Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Pågående |
Projektnummer: | R-20-62-324 |
Kategori: | Regional R&D-collaboration |
Ansökningsår: | 2020 |
Datum för slutrapport: | 30 juni 2023 |
Huvudsökande: | Håkan Schroeder |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | hakan.schroeder@slu.se |
Telefon: | 0703-17 69 53 |
Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several benefits, e.g. improved soil carbon balance and soil fertility, reduced weed abundance and inputs of biologically fixed nitrogen. Selling the biomass for fodder or biogas substrate, in combination with extraction of protein in a biorifenery concept (where the protein can be used both for human food and animal feed), can facilitate innovative uses of ley biomass. To realize such ideas, it is important to investigate drivers and obstacles in farmers’ perspectives. This project will analyze farmers’ experiences and views on possibilities for innovative use of ley biomass, thereby stimulating actions for increased cultivation of ley in arable cropping systems and enhanced overall sustainability.
Lantbruk i slättbygd är ofta specialiserad på växtproduktion, utan egen användning av vallfoder, vilket betyder att växtföljden ofta består av enbart ettåriga grödor (t.ex. höstraps, höstvete, sockerbetor och vårkorn). Samtidigt det välkänt att det finns många nyttor med att inkludera vall i sådana växtföljder, exempelvis förbättrad markkolsbalans och markbördighet, minskad förekomst av ogräs och tillskott av biologiskt fixerat kväve. Avsalu till foder eller biogassubstrat, kombinerat med att man utvinner protein (som kan bli både humanföda och proteinfoder) i så kallade bioraffinaderier, möjliggör innovativ avsättning av vallbiomassa. För att sådana idéer ska bli verklighet är det angeläget att utforska drivkrafter och hinder i lantbrukares perspektiv. Detta projekt ska kartlägga odlarerfarenheter och förutsättningar för innovativ avsättning av vallbiomassa, och därigenom identifiera åtgärder för ökad vallodling på slätten i synergi med klimatnytta och lönsam växtproduktion.
Ökad vallodling i slättbygder förutsätter nya avsättningsmöjligheter. Projektet analyserade scenarier med produktionssystem som inkluderar fraktionering av protein från vallbiomassa i bioraffinaderi. Resultaten visar att viktiga orsaker till att lantbrukare inte valt att satsa på vall är att de saknat avsättningsmöjligheter samt osäkerhet om regelverk för ekonomiskt stöd och biomassans användningsområden. Analyser av fodervärde visade att foderprotein från fraktioneringsprocessen kan ingå som värdefull proteinkälla i foder till enkelmagade djur. Livscykelanalyserna visade att produktionssystem som förädlade vallbiomassans växtprotein till både foder- och livsmedelsråvara var mest intressanta sett till växthusgasbalansen och ekonomisk lönsamhet, utifrån projektets antaganden. I dessa alternativ ingick även att fiberfraktionen används till biogasproduktion. Proteinfraktionering är därmed en intressant möjlighet för avsättning av vall som foder till enkelmagade djur och humankonsumtion.
Ökad vallodling i slättbygder förutsätter nya avsättningsmöjligheter. Projektet analyserade scenarier med produktionssystem som inkluderar fraktionering av protein från vallbiomassa i bioraffinaderi. För att få en god helhetsbild av utvecklingsmöjligheterna för vall i slättbygd inkluderade projektet tre huvuddelar. Livscykelanalyser av växthusgasbalans och ekonomi för olika produktions-system/användningsområden, undersökning av lantbrukares inställning till att odla vall, samt analys av fodervärdet hos fraktionerat protein vid användning som foder till enkelmagade djur.
De förenklade livscykelanalyserna (LCA) av klimateffekterna genomfördes i form av en växthusgasbalansstudie i ett referens-scenario med fyra alternativa användningsvägar för vallbiomassa. På liknande sätt analyserades det ekonomiska utbytet och produktionskostnaderna i varje alternativ. De alternativ som utvärderades var vallen används som foder (referenssystem), foder men där gödsel rötas, biogassubstrat med direktrötning av biomassan till biogas, samt råvara för extraktion av växtprotein för foderanvändning respektive livsmedel och foder. För de två senare alternativen undersöktes även skillnader när fiberfraktionen användes som foder, som foder med gödselrötning och för biogasproduktion. Studien baserades på befintliga datakällor. Foderprotein har i analyserna antagits ersätta importerat soja och livsmedelsprotein har antagits ersätta nötkött. I studien av fodervärdet undersöktes aminosyraprofilen i prov från grönjuice och foderprotein, samt lagringsstabilitet. Lantbrukarnas inställning till vallodling i slättbygd undersöktes via en mailenkät, dialog genom workshop och uppföljande telefonintervjuer.
Resultaten visar att viktiga orsaker till att lantbrukare inte valt att satsa på vall är att de saknat avsättningsmöjligheter och osäker lönsamhet kopplat till regelverk som påverkar möjlighet till t ex vallstöd, ersättning för kolinbindning eller användning av biomassan. Samtidigt anses lönsamheten vara god hos de lantbrukare som t.ex. säljer hästfoder eller råvara för biogas. Även samarbete mellan företag med växtodling och animalieproduktion lyftes fram som en möjlighet. Detta för att underlätta avsättningen och möjligheter att använda marken till de grödor som är lämpligast ur både ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.
Analyser av fodervärde hos grönjuice och foderprotein från fraktioneringsprocessen visade på ett högt råproteininnehåll och en bra sammansättning avseende aminosyra. I foderproteinet från blandvall och lusern var innehållet av råprotein och aminosyror per kg ts nästan i nivå med sojamjöl. Foderprotein från fraktionerad vallbiomassa bedöms därför kunna utgöra ett värdefullt proteinfodermedel till enkelmagade djur. Andra projekt har visat att om proteinet renas ytterligare kan det ingå i livsmedelsprodukter.
Livscykelanalyserna visade att produktionssystem som förädlade vallbiomassans växtprotein till både foder- och livsmedelsråvara var mest intressanta sett till växthusgasbalansen och ekonomisk lönsamhet, utifrån projektets antaganden. I dessa alternativ ingick även att fiberfraktionen används till biogas. Sammanfattningsvis indikerar projektets resultat att vall kan vara ett konkurrenskraftigt komplement för en växtodlingsgård även utan möjligheter till avsättning som foder till idisslare. För att öka precisionen i beslutsunderlaget behöver analyser göras utifrån platsgivna förutsättningar inför t.ex. investering i produktionssystem med bioraffinaderi och biogasanläggning. Det krävs också känslighetsanalyser för att ytterligare identifiera möjligheter och utmaningar i utvecklingen av nya produktionssystem och användningsområden för biomassan från vall. Den övergripande slutsatsen från projektet är att proteinfraktionering är en intressant ny möjlighet för avsättning av vallbiomassa som foder till enkelmagade djur och humankonsumtion, vilket kan skapa förutsättningar för ökad vallodling i slättbygder.
Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2021
Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …
Läs merProjektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021
The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …
Läs merProjektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020
Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …
Läs merProjektnummer: H-16-47-182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 december 2020
Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …
Läs merProjektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020
During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …
Läs merProjektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020
Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …
Läs merProjektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020
Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …
Läs merProjektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020
The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …
Läs merProjektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020
Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …
Läs merProjektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020
Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …
Läs mer