Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion

Status: Pågående
Projektnummer: R-20-62-324
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2020
Datum för slutrapport: 30 juni 2023
Huvudsökande: Håkan Schroeder
Organisation: SLU
E-postadress: hakan.schroeder@slu.se
Telefon: 0703-17 69 53
Beviljade medel: 750 000 SEK

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several benefits, e.g. improved soil carbon balance and soil fertility, reduced weed abundance and inputs of biologically fixed nitrogen. Selling the biomass for fodder or biogas substrate, in combination with extraction of protein in a biorifenery concept (where the protein can be used both for human food and animal feed), can facilitate innovative uses of ley biomass. To realize such ideas, it is important to investigate drivers and obstacles in farmers’ perspectives. This project will analyze farmers’ experiences and views on possibilities for innovative use of ley biomass, thereby stimulating actions for increased cultivation of ley in arable cropping systems and enhanced overall sustainability.

Lantbruk i slättbygd är ofta specialiserad på växtproduktion, utan egen användning av vallfoder, vilket betyder att växtföljden ofta består av enbart ettåriga grödor (t.ex. höstraps, höstvete, sockerbetor och vårkorn). Samtidigt det välkänt att det finns många nyttor med att inkludera vall i sådana växtföljder, exempelvis förbättrad markkolsbalans och markbördighet, minskad förekomst av ogräs och tillskott av biologiskt fixerat kväve. Avsalu till foder eller biogassubstrat, kombinerat med att man utvinner protein (som kan bli både humanföda och proteinfoder) i så kallade bioraffinaderier, möjliggör innovativ avsättning av vallbiomassa. För att sådana idéer ska bli verklighet är det angeläget att utforska drivkrafter och hinder i lantbrukares perspektiv. Detta projekt ska kartlägga odlarerfarenheter och förutsättningar för innovativ avsättning av vallbiomassa, och därigenom identifiera åtgärder för ökad vallodling på slätten i synergi med klimatnytta och lönsam växtproduktion.

Ökad vallodling i slättbygder förutsätter nya avsättningsmöjligheter. Projektet analyserade scenarier med produktionssystem som inkluderar fraktionering av protein från vallbiomassa i bioraffinaderi. Resultaten visar att viktiga orsaker till att lantbrukare inte valt att satsa på vall är att de saknat avsättningsmöjligheter samt osäkerhet om regelverk för ekonomiskt stöd och biomassans användningsområden. Analyser av fodervärde visade att foderprotein från fraktioneringsprocessen kan ingå som värdefull proteinkälla i foder till enkelmagade djur. Livscykelanalyserna visade att produktionssystem som förädlade vallbiomassans växtprotein till både foder- och livsmedelsråvara var mest intressanta sett till växthusgasbalansen och ekonomisk lönsamhet, utifrån projektets antaganden. I dessa alternativ ingick även att fiberfraktionen används till biogasproduktion. Proteinfraktionering är därmed en intressant möjlighet för avsättning av vall som foder till enkelmagade djur och humankonsumtion.

Ökad vallodling i slättbygder förutsätter nya avsättningsmöjligheter. Projektet analyserade scenarier med produktionssystem som inkluderar fraktionering av protein från vallbiomassa i bioraffinaderi. För att få en god helhetsbild av utvecklingsmöjligheterna för vall i slättbygd inkluderade projektet tre huvuddelar. Livscykelanalyser av växthusgasbalans och ekonomi för olika produktions-system/användningsområden, undersökning av lantbrukares inställning till att odla vall, samt analys av fodervärdet hos fraktionerat protein vid användning som foder till enkelmagade djur.
De förenklade livscykelanalyserna (LCA) av klimateffekterna genomfördes i form av en växthusgasbalansstudie i ett referens-scenario med fyra alternativa användningsvägar för vallbiomassa. På liknande sätt analyserades det ekonomiska utbytet och produktionskostnaderna i varje alternativ. De alternativ som utvärderades var vallen används som foder (referenssystem), foder men där gödsel rötas, biogassubstrat med direktrötning av biomassan till biogas, samt råvara för extraktion av växtprotein för foderanvändning respektive livsmedel och foder. För de två senare alternativen undersöktes även skillnader när fiberfraktionen användes som foder, som foder med gödselrötning och för biogasproduktion. Studien baserades på befintliga datakällor. Foderprotein har i analyserna antagits ersätta importerat soja och livsmedelsprotein har antagits ersätta nötkött. I studien av fodervärdet undersöktes aminosyraprofilen i prov från grönjuice och foderprotein, samt lagringsstabilitet. Lantbrukarnas inställning till vallodling i slättbygd undersöktes via en mailenkät, dialog genom workshop och uppföljande telefonintervjuer.
Resultaten visar att viktiga orsaker till att lantbrukare inte valt att satsa på vall är att de saknat avsättningsmöjligheter och osäker lönsamhet kopplat till regelverk som påverkar möjlighet till t ex vallstöd, ersättning för kolinbindning eller användning av biomassan. Samtidigt anses lönsamheten vara god hos de lantbrukare som t.ex. säljer hästfoder eller råvara för biogas. Även samarbete mellan företag med växtodling och animalieproduktion lyftes fram som en möjlighet. Detta för att underlätta avsättningen och möjligheter att använda marken till de grödor som är lämpligast ur både ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.
Analyser av fodervärde hos grönjuice och foderprotein från fraktioneringsprocessen visade på ett högt råproteininnehåll och en bra sammansättning avseende aminosyra. I foderproteinet från blandvall och lusern var innehållet av råprotein och aminosyror per kg ts nästan i nivå med sojamjöl. Foderprotein från fraktionerad vallbiomassa bedöms därför kunna utgöra ett värdefullt proteinfodermedel till enkelmagade djur. Andra projekt har visat att om proteinet renas ytterligare kan det ingå i livsmedelsprodukter.
Livscykelanalyserna visade att produktionssystem som förädlade vallbiomassans växtprotein till både foder- och livsmedelsråvara var mest intressanta sett till växthusgasbalansen och ekonomisk lönsamhet, utifrån projektets antaganden. I dessa alternativ ingick även att fiberfraktionen används till biogas. Sammanfattningsvis indikerar projektets resultat att vall kan vara ett konkurrenskraftigt komplement för en växtodlingsgård även utan möjligheter till avsättning som foder till idisslare. För att öka precisionen i beslutsunderlaget behöver analyser göras utifrån platsgivna förutsättningar inför t.ex. investering i produktionssystem med bioraffinaderi och biogasanläggning. Det krävs också känslighetsanalyser för att ytterligare identifiera möjligheter och utmaningar i utvecklingen av nya produktionssystem och användningsområden för biomassan från vall. Den övergripande slutsatsen från projektet är att proteinfraktionering är en intressant ny möjlighet för avsättning av vallbiomassa som foder till enkelmagade djur och humankonsumtion, vilket kan skapa förutsättningar för ökad vallodling i slättbygder.

 

Antal träffar i projektbanken: 144

Är migrerande spolmasklarver en del av etiologin bakom luftvägssymptom och nedsatt prestation hos unga travhästar? Utveckling och tillämpning av ett serodiagnostiskt test för spolmaskdiagnostik.
Frida Kristina Martin, Swedish university of agricultural sciences

Projektnummer: H-22-47-712 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

The equine roundworm, Parascaris, is the major pathogenic parasite of foals, but has also been suggested to be involved in mild equine asthma (EA) in young Standardbreds. We intend to develop a serodiagnostic test with a saliva based sampling method for detection of early Parascaris infection. …

Läs mer

Validering av nya biomarkörer för hästens astma i flytande vätskebiopsier
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-22-47-717 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Equine asthma is a disease with a significant negative impact on horse welfare and performance. Novel biomarkers for the disease have the potential to support diagnosis and prediction of treatment response. In a previous study we discovered genes that were significantly upregulated in lung …

Läs mer

Biomarkörer för detection av våmacidos hos mjölkkor (SARA) och utveckling av nya diagnosmetoder
Horacio Leandro Gonda, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-20-735 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Milk

The Swedish dairy industry has made significant improvements in welfare, feeding, disease control and management. However, diagnosis and prevention of a very common metabolic disorder, subacute ruminal acidosis (SARA), remains a challenge. Even in well-managed dairy herds 11 to 26% of SARA cases …

Läs mer

Vallsat: Satellitbaserade digitala verktyg för vallhantering
Junxiang Peng, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-20-758 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2023

Crop production
Meat
Milk

Forage crops occupy a dominant part of the agricultural landscape in Sweden and form the basis of ruminant diets. Farmers aim to maximize harvest yield while maintaining a high level of forage quality. The proposed project is a partnership between SLU and Dataväxt, and aims to develop a decision …

Läs mer

Biokol som fodertillsats till slaktkycklingar
Helena Wall, Sveriges lanbruksuniversitet

Projektnummer: O-22-20-751 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Poultry

There is an increasing interest in biochar for soil improvement, as carbon sink and as feed additive. Biochar has the ability to bind aflatoxins and anti-nutritional substances in feed and can also bind to certain bacteria, and thereby improve chick performance and health. Biochar can reduce …

Läs mer

Luftvägssjukdomar med multifaktoriell bakgrund hos gris – vilka pusselbitar saknas för effektiv kontroll?
Marie Sjölund, Statens veterinärmedicinska anstalt

Projektnummer: O-22-20-752 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Meat

Respiratory disease is a major problem in pig production worldwide causing mortalities and impaired growth with reduced welfare and economic losses. There is increasing evidence that respiratory disease is not always linked to single pathogens but multifactorial, referred to as the porcine …

Läs mer

Minskad dödlighet bland mjölkkor för ökad djurvälfärd och hållbarhet
Karin Alvåsen, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-20-746 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Meat
Milk

A high rate of on-farm deaths and euthanized cows is an indication of poor animal welfare, leads to economic losses for farmers and is not compatible with sustainable food production. The mortality rate of Swedish dairy cows is high from an international perspective and efforts are needed to …

Läs mer

Alternativt grovfoder i mjölkproduktionen samt i nöt- och lammköttproduktionen i ett förändrat klimat
Elisabet Nadeau, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-20-737 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production
Meat
Milk

Climate change with increasing droughts and excessive rainfall, challenges forage production for livestock industry. Intermediate wheatgrass (IWG) is a stress-tolerant grass, being introduced in Sweden as a perennial forage and grain crop. We aim to develop recommendations for nitrogen …

Läs mer

Campylobacter stammar som orsakar utbrott i Sverige – överlevnadsmekanismer och patogenicitet
Ásgeir Ástvaldsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA)

Projektnummer: O-22-20-757 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Poultry

Globally, Campylobacter is the most common cause of bacterial gastroenteritis in humans. Outbreaks of campylobacteriosis have been reported in Sweden in the recent years, despite measures being applied by the poultry industry. Our purpose is to investigate Campylobacter strains from Swedish …

Läs mer

Implementering av hesteassisterte intervensjoner i Dialectic Behavioral Therapy.
Charlotte Fiskum, Norges tekniske-naturvitenskaplige universitet (NTNU)

Projektnummer: R-21-47-573 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Emotional instability, impulsivity, ongoing self-harm, frequent suicidal crises, interpersonal problems, substance use disorder, cognitive distortions, and severe internal pain are seen in patients with emotionally unstable personality traits. This is a patient group that requires lot of resources …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev