Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Med sikte på IPM i vete: Överlevnad av stråbaspatogener på växtmaterial

Status: Avslutat
Projektnummer: H0933214
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 6 maj 2015
Huvudsökande: Hanna Friberg
Organisation: SLU
E-postadress: hanna.friberg@slu.se
Telefon: 018-671876
Beviljade medel: 1 980 000 SEK

Många växtpatogena svampar är beroende av rester från tidigare gröda för sin överlevnad. Det är väl känt att växtmaterial med inokulum från patogener medför en risk för sjukdomsangrepp vid gynnsamt väder och i närvaro av en mottaglig värdväxt. Däremot har vi begränsad kunskap om vad som styr olika patogeners överlevnad på växtmaterialet. Vi har genom sex fältförsök sett att förfrukt och jordbearbetning är viktiga för hur friska stråbaser av höstvete är och för vilka svampar som koloniserar dem. I mer detaljerade studier har vi sett att Oculimacula yallundae, som orsakar stråbasröta, och Fusarium graminearum, som orsakar groddbränna, rot- och stråbasröta och axfusarios på höstvete, båda minskar avsevärt på halm som grävts ner eller placerats ytligt i fältet. Såväl tillväxt som fruktkroppsproduktion hos F. graminearum minskade i närvaro av jordlevande mikroorganismer. Produktionen av fruktkroppar minskade särskilt vid behandling av halm med den antagonistiska svampen Clonostachys rosea.

Skadesvampars biologi en nyckel i integrerat växtskydd
Många viktiga skadesvampar i höstvete är beroende av skörderester från tidigare gröda för sin överlevnad och spridning. För att utveckla ett lyckosamt integrerat växtskydd är skörderester därför viktiga att ta hänsyn till. Vi har idag en begränsad kunskap om vilka faktorer som styr olika skadesvampars överlevnad på växtmaterial och deras förmåga att producera sporer. Därmed begränsas också våra möjligheter att genom medvetna val av odlingstekniska åtgärder påverka deras överlevnad och att utforma förbättrade riskanalyser. I det här projektet har vi undersökt skadesvampar på höstvete, särskilt två arter som angriper veteplantans stråbas, för att bättre förstå hur problemen med dem kan minskas.
Förfrukt och jordbearbetning viktiga för stråbaserna
I sex fältförsök i södra och mellersta Sverige undersökte vi sjukdomssymptom och svampar på stråbaser av höstvete under tidig vår. Vi såg att både förfrukt och jordbearbetning var viktiga för symptom och för vilka svampar som koloniserade stråbaserna. Särskilt i plöjningsfria odlingssystem är det viktigt med en varierad förfrukt för att minska problem med övervintring och sjukdomar på stråbaser. En bred kartläggning av svampfloran på stråbaserna visade att många skadesvampar fanns, även på stråbaser som inte visade några sjukdomssymptom. Många skadesvampar kan angripa växter först vid speciella väderförhållanden eller när plantan är försvagad av andra orsaker. Därför är det alltid önskvärt att så långt som möjligt minska mängden skadesvamp som växer på plantan.
Jordlevande svampar kan hämma skadesvampar
I detaljerade studier inriktade vi oss särskilt på svampen Oculimacula yallundae, som orsakar stråknäckare, och svampen Fusarium graminearum, som dels orsakar sjukdomar på stråbaser och rötter, men också kan ge problem med uppkomst och med axfusarios. Axfusarios är en sjukdom som orsakar stora skördeförluster både genom att påverka avkastningen och kvaliteten på det skördade vetet, bland annat genom skadesvampens stora produktion av mykotoxinet deoxynivalenol (DON). För båda dessa skadesvampar är skörderester viktiga för att de ska överleva. I våra undersökningar såg vi att båda skadesvamparnas förekomst minskade avsevärt under de tio månader som vi studerade dem. Minskningen skedde såväl på halm som grävdes ner i jorden som på ytligt placerad halm. Allra mest minskade skadesvamparna när halmen grävdes ner ganska djupt (30 cm) i jord som plöjts. Efter tio månader hade båda skadesvamparna då minskat så att de var svåra att fortfarande upptäcka på materialet, även med de molekylära analyser som vi använde oss av.
Fusariumsvampen som vi studerade producerar två typer av sporer som gör att den kan sprida sig inom och mellan fält – asexuella sporer som sprids genom regnstänk och som kallas konidier, och sexuella sporer som är vindspridda och produceras i fruktkroppar, så kallade perithecier. Skörderester med fusariumsvamp i sig som ligger ytligt i fältet utgör en stor risk för infektion om vete eller någon annan mottaglig växt odlas på fältet. Vi har sett att fusariumsvampens förmåga att växa och producera fruktkroppar kan hämmas av jordlevande svampar som bryter ner växtmaterial. Effekten var allra tydligast med en svamp som heter Clonostachys rosea och som är känd för att kunna hämma sjukdomar som orsakas av Fusariumsvampar. Nu har vi sett att den även har andra positiva effekter genom att påverka skadesvampens sporproduktion och därmed dess spridning i grödan. Det är möjligt att den egenskapen i framtiden skulle kunna utnyttjas för att bekämpa skadesvampen redan på skörderesterna. Eftersom även andra jordlevande svampar hämmar såväl skadesvampens tillväxts som sporproduktionen är det positivt om halm och andra skörderester kommer i kontakt med jordlevande svampar och bakterier så snabbt som möjligt. De gör inte bara nytta genom att bryta ner växtresterna, utan också genom en mer direkt hämning av skadesvampar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev