Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mekanisk och integrerad bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.)

Status: Avslutat
Projektnummer: V1033030
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 28 december 2013
Huvudsökande: Allan Andersson
Organisation: SLU
E-postadress: Allan.Andersson@ltj.slu.se
Telefon: 040 - 415102
Beviljade medel: 1 750 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att undersöka och utveckla mekaniska metoder ensamt eller i ett integrerat koncept med kemiska metoder mot renkavle i höstvete. Renkavle är ett växande ogräsproblem och utvecklar snabbt resistens mot kemiska herbicider.
Kombinationer av mekaniska och kemiska åtgärder har gett synergieffekt på renkavle och örtogräs. Selektiva ogräsharvningar har inte ensamt gett tillräcklig ogräseffekt, men genomförda vid tjänliga förhållanden på hösten har förekomsten av renkavle reducerats med 30-50% och örtogräs med 40-70%. En selektiv ogräsharvning på hösten vid tjänlig väderlek har gett övergående skador på grödan och gett skördeökning på 200-2000 kg/ha. Selektiva ogräsharvningar under våren har två år gett skördereduktion jämfört med obehandlat och två år ökning på 200-700 kg/ha. En ogräsharvning på hösten (ibland vid lös jord på våren) är fördelaktig och kan reducera användningen av kemiska herbicider eller förstärka dess effekt och minska risken för att herbicidresistens utvecklas.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Mekanisk och integrerad bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.)
(SLF projekt nr V1033030)

Allan Andersson, Fredrik Hallefält, David Hansson, Anders TS Nilsson, Sven-Erik Svensson.

Syfte med studien
Syftet med detta projekt var att utveckla och utvärdera direkta bekämpningsåtgärder mot renkavle i höstvete, med fokus på mekanisk ogräsbekämpning. Även kemisk bekämpning studerades i ett integrerat koncept, i kombination med mekaniska bekämpningsåtgärder. Bakgrunden till studien är att renkavle är ett växande ogräsproblem i framförallt höstsådda grödor på lerjordar och som dessutom lätt utvecklar resistens mot kemiska bekämpningsmedel samt att integrerad ogräsbekämpning skall tillämpas från 2014. Följande frågeställningar skulle studien besvara:
*Är det möjligt att reducera herbicidanvändningen vid bekämpning av renkavle i stråsäd med en kombination av kostnadseffektiva mekaniska och kemiska åtgärder?
*Är det möjligt att minska risken för att renkavle utvecklar resistens mot kemiska bekämpningsmedel genom integrerade ogräsbekämpningsstrategier, bestående av en kombination av mekanisk och kemisk ogräsbekämpning?
*Om renkavle inte skulle kunna bekämpas med herbicider i framtiden, vilka icke-kemiska bekämpningsmetoder är då möjliga att använda?
*Hur tålig är höstvete vid olika utvecklingsstadier, mot mekaniska bekämpningsåtgärder och olika intensiteter?
Material och metoder
Projektet genomfördes 2010-2013 med två typer av försök; huvudförsök och fördjupningsförsök. Varje år har det genomförts 3-4 huvudförsök och 1-3 fördjupningsförsök. I huvudförsöken ingick 4 olika ogräsbekämpningsstrategier med kemiska och icke kemiska metoder och kombinationer som jämfördes med en obehandlad kontroll. De använda strategierna modifierades något beroende på väderomständigheter. De mekaniska åtgärderna var framförallt selektiva ogräsharvningar. I fördjupningsförsöken studerades framförallt mekaniska ogräsbekämpningsmetoder ensamt eller i kombination med kemiska metoder. Försöken genomfördes i höstvete på olika jordarter från lättlera med ca 15 % lerhalt (Hjärup och Vintrie), mellanlera (Mossheddinge) till styv lera med ca 50 % lerhalt (Bjuv och Åstorp) och i en del fall på fält där renkavlen konstaterats ha resistens mot kemiska bekämp-ningsmedel.
Resultat
De mekaniska åtgärderna på hösten har reducerat antalet renkavleplantor på hösten med 40-60 % i jämförelse med obehandlat. Renkavleplantor har i stor utsträckning utvintrat speciellt vintrarna 2012 och 2013. En selektiv ogräsharvning på hösten har ökat utvintringen av renkavle. De valda kemiska bekämpningarna på hösten har reducerat antalet renkavleplantor i varierande grad och förekomsten på hösten var 40-60 % av förekomsten i obehandlat led. Kombinationen selektiv ogräsharvning och kemiska åtgärder på hösten har minskat antalet renkavleplantor med 70-90 % av antalet i obehandlat led. Under vintern har en ytterligare reduktion skett.
Vid avläsningar i juni blev det en reduktion av antalet renkavleplantor i det mekaniskt behandlade där vikten av renkavle var ca 50 % av vikten i obehandlat led. Kombina¬tionen mekanisk på hösten och kemisk på våren, har gett likvärdiga resultat på renkavleförekomsten som kemisk bekämpning på hösten och kemisk bekämpning på våren. Vid höga förekomster av renkavle har effekten i juni mot renkavle varit högre för kombinationen mekanisk kemisk på hösten och mekanisk kemisk på våren än för andra kombinationer.
Förekomsten av renkavle har stor inverkan på skördenivån. I Bjuv 2011 var avkastningen i obehandlat led låg och åtgärderna mot renkavle har gett stora skördeökningar 33 % för helt mekanisk bekämpning, 93% för mekanisk på hösten/kemisk på våren och 113 % för kemisk på hösten/kemisk på våren . Åtgärderna med enbart mekaniska insatser har gett avkastningsökning 2012 och 2013 och 2011 i Bjuv, men skördeminskning 2011 i Mossheddinge och i Hjärup, vilket till stor del beror på en relativt låg ogräsförekomst på de två sistnämnda platserna.
Resultaten från fördjupningsstudierna visar att renkavle kan bekämpas till ca 50 % vid en ogräsharvning genomförd under tjänliga förhållanden under hösten när höstvete har ca 1,5-2 blad. Effekten mot tvåhjärtbladiga ogräs är uppemot 70 %. Vid en ogräsharvning under tjänliga förhållanden blir skadorna på höstvetet obefintliga eller obetydliga. När ytterligare en ogräsharvning genomförts samma dag eller 2 veckor senare i samma körriktning eller motsatt körriktning som första körningen har skadornas ökat på höstvetet. Ogräsharvningar på våren i försöken med styva leror har gett svaga ogräseffekter eller t.o.m. mera ogräs och grödan har skadats kraftigt. Ogräsharvningar på våren på platser med låga lerhalter har gett bättre ogräseffekter och skördeökningar.
I fördjupningsstudien i Vintrie 2013 har det blivit stora skördeökningar för ogräs-behandlingarna. Ogräsharvningen på våren har gett skördeökning med 10 % och kombina-tionerna Cougar/Atlantis och Cougar/mekanisk bekämpning har gett skördestegring på 30 % jämfört med obehandlat.
Slutsatser
Kombinationer av mekaniska och kemiska bekämpningar mot renkavle och örtogräs i höstvete har varit gynnsamma och kan med fördel ingå i integrerad ogräsbekämpning som ska tillämpas från 2014. En selektiv ogräsharvning på hösten kan reducera användningen av kemiska bekämpningsmedel eller förstärka effekten, vilket ger mindre risk för att herbicidresistens utvecklas. Det är alltså fördelaktigt att vid tjänliga förhållanden genomföra en selektiv ogräsharvning på hösten som kan kombineras med kemisk bekämpning på höst och/eller vår. Selektiva ogräsharvningar har inte ensamt varit tillräckliga, men genomförda under tjänliga förhållanden på hösten har förekomsten efterföljande sommar av renkavle reducerats med 30-50% och örtogräs med 40-70%. Mekaniska skador på grödan av en selektiv ogräsharvning på hösten vid tjänlig väderlek och tjänlig jord har varit övergående. En strategi där selektiv ogräsharvning på hösten ingår kan vara fördelaktig och den resulterar i att ogräsen blir mera lättbekämpade för kemisk bekämpning. I de fall där två kemiska bekämpningar behövs för att kontrollera renkavlen kan en selektiv ogräsharvning på hösten vid tjänliga förhållanden ersätta en kemisk bekämpning.
Även selektiv ogräsharvning på våren kan vara effektiv vid tjänliga förhållanden (lättbearbetad lös jord). På kraftigt etablerad renkavle på jordar med hård yta som kan förekomma på jordar med hög lerhalt har selektiv ogräsharvning på våren ofta otillräcklig effekt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress