Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mellangrödor som ett verktyg att minska marksmitta av Rhizoctonia solani samt populationerna av frilevande nematoder.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0742028
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 22 december 2014
Huvudsökande: Ulla Bång
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ulla.bang@njv.slu.se
Telefon: 090 - 786 87 60
Beviljade medel: 1 280 000 SEK

Åren 2008 – 2012 genomfördes fältförsök med färskpotatis för att studera effekten mellangrödor på avkastning, skadeangrepp och marksmitta av Rhizoctonia solani samt förekomsten av frilevande nematoder. Förekomsten av de senare var mycket liten, varför den delen av projektet utgick. Mellangrödor med höga halter av glykosinolater (oljerättika och vitsenap) reducerade marksmittan i ett försök där direkt analys av patogen-DNA i marken utfördes med RT-PCR vid SCRI i Skottland. Dessa grödor resulterade också i lägst andel missformade knölar i skörden i ett annat försök. I experiment där smittat material förpackats i nylonpåsar och grävts ner i marken efter myllning av mellangrödor kunde inte någon sanerande effekt av någon gröda påvisas. Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning och havre lägst i alla försök. Dessa mellangrödor innehåller inte glykosinolater och de indirekta effekterna på potatisgrödan är oklara.

Titel
Mellangrödor som ett verktyg att minska marksmitta av Rhizoctonia solani samt populationerna av frilevande nematoder.
Syfte med studien
Syftet med studien var att i fältförsök utreda hur olika mellangrödor inverkar på avkastningen i färskpotatis, på förekomsten av marksmitta och angrepp av skadesvampen Rhizoctonia solani samt på populationerna av frilevande nematoder.
Resultat
Mellangrödor med höga halter av glykosinolater (GSL), oljerättika och vitsenap, minskade mängden marksmitta av R. solani i ett försök där direkt analys av patogen-DNA i marken utfördes. Dessa grödor resulterade också i lägst andel missformade knölar i skörden, symptom orsakade av R. solani, på en av försöksplatserna. I experiment där smittat material förpackats i nylonpåsar och grävts ner i marken efter myllning av mellangrödor kunde inte någon sanerande effekt av någon gröda påvisas. Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning och havre lägst i alla försök. Förekomsten av nematoder i marken var mycket liten, varför den delen av projektet utgick.
Metod
Marksmitta av Rhizoctonia solani som orsakar groddbränna, lackskorv och missformade och gröna knölar anses av svenska potatisodlare vara ett avsevärt problem. Om smittan är utsädesburen kan den reduceras genom betning av utsädet, medan det är svårare att sanera fälten från marksmitta. Utländska och svenska studier pekar på att en ordnad växtföljd med 3 - 4 år mellan potatisgrödorna är lämpligt för att minska risken för angrepp på potatisen via marksmitta. I kommersiella odlingar återkommer potatis ofta betydligt tätare i växtföljderna. I denna studie undersökte vi om vissa mellangrödor kunde användas för att minska förekomsten av smitta i marken. Av särskilt intresse var vissa sorter av oljerättika och vitsenap som liksom många andra växter inom kålsläktet innehåller höga halter av ämnen (glykosinolater, GSL)) som vid nedbrytning i marken omvandlas till giftiga flyktiga substanser (isotiocyanater, ITC).
Vi undersökte den direkta inverkan av mellangrödorna på smittan i marken i ett försök genom att bestämma mängden smitta i jorden före och efter inverkan av mellangrödor. Skadegörarens DNA prepareras då fram i jordprov och analyseras med en kvantitativ metod, Real Time PCR. Dessa analyser utfördes i Skottland vid SCRI. Vi använde också en biologisk metod med miniknölar som fångstplantor för att undersöka smittan i jorden före och efter mellangrödorna. Många av jordproven hade ingen påvisbar smitta och resultaten var svårbedömda. I en tredje metod grävde vi ner små knyten med smittat material strax efter myllningen av mellangrödorna. Efter ett par månader grävde vi upp knytena och analyserade hur mycket vital smitta som återstod. Denna metod visade inte på någon tydligt skillnad mellan grödorna, smittan hade minskat ungefär lika mycket i alla led.
Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Resultaten indikerade att kålgrödor med höga halter GSL kan hämma R. solani, men Westerwoldiskt rajgräs som mellangröda gav högst avkastning i alla de tre försöken där avkastningen mättes medan havre gav lägst skörd. Dessa gräs innehåller inte glykosinolater och de indirekta effekterna på potatisgrödan är oklara. Sannolikt föreligger ett samband via den övriga mikrofloran och mikrofaunan vilket kräver ytterligare studier för att kunna förklaras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev