Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V1033030 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2010 |
Datum för slutrapport: | 28 december 2013 |
Huvudsökande: | Allan Andersson |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | Allan.Andersson@ltj.slu.se |
Telefon: | 040 - 415102 |
Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att undersöka och utveckla mekaniska metoder ensamt eller i ett integrerat koncept med kemiska metoder mot renkavle i höstvete. Renkavle är ett växande ogräsproblem och utvecklar snabbt resistens mot kemiska herbicider.
Kombinationer av mekaniska och kemiska åtgärder har gett synergieffekt på renkavle och örtogräs. Selektiva ogräsharvningar har inte ensamt gett tillräcklig ogräseffekt, men genomförda vid tjänliga förhållanden på hösten har förekomsten av renkavle reducerats med 30-50% och örtogräs med 40-70%. En selektiv ogräsharvning på hösten vid tjänlig väderlek har gett övergående skador på grödan och gett skördeökning på 200-2000 kg/ha. Selektiva ogräsharvningar under våren har två år gett skördereduktion jämfört med obehandlat och två år ökning på 200-700 kg/ha. En ogräsharvning på hösten (ibland vid lös jord på våren) är fördelaktig och kan reducera användningen av kemiska herbicider eller förstärka dess effekt och minska risken för att herbicidresistens utvecklas.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Mekanisk och integrerad bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.)
(SLF projekt nr V1033030)
Allan Andersson, Fredrik Hallefält, David Hansson, Anders TS Nilsson, Sven-Erik Svensson.
Syfte med studien
Syftet med detta projekt var att utveckla och utvärdera direkta bekämpningsåtgärder mot renkavle i höstvete, med fokus på mekanisk ogräsbekämpning. Även kemisk bekämpning studerades i ett integrerat koncept, i kombination med mekaniska bekämpningsåtgärder. Bakgrunden till studien är att renkavle är ett växande ogräsproblem i framförallt höstsådda grödor på lerjordar och som dessutom lätt utvecklar resistens mot kemiska bekämpningsmedel samt att integrerad ogräsbekämpning skall tillämpas från 2014. Följande frågeställningar skulle studien besvara:
*Är det möjligt att reducera herbicidanvändningen vid bekämpning av renkavle i stråsäd med en kombination av kostnadseffektiva mekaniska och kemiska åtgärder?
*Är det möjligt att minska risken för att renkavle utvecklar resistens mot kemiska bekämpningsmedel genom integrerade ogräsbekämpningsstrategier, bestående av en kombination av mekanisk och kemisk ogräsbekämpning?
*Om renkavle inte skulle kunna bekämpas med herbicider i framtiden, vilka icke-kemiska bekämpningsmetoder är då möjliga att använda?
*Hur tålig är höstvete vid olika utvecklingsstadier, mot mekaniska bekämpningsåtgärder och olika intensiteter?
Material och metoder
Projektet genomfördes 2010-2013 med två typer av försök; huvudförsök och fördjupningsförsök. Varje år har det genomförts 3-4 huvudförsök och 1-3 fördjupningsförsök. I huvudförsöken ingick 4 olika ogräsbekämpningsstrategier med kemiska och icke kemiska metoder och kombinationer som jämfördes med en obehandlad kontroll. De använda strategierna modifierades något beroende på väderomständigheter. De mekaniska åtgärderna var framförallt selektiva ogräsharvningar. I fördjupningsförsöken studerades framförallt mekaniska ogräsbekämpningsmetoder ensamt eller i kombination med kemiska metoder. Försöken genomfördes i höstvete på olika jordarter från lättlera med ca 15 % lerhalt (Hjärup och Vintrie), mellanlera (Mossheddinge) till styv lera med ca 50 % lerhalt (Bjuv och Åstorp) och i en del fall på fält där renkavlen konstaterats ha resistens mot kemiska bekämp-ningsmedel.
Resultat
De mekaniska åtgärderna på hösten har reducerat antalet renkavleplantor på hösten med 40-60 % i jämförelse med obehandlat. Renkavleplantor har i stor utsträckning utvintrat speciellt vintrarna 2012 och 2013. En selektiv ogräsharvning på hösten har ökat utvintringen av renkavle. De valda kemiska bekämpningarna på hösten har reducerat antalet renkavleplantor i varierande grad och förekomsten på hösten var 40-60 % av förekomsten i obehandlat led. Kombinationen selektiv ogräsharvning och kemiska åtgärder på hösten har minskat antalet renkavleplantor med 70-90 % av antalet i obehandlat led. Under vintern har en ytterligare reduktion skett.
Vid avläsningar i juni blev det en reduktion av antalet renkavleplantor i det mekaniskt behandlade där vikten av renkavle var ca 50 % av vikten i obehandlat led. Kombina¬tionen mekanisk på hösten och kemisk på våren, har gett likvärdiga resultat på renkavleförekomsten som kemisk bekämpning på hösten och kemisk bekämpning på våren. Vid höga förekomster av renkavle har effekten i juni mot renkavle varit högre för kombinationen mekanisk kemisk på hösten och mekanisk kemisk på våren än för andra kombinationer.
Förekomsten av renkavle har stor inverkan på skördenivån. I Bjuv 2011 var avkastningen i obehandlat led låg och åtgärderna mot renkavle har gett stora skördeökningar 33 % för helt mekanisk bekämpning, 93% för mekanisk på hösten/kemisk på våren och 113 % för kemisk på hösten/kemisk på våren . Åtgärderna med enbart mekaniska insatser har gett avkastningsökning 2012 och 2013 och 2011 i Bjuv, men skördeminskning 2011 i Mossheddinge och i Hjärup, vilket till stor del beror på en relativt låg ogräsförekomst på de två sistnämnda platserna.
Resultaten från fördjupningsstudierna visar att renkavle kan bekämpas till ca 50 % vid en ogräsharvning genomförd under tjänliga förhållanden under hösten när höstvete har ca 1,5-2 blad. Effekten mot tvåhjärtbladiga ogräs är uppemot 70 %. Vid en ogräsharvning under tjänliga förhållanden blir skadorna på höstvetet obefintliga eller obetydliga. När ytterligare en ogräsharvning genomförts samma dag eller 2 veckor senare i samma körriktning eller motsatt körriktning som första körningen har skadornas ökat på höstvetet. Ogräsharvningar på våren i försöken med styva leror har gett svaga ogräseffekter eller t.o.m. mera ogräs och grödan har skadats kraftigt. Ogräsharvningar på våren på platser med låga lerhalter har gett bättre ogräseffekter och skördeökningar.
I fördjupningsstudien i Vintrie 2013 har det blivit stora skördeökningar för ogräs-behandlingarna. Ogräsharvningen på våren har gett skördeökning med 10 % och kombina-tionerna Cougar/Atlantis och Cougar/mekanisk bekämpning har gett skördestegring på 30 % jämfört med obehandlat.
Slutsatser
Kombinationer av mekaniska och kemiska bekämpningar mot renkavle och örtogräs i höstvete har varit gynnsamma och kan med fördel ingå i integrerad ogräsbekämpning som ska tillämpas från 2014. En selektiv ogräsharvning på hösten kan reducera användningen av kemiska bekämpningsmedel eller förstärka effekten, vilket ger mindre risk för att herbicidresistens utvecklas. Det är alltså fördelaktigt att vid tjänliga förhållanden genomföra en selektiv ogräsharvning på hösten som kan kombineras med kemisk bekämpning på höst och/eller vår. Selektiva ogräsharvningar har inte ensamt varit tillräckliga, men genomförda under tjänliga förhållanden på hösten har förekomsten efterföljande sommar av renkavle reducerats med 30-50% och örtogräs med 40-70%. Mekaniska skador på grödan av en selektiv ogräsharvning på hösten vid tjänlig väderlek och tjänlig jord har varit övergående. En strategi där selektiv ogräsharvning på hösten ingår kan vara fördelaktig och den resulterar i att ogräsen blir mera lättbekämpade för kemisk bekämpning. I de fall där två kemiska bekämpningar behövs för att kontrollera renkavlen kan en selektiv ogräsharvning på hösten vid tjänliga förhållanden ersätta en kemisk bekämpning.
Även selektiv ogräsharvning på våren kan vara effektiv vid tjänliga förhållanden (lättbearbetad lös jord). På kraftigt etablerad renkavle på jordar med hård yta som kan förekomma på jordar med hög lerhalt har selektiv ogräsharvning på våren ofta otillräcklig effekt.
Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …
Läs merProjektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …
Läs merProjektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …
Läs merProjektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …
Läs merProjektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …
Läs merProjektnummer: O-19-20-320 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The Brassica pod midge Dasineura brassicae and its facilitator, the cabbage seed pod weevil Ceutorrhynchus obstrictus, have caused serious damage in oilseed rape crops during the last few years. No locally adapted IPM strategies exist, including pesticide management thresholds with evidentiary …
Läs merProjektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …
Läs merProjektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …
Läs merProjektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …
Läs merProjektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …
Läs mer