Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mellangrödor som ett verktyg att minska marksmitta av Rhizoctonia solani samt populationerna av frilevande nematoder.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0742028
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 22 december 2014
Huvudsökande: Ulla Bång
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ulla.bang@njv.slu.se
Telefon: 090 - 786 87 60
Beviljade medel: 1 280 000 SEK

Åren 2008 – 2012 genomfördes fältförsök med färskpotatis för att studera effekten mellangrödor på avkastning, skadeangrepp och marksmitta av Rhizoctonia solani samt förekomsten av frilevande nematoder. Förekomsten av de senare var mycket liten, varför den delen av projektet utgick. Mellangrödor med höga halter av glykosinolater (oljerättika och vitsenap) reducerade marksmittan i ett försök där direkt analys av patogen-DNA i marken utfördes med RT-PCR vid SCRI i Skottland. Dessa grödor resulterade också i lägst andel missformade knölar i skörden i ett annat försök. I experiment där smittat material förpackats i nylonpåsar och grävts ner i marken efter myllning av mellangrödor kunde inte någon sanerande effekt av någon gröda påvisas. Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning och havre lägst i alla försök. Dessa mellangrödor innehåller inte glykosinolater och de indirekta effekterna på potatisgrödan är oklara.

Titel
Mellangrödor som ett verktyg att minska marksmitta av Rhizoctonia solani samt populationerna av frilevande nematoder.
Syfte med studien
Syftet med studien var att i fältförsök utreda hur olika mellangrödor inverkar på avkastningen i färskpotatis, på förekomsten av marksmitta och angrepp av skadesvampen Rhizoctonia solani samt på populationerna av frilevande nematoder.
Resultat
Mellangrödor med höga halter av glykosinolater (GSL), oljerättika och vitsenap, minskade mängden marksmitta av R. solani i ett försök där direkt analys av patogen-DNA i marken utfördes. Dessa grödor resulterade också i lägst andel missformade knölar i skörden, symptom orsakade av R. solani, på en av försöksplatserna. I experiment där smittat material förpackats i nylonpåsar och grävts ner i marken efter myllning av mellangrödor kunde inte någon sanerande effekt av någon gröda påvisas. Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning och havre lägst i alla försök. Förekomsten av nematoder i marken var mycket liten, varför den delen av projektet utgick.
Metod
Marksmitta av Rhizoctonia solani som orsakar groddbränna, lackskorv och missformade och gröna knölar anses av svenska potatisodlare vara ett avsevärt problem. Om smittan är utsädesburen kan den reduceras genom betning av utsädet, medan det är svårare att sanera fälten från marksmitta. Utländska och svenska studier pekar på att en ordnad växtföljd med 3 - 4 år mellan potatisgrödorna är lämpligt för att minska risken för angrepp på potatisen via marksmitta. I kommersiella odlingar återkommer potatis ofta betydligt tätare i växtföljderna. I denna studie undersökte vi om vissa mellangrödor kunde användas för att minska förekomsten av smitta i marken. Av särskilt intresse var vissa sorter av oljerättika och vitsenap som liksom många andra växter inom kålsläktet innehåller höga halter av ämnen (glykosinolater, GSL)) som vid nedbrytning i marken omvandlas till giftiga flyktiga substanser (isotiocyanater, ITC).
Vi undersökte den direkta inverkan av mellangrödorna på smittan i marken i ett försök genom att bestämma mängden smitta i jorden före och efter inverkan av mellangrödor. Skadegörarens DNA prepareras då fram i jordprov och analyseras med en kvantitativ metod, Real Time PCR. Dessa analyser utfördes i Skottland vid SCRI. Vi använde också en biologisk metod med miniknölar som fångstplantor för att undersöka smittan i jorden före och efter mellangrödorna. Många av jordproven hade ingen påvisbar smitta och resultaten var svårbedömda. I en tredje metod grävde vi ner små knyten med smittat material strax efter myllningen av mellangrödorna. Efter ett par månader grävde vi upp knytena och analyserade hur mycket vital smitta som återstod. Denna metod visade inte på någon tydligt skillnad mellan grödorna, smittan hade minskat ungefär lika mycket i alla led.
Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Resultaten indikerade att kålgrödor med höga halter GSL kan hämma R. solani, men Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning i alla de tre försöken där avkastningen mättes medan havre gav lägst skörd. Dessa gräs innehåller inte glykosinolater och de indirekta effekterna på potatisgrödan är oklara. Sannolikt föreligger ett samband via den övriga mikrofloran och mikrofaunan vilket kräver ytterligare studier för att kunna förklaras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev