Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mellangrödor som ett verktyg att minska marksmitta av Rhizoctonia solani samt populationerna av frilevande nematoder.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0742028
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 22 december 2014
Huvudsökande: Ulla Bång
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ulla.bang@njv.slu.se
Telefon: 090 - 786 87 60
Beviljade medel: 1 280 000 SEK

Åren 2008 – 2012 genomfördes fältförsök med färskpotatis för att studera effekten mellangrödor på avkastning, skadeangrepp och marksmitta av Rhizoctonia solani samt förekomsten av frilevande nematoder. Förekomsten av de senare var mycket liten, varför den delen av projektet utgick. Mellangrödor med höga halter av glykosinolater (oljerättika och vitsenap) reducerade marksmittan i ett försök där direkt analys av patogen-DNA i marken utfördes med RT-PCR vid SCRI i Skottland. Dessa grödor resulterade också i lägst andel missformade knölar i skörden i ett annat försök. I experiment där smittat material förpackats i nylonpåsar och grävts ner i marken efter myllning av mellangrödor kunde inte någon sanerande effekt av någon gröda påvisas. Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning och havre lägst i alla försök. Dessa mellangrödor innehåller inte glykosinolater och de indirekta effekterna på potatisgrödan är oklara.

Titel
Mellangrödor som ett verktyg att minska marksmitta av Rhizoctonia solani samt populationerna av frilevande nematoder.
Syfte med studien
Syftet med studien var att i fältförsök utreda hur olika mellangrödor inverkar på avkastningen i färskpotatis, på förekomsten av marksmitta och angrepp av skadesvampen Rhizoctonia solani samt på populationerna av frilevande nematoder.
Resultat
Mellangrödor med höga halter av glykosinolater (GSL), oljerättika och vitsenap, minskade mängden marksmitta av R. solani i ett försök där direkt analys av patogen-DNA i marken utfördes. Dessa grödor resulterade också i lägst andel missformade knölar i skörden, symptom orsakade av R. solani, på en av försöksplatserna. I experiment där smittat material förpackats i nylonpåsar och grävts ner i marken efter myllning av mellangrödor kunde inte någon sanerande effekt av någon gröda påvisas. Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning och havre lägst i alla försök. Förekomsten av nematoder i marken var mycket liten, varför den delen av projektet utgick.
Metod
Marksmitta av Rhizoctonia solani som orsakar groddbränna, lackskorv och missformade och gröna knölar anses av svenska potatisodlare vara ett avsevärt problem. Om smittan är utsädesburen kan den reduceras genom betning av utsädet, medan det är svårare att sanera fälten från marksmitta. Utländska och svenska studier pekar på att en ordnad växtföljd med 3 - 4 år mellan potatisgrödorna är lämpligt för att minska risken för angrepp på potatisen via marksmitta. I kommersiella odlingar återkommer potatis ofta betydligt tätare i växtföljderna. I denna studie undersökte vi om vissa mellangrödor kunde användas för att minska förekomsten av smitta i marken. Av särskilt intresse var vissa sorter av oljerättika och vitsenap som liksom många andra växter inom kålsläktet innehåller höga halter av ämnen (glykosinolater, GSL)) som vid nedbrytning i marken omvandlas till giftiga flyktiga substanser (isotiocyanater, ITC).
Vi undersökte den direkta inverkan av mellangrödorna på smittan i marken i ett försök genom att bestämma mängden smitta i jorden före och efter inverkan av mellangrödor. Skadegörarens DNA prepareras då fram i jordprov och analyseras med en kvantitativ metod, Real Time PCR. Dessa analyser utfördes i Skottland vid SCRI. Vi använde också en biologisk metod med miniknölar som fångstplantor för att undersöka smittan i jorden före och efter mellangrödorna. Många av jordproven hade ingen påvisbar smitta och resultaten var svårbedömda. I en tredje metod grävde vi ner små knyten med smittat material strax efter myllningen av mellangrödorna. Efter ett par månader grävde vi upp knytena och analyserade hur mycket vital smitta som återstod. Denna metod visade inte på någon tydligt skillnad mellan grödorna, smittan hade minskat ungefär lika mycket i alla led.
Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Resultaten indikerade att kålgrödor med höga halter GSL kan hämma R. solani, men Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning i alla de tre försöken där avkastningen mättes medan havre gav lägst skörd. Dessa gräs innehåller inte glykosinolater och de indirekta effekterna på potatisgrödan är oklara. Sannolikt föreligger ett samband via den övriga mikrofloran och mikrofaunan vilket kräver ytterligare studier för att kunna förklaras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Enkätundersökning rörande LRF-ungdomars syn på finaniseringssystem i lantbrukskooperativa företag
Karin Hakelius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0345002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Insemination av nötkreatur med lågt spermieantal. Effekter på spermieöverlevnad och fertilitet.
Heriberto Rodriguez-Martinez, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0330022 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

En ny behandling av ekvint metabolt syndrom med potential att förebygga fång
Johan Bröjer, Swedish Univeristy of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-19-47-479 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Insulin dysregulation (ID), a condition with excessive hyperinsulinemia, is the most common cause of laminitis in the horse. Insulin dysregulation is a core component of equine metabolic syndrome. Management strategies for ID include feeding diets low in non-structural carbohydrates, but excessive …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev