Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mellangrödor som ett verktyg att minska marksmitta av Rhizoctonia solani samt populationerna av frilevande nematoder.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0742028
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 22 december 2014
Huvudsökande: Ulla Bång
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ulla.bang@njv.slu.se
Telefon: 090 - 786 87 60
Beviljade medel: 1 280 000 SEK

Åren 2008 – 2012 genomfördes fältförsök med färskpotatis för att studera effekten mellangrödor på avkastning, skadeangrepp och marksmitta av Rhizoctonia solani samt förekomsten av frilevande nematoder. Förekomsten av de senare var mycket liten, varför den delen av projektet utgick. Mellangrödor med höga halter av glykosinolater (oljerättika och vitsenap) reducerade marksmittan i ett försök där direkt analys av patogen-DNA i marken utfördes med RT-PCR vid SCRI i Skottland. Dessa grödor resulterade också i lägst andel missformade knölar i skörden i ett annat försök. I experiment där smittat material förpackats i nylonpåsar och grävts ner i marken efter myllning av mellangrödor kunde inte någon sanerande effekt av någon gröda påvisas. Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning och havre lägst i alla försök. Dessa mellangrödor innehåller inte glykosinolater och de indirekta effekterna på potatisgrödan är oklara.

Titel
Mellangrödor som ett verktyg att minska marksmitta av Rhizoctonia solani samt populationerna av frilevande nematoder.
Syfte med studien
Syftet med studien var att i fältförsök utreda hur olika mellangrödor inverkar på avkastningen i färskpotatis, på förekomsten av marksmitta och angrepp av skadesvampen Rhizoctonia solani samt på populationerna av frilevande nematoder.
Resultat
Mellangrödor med höga halter av glykosinolater (GSL), oljerättika och vitsenap, minskade mängden marksmitta av R. solani i ett försök där direkt analys av patogen-DNA i marken utfördes. Dessa grödor resulterade också i lägst andel missformade knölar i skörden, symptom orsakade av R. solani, på en av försöksplatserna. I experiment där smittat material förpackats i nylonpåsar och grävts ner i marken efter myllning av mellangrödor kunde inte någon sanerande effekt av någon gröda påvisas. Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning och havre lägst i alla försök. Förekomsten av nematoder i marken var mycket liten, varför den delen av projektet utgick.
Metod
Marksmitta av Rhizoctonia solani som orsakar groddbränna, lackskorv och missformade och gröna knölar anses av svenska potatisodlare vara ett avsevärt problem. Om smittan är utsädesburen kan den reduceras genom betning av utsädet, medan det är svårare att sanera fälten från marksmitta. Utländska och svenska studier pekar på att en ordnad växtföljd med 3 - 4 år mellan potatisgrödorna är lämpligt för att minska risken för angrepp på potatisen via marksmitta. I kommersiella odlingar återkommer potatis ofta betydligt tätare i växtföljderna. I denna studie undersökte vi om vissa mellangrödor kunde användas för att minska förekomsten av smitta i marken. Av särskilt intresse var vissa sorter av oljerättika och vitsenap som liksom många andra växter inom kålsläktet innehåller höga halter av ämnen (glykosinolater, GSL)) som vid nedbrytning i marken omvandlas till giftiga flyktiga substanser (isotiocyanater, ITC).
Vi undersökte den direkta inverkan av mellangrödorna på smittan i marken i ett försök genom att bestämma mängden smitta i jorden före och efter inverkan av mellangrödor. Skadegörarens DNA prepareras då fram i jordprov och analyseras med en kvantitativ metod, Real Time PCR. Dessa analyser utfördes i Skottland vid SCRI. Vi använde också en biologisk metod med miniknölar som fångstplantor för att undersöka smittan i jorden före och efter mellangrödorna. Många av jordproven hade ingen påvisbar smitta och resultaten var svårbedömda. I en tredje metod grävde vi ner små knyten med smittat material strax efter myllningen av mellangrödorna. Efter ett par månader grävde vi upp knytena och analyserade hur mycket vital smitta som återstod. Denna metod visade inte på någon tydligt skillnad mellan grödorna, smittan hade minskat ungefär lika mycket i alla led.
Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Resultaten indikerade att kålgrödor med höga halter GSL kan hämma R. solani, men Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning i alla de tre försöken där avkastningen mättes medan havre gav lägst skörd. Dessa gräs innehåller inte glykosinolater och de indirekta effekterna på potatisgrödan är oklara. Sannolikt föreligger ett samband via den övriga mikrofloran och mikrofaunan vilket kräver ytterligare studier för att kunna förklaras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Utveckling av nya miljötillvända insekticider verkande genom upplösning av kutikula-vaxskikt/FoU
Paul Smith,

Projektnummer: 0248026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Teknik för att motverka jordpackning, speciellt i alven
Johan Arvidsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0133007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Inverkan av odlingstekniska åtgärder på industripotatisens avkastning och kvalitet
Kjell Larsson,

Projektnummer: 9842005 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Livsmedelssäkerhet för svinkött - i stora och små slakterier, kooperativa och icke-kooperativa, svenska och finska, II
Petri Ollila,

Projektnummer: 0245002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Introduktion av AMS på mjölkgårdar och dess konsekvenser
Christel Benfalk, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: 0030036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Utveckling av ett svenskt fosforindex och beslutstödjande system för minskning av fosforförluster
Faruk Djodjic, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0233019 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Orienterande studie av orsaker till avvikande lukt och smak i mjölk
Anders H Gustafsson, Svensk Mjölk

Projektnummer: 0230023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förenklad kalkbehovsbestämning med NIR inom precisionsjordbruket - en förstudie på australiensiska prover
Bo Stenberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0133021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Doftämnen för bekämpning av bladlöss i växthusodling av dill och persilja - pilotförsök
Jan Pettersson,

Projektnummer: 0356016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Säkerställande av ett rationellt och slutet kretslopp av näringsämnen vid djurhållning ur ett nationellt perspektiv
Nils Hannerz, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: 0355005 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev