Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Med sikte på IPM i vete: Överlevnad av stråbaspatogener på växtmaterial

Status: Avslutat
Projektnummer: H0933214
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 6 maj 2015
Huvudsökande: Hanna Friberg
Organisation: SLU
E-postadress: hanna.friberg@slu.se
Telefon: 018-671876
Beviljade medel: 1 980 000 SEK

Många växtpatogena svampar är beroende av rester från tidigare gröda för sin överlevnad. Det är väl känt att växtmaterial med inokulum från patogener medför en risk för sjukdomsangrepp vid gynnsamt väder och i närvaro av en mottaglig värdväxt. Däremot har vi begränsad kunskap om vad som styr olika patogeners överlevnad på växtmaterialet. Vi har genom sex fältförsök sett att förfrukt och jordbearbetning är viktiga för hur friska stråbaser av höstvete är och för vilka svampar som koloniserar dem. I mer detaljerade studier har vi sett att Oculimacula yallundae, som orsakar stråbasröta, och Fusarium graminearum, som orsakar groddbränna, rot- och stråbasröta och axfusarios på höstvete, båda minskar avsevärt på halm som grävts ner eller placerats ytligt i fältet. Såväl tillväxt som fruktkroppsproduktion hos F. graminearum minskade i närvaro av jordlevande mikroorganismer. Produktionen av fruktkroppar minskade särskilt vid behandling av halm med den antagonistiska svampen Clonostachys rosea.

Skadesvampars biologi en nyckel i integrerat växtskydd
Många viktiga skadesvampar i höstvete är beroende av skörderester från tidigare gröda för sin överlevnad och spridning. För att utveckla ett lyckosamt integrerat växtskydd är skörderester därför viktiga att ta hänsyn till. Vi har idag en begränsad kunskap om vilka faktorer som styr olika skadesvampars överlevnad på växtmaterial och deras förmåga att producera sporer. Därmed begränsas också våra möjligheter att genom medvetna val av odlingstekniska åtgärder påverka deras överlevnad och att utforma förbättrade riskanalyser. I det här projektet har vi undersökt skadesvampar på höstvete, särskilt två arter som angriper veteplantans stråbas, för att bättre förstå hur problemen med dem kan minskas.
Förfrukt och jordbearbetning viktiga för stråbaserna
I sex fältförsök i södra och mellersta Sverige undersökte vi sjukdomssymptom och svampar på stråbaser av höstvete under tidig vår. Vi såg att både förfrukt och jordbearbetning var viktiga för symptom och för vilka svampar som koloniserade stråbaserna. Särskilt i plöjningsfria odlingssystem är det viktigt med en varierad förfrukt för att minska problem med övervintring och sjukdomar på stråbaser. En bred kartläggning av svampfloran på stråbaserna visade att många skadesvampar fanns, även på stråbaser som inte visade några sjukdomssymptom. Många skadesvampar kan angripa växter först vid speciella väderförhållanden eller när plantan är försvagad av andra orsaker. Därför är det alltid önskvärt att så långt som möjligt minska mängden skadesvamp som växer på plantan.
Jordlevande svampar kan hämma skadesvampar
I detaljerade studier inriktade vi oss särskilt på svampen Oculimacula yallundae, som orsakar stråknäckare, och svampen Fusarium graminearum, som dels orsakar sjukdomar på stråbaser och rötter, men också kan ge problem med uppkomst och med axfusarios. Axfusarios är en sjukdom som orsakar stora skördeförluster både genom att påverka avkastningen och kvaliteten på det skördade vetet, bland annat genom skadesvampens stora produktion av mykotoxinet deoxynivalenol (DON). För båda dessa skadesvampar är skörderester viktiga för att de ska överleva. I våra undersökningar såg vi att båda skadesvamparnas förekomst minskade avsevärt under de tio månader som vi studerade dem. Minskningen skedde såväl på halm som grävdes ner i jorden som på ytligt placerad halm. Allra mest minskade skadesvamparna när halmen grävdes ner ganska djupt (30 cm) i jord som plöjts. Efter tio månader hade båda skadesvamparna då minskat så att de var svåra att fortfarande upptäcka på materialet, även med de molekylära analyser som vi använde oss av.
Fusariumsvampen som vi studerade producerar två typer av sporer som gör att den kan sprida sig inom och mellan fält – asexuella sporer som sprids genom regnstänk och som kallas konidier, och sexuella sporer som är vindspridda och produceras i fruktkroppar, så kallade perithecier. Skörderester med fusariumsvamp i sig som ligger ytligt i fältet utgör en stor risk för infektion om vete eller någon annan mottaglig växt odlas på fältet. Vi har sett att fusariumsvampens förmåga att växa och producera fruktkroppar kan hämmas av jordlevande svampar som bryter ner växtmaterial. Effekten var allra tydligast med en svamp som heter Clonostachys rosea och som är känd för att kunna hämma sjukdomar som orsakas av Fusariumsvampar. Nu har vi sett att den även har andra positiva effekter genom att påverka skadesvampens sporproduktion och därmed dess spridning i grödan. Det är möjligt att den egenskapen i framtiden skulle kunna utnyttjas för att bekämpa skadesvampen redan på skörderesterna. Eftersom även andra jordlevande svampar hämmar såväl skadesvampens tillväxts som sporproduktionen är det positivt om halm och andra skörderester kommer i kontakt med jordlevande svampar och bakterier så snabbt som möjligt. De gör inte bara nytta genom att bryta ner växtresterna, utan också genom en mer direkt hämning av skadesvampar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev