Mastit hos dikor - ett hot mot kalvens tillväxt

Sammanfattning av slutrapport
Dikornas mjölkproduktion kan reduceras avsevärt pga mastit vilket kan vara negativt för kalvens tillväxt. Syftet var att undersöka hur vanligt subklinisk (osynlig) mastit, juverinfektioner samt avvikelser i juverform är hos dikor. Dessutom undersöktes samband mellan kofaktorer och juverhälsan samt mellan juverhälsa och kalvens avvänjningsvikt. Studien visade att subklinisk mastit och juverinfektion var vanligt både strax efter kalvning och strax före avvänjning. Endast en mindre andel kor hade fynd av samma bakterieart vid båda tillfällena vilket tyder på att långvariga infektioner är ganska ovanliga. Stafylokocker var det vanligaste fyndet och mer än 95 % av dessa var känsliga för penicillin. Resultaten tyder på att risken för juverhälsoproblem kan minskas genom att trespenta kor och kor som hade dålig spen/juverform efter kalvning slås ut. Det är även viktigt att korna är rena. Vi fann inga signifikanta samband mellan juverhälsan och kalvens avvänjningsvikt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Syftet var att undersöka hur vanligt subklinisk mastit (osynlig juverinflammation) och juverinfektioner samt avvikelser i juverform är hos dikor. Dessutom undersöktes samband mellan kofaktorer och subklinisk mastit respektive juverinfektioner samt samband mellan ko- och kalvfaktorer och kalvarnas avvänjningsvikt.

Resultat
Cirka 50 och 40 procent av korna hade subklinisk mastit respektive juverinfektion men förekomsten varierade kraftigt mellan gårdarna. Andelen dikor med subklinisk mastit respektive juverinfektion var ungefär lika stor strax efter kalvning som före avvänjning. Huvuddelen av bakteriefynden var stafylokocker (Staphylococcus (S.) aureus eller koagulasnegativa stafylokocker (KNS)). Majoriteten av bakterierna (cirka 95 procent) var känsliga för penicillin. Omkring 10 procent av korna hade juverinfektion med S. aureus vid båda provtagningarna vilket tyder på kvarvarande infektion. Knappt 10 procent av korna hade någon juverdel som inte producerade mjölk. Smutsiga kor och kor som hade stora konformiga spenar, hängjuver eller juverdelar som inte producerar mjölk hade oftare problem med juverhälsan än andra kor. Det fanns inga säkerställda samband mellan kornas juverhälsa och kalvarnas avvänjningsvikt. De viktigaste faktorerna för avvänjningsvikten var kalvens kön, ras och födelsevikt.

Metod
Inom dikoproduktionen är det övergripande målet en levande kalv per ko. Det är av största vikt att den kalven får en god start i livet, både för att hålla sig frisk och få hög tillväxt. Hos dikor är mjölkproduktionen den viktigaste faktorn som påverkar kalvens tillväxt innan avvänjning. Faktorer som begränsar kons mjölkproduktion har därför negativ effekt på kalvens avvänjningsvikt.
Mastit minskar kons mjölkproduktion avsevärt och orsakar stora ekonomiska förluster i mjölkproducerande besättningar. I Sverige behandlas årligen 15 till 20 procent av mjölkkorna av veterinär för klinisk (synlig) mastit. En mycket större andel av korna drabbas dock av subklinisk mastit. Mastit är en sjukdom där orsaker i miljö, skötsel och avel spelar stor roll för uppkomsten. I de flesta fall är mastit förknippad med bakterieinfektion i juvret.
Kunskapen om mastit hos dikor är begränsad och de studier som finns kommer främst från USA. I dessa studier har man sett samband mellan juverinfektion och/eller subklinisk mastit och minskad (5-12 procent) avvänjningsvikt hos kalvarna. Vissa juverinfektioner, som S. aureus, verkar vara mer betydelsefulla än andra. Vissa undersökningar tyder också på att förekomst av juverdelar som inte producerar mjölk leder till försämrad kalvtillväxt. Därför rekommenderas i USA undersökning av juvret som en del i beslutet om vilka kor som eventuellt ska slås ut.
Att även svenska dikor ibland drabbas av klinisk mastit är känt. Kunskapen om hur många dikor som drabbas av subklinisk mastit och juverinfektion är dock i stort sett obefintlig. Detsamma gäller kunskapen om vilka bakteriearter som är vanligast. Det är inte heller känt hur vanligt det är med juverdelar som inte producerar mjölk. Studier behövs för att få en uppfattning om hur stort problemet är och om juverundersökning bör rekommenderas även i svenska dikobesättningar. I sådana fall behövs rekommendationer om praktiska och säkra rutiner för hur detta kan genomföras samt om förebyggande åtgärder mot mastit.
I studien besöktes 10 dikobesättningar två gånger under 2012. Det första besöket gjordes inom en månad efter kalvning och det andra besöket gjordes strax före avvänjning. Vid varje besök undersöktes juvren på runt 10 kor per gård. Mjölkprov togs från alla mjölkproducerande juverdelar och undersöktes för celltal (för att identifiera subklinisk mastit) och bakterieförekomst. Information om besättningarna, korna och deras kalvar (inklusive 200-dagars avvänjningsvikt) samlades in.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Studien visade att subklinisk mastit och juverinfektion var vanligt hos dikor både strax efter kalvning och strax före avvänjning. Bara en tiondel av korna hade dock juverinfektion med samma bakterieart vid båda tillfällena vilket tyder på att långvariga infektioner är ganska ovanliga. De flesta infektionerna orsakades av stafylokocker och nästan alla var känsliga för penicillin. Juverdelar som inte producerar mjölk var ganska ovanligt. Kroniska juverinfektioner kan leda till ökad risk för smittspridning, via flugor eller genom att kalvar diar flera kor, och för klinisk mastit vilket har negativ påverkan på djurens välfärd. Resultaten tyder på att risken för smittspridning kan minskas till exempel genom att slå ut trespenta kor och kor som hade dålig spen/juverform under månaden efter kalvning. Det är även viktigt att ge förutsättningar för att korna kan hålla sig rena. I denna studie fann vi inte några säkerställda samband mellan juverhälsa och kalvens avvänjningsvikt. Men, den höga förekomsten av subklinisk mastit och juverinfektioner samt variationen mellan gårdarna visar på behov av fler studier om riskfaktorer liksom av mer rådgivning om juverhälsa hos dikor. Att genomföra en ordentlig juverundersökning med mjölkprovtagning på dikor kan innebära praktiska svårigheter och vara förenat med skaderisk för både djur och människor. Det är därför viktigt att undersökningen genomförs på ett säkert sätt med hjälp av lämplig fängslingsanordning.