Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V1033030 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2010 |
Datum för slutrapport: | 28 december 2013 |
Huvudsökande: | Allan Andersson |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | Allan.Andersson@ltj.slu.se |
Telefon: | 040 - 415102 |
Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att undersöka och utveckla mekaniska metoder ensamt eller i ett integrerat koncept med kemiska metoder mot renkavle i höstvete. Renkavle är ett växande ogräsproblem och utvecklar snabbt resistens mot kemiska herbicider.
Kombinationer av mekaniska och kemiska åtgärder har gett synergieffekt på renkavle och örtogräs. Selektiva ogräsharvningar har inte ensamt gett tillräcklig ogräseffekt, men genomförda vid tjänliga förhållanden på hösten har förekomsten av renkavle reducerats med 30-50% och örtogräs med 40-70%. En selektiv ogräsharvning på hösten vid tjänlig väderlek har gett övergående skador på grödan och gett skördeökning på 200-2000 kg/ha. Selektiva ogräsharvningar under våren har två år gett skördereduktion jämfört med obehandlat och två år ökning på 200-700 kg/ha. En ogräsharvning på hösten (ibland vid lös jord på våren) är fördelaktig och kan reducera användningen av kemiska herbicider eller förstärka dess effekt och minska risken för att herbicidresistens utvecklas.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Mekanisk och integrerad bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.)
(SLF projekt nr V1033030)
Allan Andersson, Fredrik Hallefält, David Hansson, Anders TS Nilsson, Sven-Erik Svensson.
Syfte med studien
Syftet med detta projekt var att utveckla och utvärdera direkta bekämpningsåtgärder mot renkavle i höstvete, med fokus på mekanisk ogräsbekämpning. Även kemisk bekämpning studerades i ett integrerat koncept, i kombination med mekaniska bekämpningsåtgärder. Bakgrunden till studien är att renkavle är ett växande ogräsproblem i framförallt höstsådda grödor på lerjordar och som dessutom lätt utvecklar resistens mot kemiska bekämpningsmedel samt att integrerad ogräsbekämpning skall tillämpas från 2014. Följande frågeställningar skulle studien besvara:
*Är det möjligt att reducera herbicidanvändningen vid bekämpning av renkavle i stråsäd med en kombination av kostnadseffektiva mekaniska och kemiska åtgärder?
*Är det möjligt att minska risken för att renkavle utvecklar resistens mot kemiska bekämpningsmedel genom integrerade ogräsbekämpningsstrategier, bestående av en kombination av mekanisk och kemisk ogräsbekämpning?
*Om renkavle inte skulle kunna bekämpas med herbicider i framtiden, vilka icke-kemiska bekämpningsmetoder är då möjliga att använda?
*Hur tålig är höstvete vid olika utvecklingsstadier, mot mekaniska bekämpningsåtgärder och olika intensiteter?
Material och metoder
Projektet genomfördes 2010-2013 med två typer av försök; huvudförsök och fördjupningsförsök. Varje år har det genomförts 3-4 huvudförsök och 1-3 fördjupningsförsök. I huvudförsöken ingick 4 olika ogräsbekämpningsstrategier med kemiska och icke kemiska metoder och kombinationer som jämfördes med en obehandlad kontroll. De använda strategierna modifierades något beroende på väderomständigheter. De mekaniska åtgärderna var framförallt selektiva ogräsharvningar. I fördjupningsförsöken studerades framförallt mekaniska ogräsbekämpningsmetoder ensamt eller i kombination med kemiska metoder. Försöken genomfördes i höstvete på olika jordarter från lättlera med ca 15 % lerhalt (Hjärup och Vintrie), mellanlera (Mossheddinge) till styv lera med ca 50 % lerhalt (Bjuv och Åstorp) och i en del fall på fält där renkavlen konstaterats ha resistens mot kemiska bekämp-ningsmedel.
Resultat
De mekaniska åtgärderna på hösten har reducerat antalet renkavleplantor på hösten med 40-60 % i jämförelse med obehandlat. Renkavleplantor har i stor utsträckning utvintrat speciellt vintrarna 2012 och 2013. En selektiv ogräsharvning på hösten har ökat utvintringen av renkavle. De valda kemiska bekämpningarna på hösten har reducerat antalet renkavleplantor i varierande grad och förekomsten på hösten var 40-60 % av förekomsten i obehandlat led. Kombinationen selektiv ogräsharvning och kemiska åtgärder på hösten har minskat antalet renkavleplantor med 70-90 % av antalet i obehandlat led. Under vintern har en ytterligare reduktion skett.
Vid avläsningar i juni blev det en reduktion av antalet renkavleplantor i det mekaniskt behandlade där vikten av renkavle var ca 50 % av vikten i obehandlat led. Kombina¬tionen mekanisk på hösten och kemisk på våren, har gett likvärdiga resultat på renkavleförekomsten som kemisk bekämpning på hösten och kemisk bekämpning på våren. Vid höga förekomster av renkavle har effekten i juni mot renkavle varit högre för kombinationen mekanisk kemisk på hösten och mekanisk kemisk på våren än för andra kombinationer.
Förekomsten av renkavle har stor inverkan på skördenivån. I Bjuv 2011 var avkastningen i obehandlat led låg och åtgärderna mot renkavle har gett stora skördeökningar 33 % för helt mekanisk bekämpning, 93% för mekanisk på hösten/kemisk på våren och 113 % för kemisk på hösten/kemisk på våren . Åtgärderna med enbart mekaniska insatser har gett avkastningsökning 2012 och 2013 och 2011 i Bjuv, men skördeminskning 2011 i Mossheddinge och i Hjärup, vilket till stor del beror på en relativt låg ogräsförekomst på de två sistnämnda platserna.
Resultaten från fördjupningsstudierna visar att renkavle kan bekämpas till ca 50 % vid en ogräsharvning genomförd under tjänliga förhållanden under hösten när höstvete har ca 1,5-2 blad. Effekten mot tvåhjärtbladiga ogräs är uppemot 70 %. Vid en ogräsharvning under tjänliga förhållanden blir skadorna på höstvetet obefintliga eller obetydliga. När ytterligare en ogräsharvning genomförts samma dag eller 2 veckor senare i samma körriktning eller motsatt körriktning som första körningen har skadornas ökat på höstvetet. Ogräsharvningar på våren i försöken med styva leror har gett svaga ogräseffekter eller t.o.m. mera ogräs och grödan har skadats kraftigt. Ogräsharvningar på våren på platser med låga lerhalter har gett bättre ogräseffekter och skördeökningar.
I fördjupningsstudien i Vintrie 2013 har det blivit stora skördeökningar för ogräs-behandlingarna. Ogräsharvningen på våren har gett skördeökning med 10 % och kombina-tionerna Cougar/Atlantis och Cougar/mekanisk bekämpning har gett skördestegring på 30 % jämfört med obehandlat.
Slutsatser
Kombinationer av mekaniska och kemiska bekämpningar mot renkavle och örtogräs i höstvete har varit gynnsamma och kan med fördel ingå i integrerad ogräsbekämpning som ska tillämpas från 2014. En selektiv ogräsharvning på hösten kan reducera användningen av kemiska bekämpningsmedel eller förstärka effekten, vilket ger mindre risk för att herbicidresistens utvecklas. Det är alltså fördelaktigt att vid tjänliga förhållanden genomföra en selektiv ogräsharvning på hösten som kan kombineras med kemisk bekämpning på höst och/eller vår. Selektiva ogräsharvningar har inte ensamt varit tillräckliga, men genomförda under tjänliga förhållanden på hösten har förekomsten efterföljande sommar av renkavle reducerats med 30-50% och örtogräs med 40-70%. Mekaniska skador på grödan av en selektiv ogräsharvning på hösten vid tjänlig väderlek och tjänlig jord har varit övergående. En strategi där selektiv ogräsharvning på hösten ingår kan vara fördelaktig och den resulterar i att ogräsen blir mera lättbekämpade för kemisk bekämpning. I de fall där två kemiska bekämpningar behövs för att kontrollera renkavlen kan en selektiv ogräsharvning på hösten vid tjänliga förhållanden ersätta en kemisk bekämpning.
Även selektiv ogräsharvning på våren kan vara effektiv vid tjänliga förhållanden (lättbearbetad lös jord). På kraftigt etablerad renkavle på jordar med hård yta som kan förekomma på jordar med hög lerhalt har selektiv ogräsharvning på våren ofta otillräcklig effekt.
Projektnummer: R-21-47-656 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
This project aims to create a popular scientific review of the knowledge of using leys for horses, with focus on feeding, and based on existing research within the area. The target group is the horse industry in Sweden and the project comprise Nordic conditions. The project consists of three parts; …
Läs merProjektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …
Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …
Läs merProjektnummer: O-18-20-157 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Introduction of African swine fever to Sweden would be devastating for the national pig industry. Infected wild boar are considered the most likely route of introduction to Swedish domestic pigs and preventive measures are needed. Knowledge of how infection from wild boar to pigs can be prevented, …
Läs merProjektnummer: H-17-47-304 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 april 2023
Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …
Läs merProjektnummer: O-20-23-473 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 mars 2023
The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …
Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2023
The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …
Läs merProjektnummer: H-17-47-287 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 mars 2023
Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …
Läs merProjektnummer: O-18-20-162 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023
The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …
Läs merProjektnummer: O-16-20-767 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023
Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …