Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mekanisk och integrerad bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.)

Status: Avslutat
Projektnummer: V1033030
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 28 december 2013
Huvudsökande: Allan Andersson
Organisation: SLU
E-postadress: Allan.Andersson@ltj.slu.se
Telefon: 040 - 415102
Beviljade medel: 1 750 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att undersöka och utveckla mekaniska metoder ensamt eller i ett integrerat koncept med kemiska metoder mot renkavle i höstvete. Renkavle är ett växande ogräsproblem och utvecklar snabbt resistens mot kemiska herbicider.
Kombinationer av mekaniska och kemiska åtgärder har gett synergieffekt på renkavle och örtogräs. Selektiva ogräsharvningar har inte ensamt gett tillräcklig ogräseffekt, men genomförda vid tjänliga förhållanden på hösten har förekomsten av renkavle reducerats med 30-50% och örtogräs med 40-70%. En selektiv ogräsharvning på hösten vid tjänlig väderlek har gett övergående skador på grödan och gett skördeökning på 200-2000 kg/ha. Selektiva ogräsharvningar under våren har två år gett skördereduktion jämfört med obehandlat och två år ökning på 200-700 kg/ha. En ogräsharvning på hösten (ibland vid lös jord på våren) är fördelaktig och kan reducera användningen av kemiska herbicider eller förstärka dess effekt och minska risken för att herbicidresistens utvecklas.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Mekanisk och integrerad bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.)
(SLF projekt nr V1033030)

Allan Andersson, Fredrik Hallefält, David Hansson, Anders TS Nilsson, Sven-Erik Svensson.

Syfte med studien
Syftet med detta projekt var att utveckla och utvärdera direkta bekämpningsåtgärder mot renkavle i höstvete, med fokus på mekanisk ogräsbekämpning. Även kemisk bekämpning studerades i ett integrerat koncept, i kombination med mekaniska bekämpningsåtgärder. Bakgrunden till studien är att renkavle är ett växande ogräsproblem i framförallt höstsådda grödor på lerjordar och som dessutom lätt utvecklar resistens mot kemiska bekämpningsmedel samt att integrerad ogräsbekämpning skall tillämpas från 2014. Följande frågeställningar skulle studien besvara:
*Är det möjligt att reducera herbicidanvändningen vid bekämpning av renkavle i stråsäd med en kombination av kostnadseffektiva mekaniska och kemiska åtgärder?
*Är det möjligt att minska risken för att renkavle utvecklar resistens mot kemiska bekämpningsmedel genom integrerade ogräsbekämpningsstrategier, bestående av en kombination av mekanisk och kemisk ogräsbekämpning?
*Om renkavle inte skulle kunna bekämpas med herbicider i framtiden, vilka icke-kemiska bekämpningsmetoder är då möjliga att använda?
*Hur tålig är höstvete vid olika utvecklingsstadier, mot mekaniska bekämpningsåtgärder och olika intensiteter?
Material och metoder
Projektet genomfördes 2010-2013 med två typer av försök; huvudförsök och fördjupningsförsök. Varje år har det genomförts 3-4 huvudförsök och 1-3 fördjupningsförsök. I huvudförsöken ingick 4 olika ogräsbekämpningsstrategier med kemiska och icke kemiska metoder och kombinationer som jämfördes med en obehandlad kontroll. De använda strategierna modifierades något beroende på väderomständigheter. De mekaniska åtgärderna var framförallt selektiva ogräsharvningar. I fördjupningsförsöken studerades framförallt mekaniska ogräsbekämpningsmetoder ensamt eller i kombination med kemiska metoder. Försöken genomfördes i höstvete på olika jordarter från lättlera med ca 15 % lerhalt (Hjärup och Vintrie), mellanlera (Mossheddinge) till styv lera med ca 50 % lerhalt (Bjuv och Åstorp) och i en del fall på fält där renkavlen konstaterats ha resistens mot kemiska bekämp-ningsmedel.
Resultat
De mekaniska åtgärderna på hösten har reducerat antalet renkavleplantor på hösten med 40-60 % i jämförelse med obehandlat. Renkavleplantor har i stor utsträckning utvintrat speciellt vintrarna 2012 och 2013. En selektiv ogräsharvning på hösten har ökat utvintringen av renkavle. De valda kemiska bekämpningarna på hösten har reducerat antalet renkavleplantor i varierande grad och förekomsten på hösten var 40-60 % av förekomsten i obehandlat led. Kombinationen selektiv ogräsharvning och kemiska åtgärder på hösten har minskat antalet renkavleplantor med 70-90 % av antalet i obehandlat led. Under vintern har en ytterligare reduktion skett.
Vid avläsningar i juni blev det en reduktion av antalet renkavleplantor i det mekaniskt behandlade där vikten av renkavle var ca 50 % av vikten i obehandlat led. Kombina¬tionen mekanisk på hösten och kemisk på våren, har gett likvärdiga resultat på renkavleförekomsten som kemisk bekämpning på hösten och kemisk bekämpning på våren. Vid höga förekomster av renkavle har effekten i juni mot renkavle varit högre för kombinationen mekanisk kemisk på hösten och mekanisk kemisk på våren än för andra kombinationer.
Förekomsten av renkavle har stor inverkan på skördenivån. I Bjuv 2011 var avkastningen i obehandlat led låg och åtgärderna mot renkavle har gett stora skördeökningar 33 % för helt mekanisk bekämpning, 93% för mekanisk på hösten/kemisk på våren och 113 % för kemisk på hösten/kemisk på våren . Åtgärderna med enbart mekaniska insatser har gett avkastningsökning 2012 och 2013 och 2011 i Bjuv, men skördeminskning 2011 i Mossheddinge och i Hjärup, vilket till stor del beror på en relativt låg ogräsförekomst på de två sistnämnda platserna.
Resultaten från fördjupningsstudierna visar att renkavle kan bekämpas till ca 50 % vid en ogräsharvning genomförd under tjänliga förhållanden under hösten när höstvete har ca 1,5-2 blad. Effekten mot tvåhjärtbladiga ogräs är uppemot 70 %. Vid en ogräsharvning under tjänliga förhållanden blir skadorna på höstvetet obefintliga eller obetydliga. När ytterligare en ogräsharvning genomförts samma dag eller 2 veckor senare i samma körriktning eller motsatt körriktning som första körningen har skadornas ökat på höstvetet. Ogräsharvningar på våren i försöken med styva leror har gett svaga ogräseffekter eller t.o.m. mera ogräs och grödan har skadats kraftigt. Ogräsharvningar på våren på platser med låga lerhalter har gett bättre ogräseffekter och skördeökningar.
I fördjupningsstudien i Vintrie 2013 har det blivit stora skördeökningar för ogräs-behandlingarna. Ogräsharvningen på våren har gett skördeökning med 10 % och kombina-tionerna Cougar/Atlantis och Cougar/mekanisk bekämpning har gett skördestegring på 30 % jämfört med obehandlat.
Slutsatser
Kombinationer av mekaniska och kemiska bekämpningar mot renkavle och örtogräs i höstvete har varit gynnsamma och kan med fördel ingå i integrerad ogräsbekämpning som ska tillämpas från 2014. En selektiv ogräsharvning på hösten kan reducera användningen av kemiska bekämpningsmedel eller förstärka effekten, vilket ger mindre risk för att herbicidresistens utvecklas. Det är alltså fördelaktigt att vid tjänliga förhållanden genomföra en selektiv ogräsharvning på hösten som kan kombineras med kemisk bekämpning på höst och/eller vår. Selektiva ogräsharvningar har inte ensamt varit tillräckliga, men genomförda under tjänliga förhållanden på hösten har förekomsten efterföljande sommar av renkavle reducerats med 30-50% och örtogräs med 40-70%. Mekaniska skador på grödan av en selektiv ogräsharvning på hösten vid tjänlig väderlek och tjänlig jord har varit övergående. En strategi där selektiv ogräsharvning på hösten ingår kan vara fördelaktig och den resulterar i att ogräsen blir mera lättbekämpade för kemisk bekämpning. I de fall där två kemiska bekämpningar behövs för att kontrollera renkavlen kan en selektiv ogräsharvning på hösten vid tjänliga förhållanden ersätta en kemisk bekämpning.
Även selektiv ogräsharvning på våren kan vara effektiv vid tjänliga förhållanden (lättbearbetad lös jord). På kraftigt etablerad renkavle på jordar med hård yta som kan förekomma på jordar med hög lerhalt har selektiv ogräsharvning på våren ofta otillräcklig effekt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev