Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mastit hos dikor - ett hot mot kalvens tillväxt

Status: Avslutat
Projektnummer: H1150067
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 augusti 2013
Huvudsökande: Karin Persson Waller
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: Karin.Persson-Waller@sva.se
Telefon: 018-67 46 72
Beviljade medel: 395 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Dikornas mjölkproduktion kan reduceras avsevärt pga mastit vilket kan vara negativt för kalvens tillväxt. Syftet var att undersöka hur vanligt subklinisk (osynlig) mastit, juverinfektioner samt avvikelser i juverform är hos dikor. Dessutom undersöktes samband mellan kofaktorer och juverhälsan samt mellan juverhälsa och kalvens avvänjningsvikt. Studien visade att subklinisk mastit och juverinfektion var vanligt både strax efter kalvning och strax före avvänjning. Endast en mindre andel kor hade fynd av samma bakterieart vid båda tillfällena vilket tyder på att långvariga infektioner är ganska ovanliga. Stafylokocker var det vanligaste fyndet och mer än 95 % av dessa var känsliga för penicillin. Resultaten tyder på att risken för juverhälsoproblem kan minskas genom att trespenta kor och kor som hade dålig spen/juverform efter kalvning slås ut. Det är även viktigt att korna är rena. Vi fann inga signifikanta samband mellan juverhälsan och kalvens avvänjningsvikt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Syftet var att undersöka hur vanligt subklinisk mastit (osynlig juverinflammation) och juverinfektioner samt avvikelser i juverform är hos dikor. Dessutom undersöktes samband mellan kofaktorer och subklinisk mastit respektive juverinfektioner samt samband mellan ko- och kalvfaktorer och kalvarnas avvänjningsvikt.

Resultat
Cirka 50 och 40 procent av korna hade subklinisk mastit respektive juverinfektion men förekomsten varierade kraftigt mellan gårdarna. Andelen dikor med subklinisk mastit respektive juverinfektion var ungefär lika stor strax efter kalvning som före avvänjning. Huvuddelen av bakteriefynden var stafylokocker (Staphylococcus (S.) aureus eller koagulasnegativa stafylokocker (KNS)). Majoriteten av bakterierna (cirka 95 procent) var känsliga för penicillin. Omkring 10 procent av korna hade juverinfektion med S. aureus vid båda provtagningarna vilket tyder på kvarvarande infektion. Knappt 10 procent av korna hade någon juverdel som inte producerade mjölk. Smutsiga kor och kor som hade stora konformiga spenar, hängjuver eller juverdelar som inte producerar mjölk hade oftare problem med juverhälsan än andra kor. Det fanns inga säkerställda samband mellan kornas juverhälsa och kalvarnas avvänjningsvikt. De viktigaste faktorerna för avvänjningsvikten var kalvens kön, ras och födelsevikt.

Metod
Inom dikoproduktionen är det övergripande målet en levande kalv per ko. Det är av största vikt att den kalven får en god start i livet, både för att hålla sig frisk och få hög tillväxt. Hos dikor är mjölkproduktionen den viktigaste faktorn som påverkar kalvens tillväxt innan avvänjning. Faktorer som begränsar kons mjölkproduktion har därför negativ effekt på kalvens avvänjningsvikt.
Mastit minskar kons mjölkproduktion avsevärt och orsakar stora ekonomiska förluster i mjölkproducerande besättningar. I Sverige behandlas årligen 15 till 20 procent av mjölkkorna av veterinär för klinisk (synlig) mastit. En mycket större andel av korna drabbas dock av subklinisk mastit. Mastit är en sjukdom där orsaker i miljö, skötsel och avel spelar stor roll för uppkomsten. I de flesta fall är mastit förknippad med bakterieinfektion i juvret.
Kunskapen om mastit hos dikor är begränsad och de studier som finns kommer främst från USA. I dessa studier har man sett samband mellan juverinfektion och/eller subklinisk mastit och minskad (5-12 procent) avvänjningsvikt hos kalvarna. Vissa juverinfektioner, som S. aureus, verkar vara mer betydelsefulla än andra. Vissa undersökningar tyder också på att förekomst av juverdelar som inte producerar mjölk leder till försämrad kalvtillväxt. Därför rekommenderas i USA undersökning av juvret som en del i beslutet om vilka kor som eventuellt ska slås ut.
Att även svenska dikor ibland drabbas av klinisk mastit är känt. Kunskapen om hur många dikor som drabbas av subklinisk mastit och juverinfektion är dock i stort sett obefintlig. Detsamma gäller kunskapen om vilka bakteriearter som är vanligast. Det är inte heller känt hur vanligt det är med juverdelar som inte producerar mjölk. Studier behövs för att få en uppfattning om hur stort problemet är och om juverundersökning bör rekommenderas även i svenska dikobesättningar. I sådana fall behövs rekommendationer om praktiska och säkra rutiner för hur detta kan genomföras samt om förebyggande åtgärder mot mastit.
I studien besöktes 10 dikobesättningar två gånger under 2012. Det första besöket gjordes inom en månad efter kalvning och det andra besöket gjordes strax före avvänjning. Vid varje besök undersöktes juvren på runt 10 kor per gård. Mjölkprov togs från alla mjölkproducerande juverdelar och undersöktes för celltal (för att identifiera subklinisk mastit) och bakterieförekomst. Information om besättningarna, korna och deras kalvar (inklusive 200-dagars avvänjningsvikt) samlades in.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Studien visade att subklinisk mastit och juverinfektion var vanligt hos dikor både strax efter kalvning och strax före avvänjning. Bara en tiondel av korna hade dock juverinfektion med samma bakterieart vid båda tillfällena vilket tyder på att långvariga infektioner är ganska ovanliga. De flesta infektionerna orsakades av stafylokocker och nästan alla var känsliga för penicillin. Juverdelar som inte producerar mjölk var ganska ovanligt. Kroniska juverinfektioner kan leda till ökad risk för smittspridning, via flugor eller genom att kalvar diar flera kor, och för klinisk mastit vilket har negativ påverkan på djurens välfärd. Resultaten tyder på att risken för smittspridning kan minskas till exempel genom att slå ut trespenta kor och kor som hade dålig spen/juverform under månaden efter kalvning. Det är även viktigt att ge förutsättningar för att korna kan hålla sig rena. I denna studie fann vi inte några säkerställda samband mellan juverhälsa och kalvens avvänjningsvikt. Men, den höga förekomsten av subklinisk mastit och juverinfektioner samt variationen mellan gårdarna visar på behov av fler studier om riskfaktorer liksom av mer rådgivning om juverhälsa hos dikor. Att genomföra en ordentlig juverundersökning med mjölkprovtagning på dikor kan innebära praktiska svårigheter och vara förenat med skaderisk för både djur och människor. Det är därför viktigt att undersökningen genomförs på ett säkert sätt med hjälp av lämplig fängslingsanordning.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Medlemsbeteende i kooperativa föreningar - incitament för medlemmars investeringsvilja.
Jerker Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0245006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Molekylär bevakning av bovint virusdiarrévirus (BVDV) i Sverige (Molecular surveillance of bovine viral diarrhoea virus (BVDV) in Sweden)
Sándor Belák, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: 9930030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkkors livslängd - samband med biologiska egenskaper och miljöförhållanden
Erling Strandberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0030003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Tillväxtreglering med bakterieinokulering
Berndt Gerhardson,

Projektnummer: 9833050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Sensorsystem för on-line bestämning av kalkbehov i fält
Lars Thylén, Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI

Projektnummer: 0233044 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Korn som råvara för livsmedelsindustrin
Göran Persson,

Projektnummer: 9736006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Metan- och lustgasemissioner från fjäderfägödsellager
Kristina Mjöfors, RISE- Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-483 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The purpose of the project is to produce reliable emission factors for storage of poultry manure regarding methane and nitrous oxide emissions.

This project will focus on methane and nitrous oxide emissions from laying hens and the project is a supplement to an FoU project funded by the Swedish …

Läs mer

Förbättrad ekonomi på biogasanläggningar och i gödselhantering genom fler nationella standardmetoder för hygienisering
Petter Melin, RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …

Läs mer

Tidig detektion och riktad intervention i svensk hortikultur genom selektiva lockbeten och sensorteknologi
Teun Dekker, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-21-25-516 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The rollback of insecticides exposes Swedish horticulture to a multitude of pests. Targeted and sustainable innovations are sorely needed. Here we target several pests of fruits, onion, cabbage, beans and salad and aim to develop 1) species-selective lures using a novel olfactomics platform, 2) use …

Läs mer

Minska skador av fruktträdskräfta genom rätt sort-grundstamskombination och kalciumgödsling
Larisa Gustavsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-21-25-509 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Fruit tree canker, caused by the fungus Neonectria ditissima, has become a threat for Swedish apple production. No efficient protective measures are available and no complete genetic resistance is known in apple. However, apple genotypes differ in the level of partial resistance which must be fully …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev