Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mellangrödor som ett verktyg att minska marksmitta av Rhizoctonia solani samt populationerna av frilevande nematoder.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0742028
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 22 december 2014
Huvudsökande: Ulla Bång
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ulla.bang@njv.slu.se
Telefon: 090 - 786 87 60
Beviljade medel: 1 280 000 SEK

Åren 2008 – 2012 genomfördes fältförsök med färskpotatis för att studera effekten mellangrödor på avkastning, skadeangrepp och marksmitta av Rhizoctonia solani samt förekomsten av frilevande nematoder. Förekomsten av de senare var mycket liten, varför den delen av projektet utgick. Mellangrödor med höga halter av glykosinolater (oljerättika och vitsenap) reducerade marksmittan i ett försök där direkt analys av patogen-DNA i marken utfördes med RT-PCR vid SCRI i Skottland. Dessa grödor resulterade också i lägst andel missformade knölar i skörden i ett annat försök. I experiment där smittat material förpackats i nylonpåsar och grävts ner i marken efter myllning av mellangrödor kunde inte någon sanerande effekt av någon gröda påvisas. Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning och havre lägst i alla försök. Dessa mellangrödor innehåller inte glykosinolater och de indirekta effekterna på potatisgrödan är oklara.

Titel
Mellangrödor som ett verktyg att minska marksmitta av Rhizoctonia solani samt populationerna av frilevande nematoder.
Syfte med studien
Syftet med studien var att i fältförsök utreda hur olika mellangrödor inverkar på avkastningen i färskpotatis, på förekomsten av marksmitta och angrepp av skadesvampen Rhizoctonia solani samt på populationerna av frilevande nematoder.
Resultat
Mellangrödor med höga halter av glykosinolater (GSL), oljerättika och vitsenap, minskade mängden marksmitta av R. solani i ett försök där direkt analys av patogen-DNA i marken utfördes. Dessa grödor resulterade också i lägst andel missformade knölar i skörden, symptom orsakade av R. solani, på en av försöksplatserna. I experiment där smittat material förpackats i nylonpåsar och grävts ner i marken efter myllning av mellangrödor kunde inte någon sanerande effekt av någon gröda påvisas. Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning och havre lägst i alla försök. Förekomsten av nematoder i marken var mycket liten, varför den delen av projektet utgick.
Metod
Marksmitta av Rhizoctonia solani som orsakar groddbränna, lackskorv och missformade och gröna knölar anses av svenska potatisodlare vara ett avsevärt problem. Om smittan är utsädesburen kan den reduceras genom betning av utsädet, medan det är svårare att sanera fälten från marksmitta. Utländska och svenska studier pekar på att en ordnad växtföljd med 3 - 4 år mellan potatisgrödorna är lämpligt för att minska risken för angrepp på potatisen via marksmitta. I kommersiella odlingar återkommer potatis ofta betydligt tätare i växtföljderna. I denna studie undersökte vi om vissa mellangrödor kunde användas för att minska förekomsten av smitta i marken. Av särskilt intresse var vissa sorter av oljerättika och vitsenap som liksom många andra växter inom kålsläktet innehåller höga halter av ämnen (glykosinolater, GSL)) som vid nedbrytning i marken omvandlas till giftiga flyktiga substanser (isotiocyanater, ITC).
Vi undersökte den direkta inverkan av mellangrödorna på smittan i marken i ett försök genom att bestämma mängden smitta i jorden före och efter inverkan av mellangrödor. Skadegörarens DNA prepareras då fram i jordprov och analyseras med en kvantitativ metod, Real Time PCR. Dessa analyser utfördes i Skottland vid SCRI. Vi använde också en biologisk metod med miniknölar som fångstplantor för att undersöka smittan i jorden före och efter mellangrödorna. Många av jordproven hade ingen påvisbar smitta och resultaten var svårbedömda. I en tredje metod grävde vi ner små knyten med smittat material strax efter myllningen av mellangrödorna. Efter ett par månader grävde vi upp knytena och analyserade hur mycket vital smitta som återstod. Denna metod visade inte på någon tydligt skillnad mellan grödorna, smittan hade minskat ungefär lika mycket i alla led.
Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Resultaten indikerade att kålgrödor med höga halter GSL kan hämma R. solani, men Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning i alla de tre försöken där avkastningen mättes medan havre gav lägst skörd. Dessa gräs innehåller inte glykosinolater och de indirekta effekterna på potatisgrödan är oklara. Sannolikt föreligger ett samband via den övriga mikrofloran och mikrofaunan vilket kräver ytterligare studier för att kunna förklaras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Unga ryttares rätt till delaktighet - en villkorad rättighet?
Karin Redelius, The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH)

Projektnummer: H-19-47-492 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The overall aim with the research project is to study and analyse the conditions for a child rights perspective to be implemented in the stable. Studies show hat young people who have a voice and are part of decision-makings in sport tend to continue longer. Having a voice is also an important …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

Att förbereda för framtiden: uthålliga odlingssystem utan glyfosat
Alexander Menegat

Projektnummer: O-19-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

We work with the vision that it possible to reduce herbicide use and completely abandon glyphosate in reduced and no-till systems by promoting soil health and crop vigour through a diverse crop rotation, cover crops and mechanical weed control. In field experiments, we compare innovative glyphosate …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev