes både i fältförsök och på lab.

Strukturkalkning förbättrade aggregatstabiliteten som i sin tur kan minska P-förlusterna på lerjord.

Effekten på avkastningen i led som strukturkalkades med pH-höjande kalciumprodukter varierade mycket. I två av fältförsöken fanns inga statistiskt säkra skördeeffekter och i det 3:e fanns negativa effekter i vissa led, 2 av 4 år. I det 4:e försöket fanns det signifikant positiva effekter på avkastningen. Sammanfattningsvis varierade effekten på avkastning med drygt ± 10 procent. Gips ökade avkastningen signifikant (+ 7 %) vid den högsta givan i medeltal över de fyra åren. Med gipsen tillfördes betydande mängder P och stora mängder S, som kom grödorna till godo under de följande åren.

Strukturkalk gav stabilare aggregat men varierande avkastningseffekter
Strukturkalkning förbättrade aggregatstabiliteten som i sin tur kan minska P-förlusterna på lerjord. Det visar fältförsök på SLU Ultuna 2010-2014 som också pekar på varierande effekter på avkastningen av spannmål.
Strukturkalkning är metod att stabilisera aggregat i lerjord. Lyckas man att få aggregaten att håll ihop minskar risken att jorden förlorar den fosfor som är bunden på aggregatens ytor.

Påpassligt men suboptimalt
LOVA-stöd till strukturkalkning kom hösten 2010. Trots att finansiering inte var klar, lades 4 fältförsök med frågeställningar kring strukturkalkning ut på SLU Ultuna i oktober 2010, för att vinna tid. Spridning och nedbrukning av kalkprodukterna skedde dock under suboptimala förhållanden vid låga temperaturer och med ytlig jordbearbetning. Den noggranna mixning av jord och kalk som bör eftersträvas uteblev alltså.

Stabilare aggregat
Trots förutsättningarna ökade aggregatstabiliteten i leden som fick högst giva släckt kalk och blandprodukten Nordkalk Aktiv Struktur (NKAS). Aggregatstabiliteten mättes genom att doppa jordaggregat i vatten och sedan mäta vattnets turbiditet (grumlighet). Turbiditeten är väl korrelerad med förlusten av P som sitter på aggregatytorna. Resultaten visar att strukturkalkning är effektiva motmedel mot P-förluster på lerjord. Förbättringen av aggregatstabilitet förbättrades först vid de högsta givorna släckt kalk och NKAS. Det är dock sannolikt att strukturförbättringen inträder från det första kilot av produkt som blandas med en lerjord.

Förbättring 20 procent
Den ökade aggregatstabiliteten blev mindre än vad Vattenmyndigheterna räknar med som resultat av strukturkalkning – en minskning av P-förlusterna med 30 procent. I våra undersökningar var förbättringen av aggregatstabilitet ca 20–25 procent. Denna lägre nivå kan vara en effekt av de icke optimala förhållandena vid spridning, eller en nivå som är rimlig att förvänta sig. Fler undersökningar krävs för att klarlägga.

Både plus och minus
I medeltal över 4 års försök 2011–2014 fanns inga signifikanta effekter på avkastningen av vår-och höstspannmål i led som strukturkalkades med pH-höjande kalciumprodukter i tre försök med gemensam försöksplan. I två av försöken fanns inga statistiskt säkra skördeeffekter och i det 3:e fanns signifikant negativa effekter i vissa led, 2 av de 4 år som var torra efter sådd på våren (max – 11 %). I detta försök med låg P-status i jorden kan inte uteslutas en minskad tillgång av fosfor genom pH-höjningen. I motsats fanns också signifikant positiva effekter på avkastningen (max + 11 %) i det 4:e försöket. I detta försök var P-statusen mycket god. Sammanfattningsvis varierade alltså effekten på avkastning med drygt ± 10 procent. Denna oförutsägbara avkastningseffekt skiljer sig avsevärt från de 8 procent som Vattenmyndigheten anger som förväntad merskörd i medeltal vid strukturkalkning. För lantbrukare som väljer att strukturkalka är en förväntad positiv effekt på avkastningen sannolikt avgörande för beslutet. Motsägelsefulla resultat gör att strukturkalkningens positiva bieffekter på avkastningen kan ifrågasättas.

Gips ökade avkastningen
Gips ökade avkastningen signifikant (+ 7 %) vid den högsta givan i medeltal över åren 2011–2014. Med gipsgivan tillfördes betydande mängder P som kan ha en tillgänglighet liknande den i P-innehållande mineralgödsel. Dessutom tillfördes med gipsen stora mängder S, som kom grödorna till godo under de följande åren.
Halterna av Mn och Cu var signifikant lägre med högsta givorna av släckt kalk och NKAS jämfört med i obehandlat led. Av de mätta ämnena var det bara Mn som låg inom det kritiska intervallet, där skördenedsättning kan förekomma. Detta är dock en iakttagelse som bör tas i beaktande både vid strukturkalkning i praktiken och i fortsatta undersökningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Växtodling
Energi & biomassa
Trädgård

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev