Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Med sikte på IPM i vete: Överlevnad av stråbaspatogener på växtmaterial

Status: Avslutat
Projektnummer: H0933214
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 6 maj 2015
Huvudsökande: Hanna Friberg
Organisation: SLU
E-postadress: hanna.friberg@slu.se
Telefon: 018-671876
Beviljade medel: 1 980 000 SEK

Många växtpatogena svampar är beroende av rester från tidigare gröda för sin överlevnad. Det är väl känt att växtmaterial med inokulum från patogener medför en risk för sjukdomsangrepp vid gynnsamt väder och i närvaro av en mottaglig värdväxt. Däremot har vi begränsad kunskap om vad som styr olika patogeners överlevnad på växtmaterialet. Vi har genom sex fältförsök sett att förfrukt och jordbearbetning är viktiga för hur friska stråbaser av höstvete är och för vilka svampar som koloniserar dem. I mer detaljerade studier har vi sett att Oculimacula yallundae, som orsakar stråbasröta, och Fusarium graminearum, som orsakar groddbränna, rot- och stråbasröta och axfusarios på höstvete, båda minskar avsevärt på halm som grävts ner eller placerats ytligt i fältet. Såväl tillväxt som fruktkroppsproduktion hos F. graminearum minskade i närvaro av jordlevande mikroorganismer. Produktionen av fruktkroppar minskade särskilt vid behandling av halm med den antagonistiska svampen Clonostachys rosea.

Skadesvampars biologi en nyckel i integrerat växtskydd
Många viktiga skadesvampar i höstvete är beroende av skörderester från tidigare gröda för sin överlevnad och spridning. För att utveckla ett lyckosamt integrerat växtskydd är skörderester därför viktiga att ta hänsyn till. Vi har idag en begränsad kunskap om vilka faktorer som styr olika skadesvampars överlevnad på växtmaterial och deras förmåga att producera sporer. Därmed begränsas också våra möjligheter att genom medvetna val av odlingstekniska åtgärder påverka deras överlevnad och att utforma förbättrade riskanalyser. I det här projektet har vi undersökt skadesvampar på höstvete, särskilt två arter som angriper veteplantans stråbas, för att bättre förstå hur problemen med dem kan minskas.
Förfrukt och jordbearbetning viktiga för stråbaserna
I sex fältförsök i södra och mellersta Sverige undersökte vi sjukdomssymptom och svampar på stråbaser av höstvete under tidig vår. Vi såg att både förfrukt och jordbearbetning var viktiga för symptom och för vilka svampar som koloniserade stråbaserna. Särskilt i plöjningsfria odlingssystem är det viktigt med en varierad förfrukt för att minska problem med övervintring och sjukdomar på stråbaser. En bred kartläggning av svampfloran på stråbaserna visade att många skadesvampar fanns, även på stråbaser som inte visade några sjukdomssymptom. Många skadesvampar kan angripa växter först vid speciella väderförhållanden eller när plantan är försvagad av andra orsaker. Därför är det alltid önskvärt att så långt som möjligt minska mängden skadesvamp som växer på plantan.
Jordlevande svampar kan hämma skadesvampar
I detaljerade studier inriktade vi oss särskilt på svampen Oculimacula yallundae, som orsakar stråknäckare, och svampen Fusarium graminearum, som dels orsakar sjukdomar på stråbaser och rötter, men också kan ge problem med uppkomst och med axfusarios. Axfusarios är en sjukdom som orsakar stora skördeförluster både genom att påverka avkastningen och kvaliteten på det skördade vetet, bland annat genom skadesvampens stora produktion av mykotoxinet deoxynivalenol (DON). För båda dessa skadesvampar är skörderester viktiga för att de ska överleva. I våra undersökningar såg vi att båda skadesvamparnas förekomst minskade avsevärt under de tio månader som vi studerade dem. Minskningen skedde såväl på halm som grävdes ner i jorden som på ytligt placerad halm. Allra mest minskade skadesvamparna när halmen grävdes ner ganska djupt (30 cm) i jord som plöjts. Efter tio månader hade båda skadesvamparna då minskat så att de var svåra att fortfarande upptäcka på materialet, även med de molekylära analyser som vi använde oss av.
Fusariumsvampen som vi studerade producerar två typer av sporer som gör att den kan sprida sig inom och mellan fält – asexuella sporer som sprids genom regnstänk och som kallas konidier, och sexuella sporer som är vindspridda och produceras i fruktkroppar, så kallade perithecier. Skörderester med fusariumsvamp i sig som ligger ytligt i fältet utgör en stor risk för infektion om vete eller någon annan mottaglig växt odlas på fältet. Vi har sett att fusariumsvampens förmåga att växa och producera fruktkroppar kan hämmas av jordlevande svampar som bryter ner växtmaterial. Effekten var allra tydligast med en svamp som heter Clonostachys rosea och som är känd för att kunna hämma sjukdomar som orsakas av Fusariumsvampar. Nu har vi sett att den även har andra positiva effekter genom att påverka skadesvampens sporproduktion och därmed dess spridning i grödan. Det är möjligt att den egenskapen i framtiden skulle kunna utnyttjas för att bekämpa skadesvampen redan på skörderesterna. Eftersom även andra jordlevande svampar hämmar såväl skadesvampens tillväxts som sporproduktionen är det positivt om halm och andra skörderester kommer i kontakt med jordlevande svampar och bakterier så snabbt som möjligt. De gör inte bara nytta genom att bryta ner växtresterna, utan också genom en mer direkt hämning av skadesvampar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress