Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion

Status: Pågående
Projektnummer: R-20-62-324
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2020
Datum för slutrapport: 30 juni 2023
Huvudsökande: Håkan Schroeder
Organisation: SLU
E-postadress: hakan.schroeder@slu.se
Telefon: 0703-17 69 53
Beviljade medel: 750 000 SEK

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several benefits, e.g. improved soil carbon balance and soil fertility, reduced weed abundance and inputs of biologically fixed nitrogen. Selling the biomass for fodder or biogas substrate, in combination with extraction of protein in a biorifenery concept (where the protein can be used both for human food and animal feed), can facilitate innovative uses of ley biomass. To realize such ideas, it is important to investigate drivers and obstacles in farmers’ perspectives. This project will analyze farmers’ experiences and views on possibilities for innovative use of ley biomass, thereby stimulating actions for increased cultivation of ley in arable cropping systems and enhanced overall sustainability.

Lantbruk i slättbygd är ofta specialiserad på växtproduktion, utan egen användning av vallfoder, vilket betyder att växtföljden ofta består av enbart ettåriga grödor (t.ex. höstraps, höstvete, sockerbetor och vårkorn). Samtidigt det välkänt att det finns många nyttor med att inkludera vall i sådana växtföljder, exempelvis förbättrad markkolsbalans och markbördighet, minskad förekomst av ogräs och tillskott av biologiskt fixerat kväve. Avsalu till foder eller biogassubstrat, kombinerat med att man utvinner protein (som kan bli både humanföda och proteinfoder) i så kallade bioraffinaderier, möjliggör innovativ avsättning av vallbiomassa. För att sådana idéer ska bli verklighet är det angeläget att utforska drivkrafter och hinder i lantbrukares perspektiv. Detta projekt ska kartlägga odlarerfarenheter och förutsättningar för innovativ avsättning av vallbiomassa, och därigenom identifiera åtgärder för ökad vallodling på slätten i synergi med klimatnytta och lönsam växtproduktion.

Ökad vallodling i slättbygder förutsätter nya avsättningsmöjligheter. Projektet analyserade scenarier med produktionssystem som inkluderar fraktionering av protein från vallbiomassa i bioraffinaderi. Resultaten visar att viktiga orsaker till att lantbrukare inte valt att satsa på vall är att de saknat avsättningsmöjligheter samt osäkerhet om regelverk för ekonomiskt stöd och biomassans användningsområden. Analyser av fodervärde visade att foderprotein från fraktioneringsprocessen kan ingå som värdefull proteinkälla i foder till enkelmagade djur. Livscykelanalyserna visade att produktionssystem som förädlade vallbiomassans växtprotein till både foder- och livsmedelsråvara var mest intressanta sett till växthusgasbalansen och ekonomisk lönsamhet, utifrån projektets antaganden. I dessa alternativ ingick även att fiberfraktionen används till biogasproduktion. Proteinfraktionering är därmed en intressant möjlighet för avsättning av vall som foder till enkelmagade djur och humankonsumtion.

Ökad vallodling i slättbygder förutsätter nya avsättningsmöjligheter. Projektet analyserade scenarier med produktionssystem som inkluderar fraktionering av protein från vallbiomassa i bioraffinaderi. För att få en god helhetsbild av utvecklingsmöjligheterna för vall i slättbygd inkluderade projektet tre huvuddelar. Livscykelanalyser av växthusgasbalans och ekonomi för olika produktions-system/användningsområden, undersökning av lantbrukares inställning till att odla vall, samt analys av fodervärdet hos fraktionerat protein vid användning som foder till enkelmagade djur.
De förenklade livscykelanalyserna (LCA) av klimateffekterna genomfördes i form av en växthusgasbalansstudie i ett referens-scenario med fyra alternativa användningsvägar för vallbiomassa. På liknande sätt analyserades det ekonomiska utbytet och produktionskostnaderna i varje alternativ. De alternativ som utvärderades var vallen används som foder (referenssystem), foder men där gödsel rötas, biogassubstrat med direktrötning av biomassan till biogas, samt råvara för extraktion av växtprotein för foderanvändning respektive livsmedel och foder. För de två senare alternativen undersöktes även skillnader när fiberfraktionen användes som foder, som foder med gödselrötning och för biogasproduktion. Studien baserades på befintliga datakällor. Foderprotein har i analyserna antagits ersätta importerat soja och livsmedelsprotein har antagits ersätta nötkött. I studien av fodervärdet undersöktes aminosyraprofilen i prov från grönjuice och foderprotein, samt lagringsstabilitet. Lantbrukarnas inställning till vallodling i slättbygd undersöktes via en mailenkät, dialog genom workshop och uppföljande telefonintervjuer.
Resultaten visar att viktiga orsaker till att lantbrukare inte valt att satsa på vall är att de saknat avsättningsmöjligheter och osäker lönsamhet kopplat till regelverk som påverkar möjlighet till t ex vallstöd, ersättning för kolinbindning eller användning av biomassan. Samtidigt anses lönsamheten vara god hos de lantbrukare som t.ex. säljer hästfoder eller råvara för biogas. Även samarbete mellan företag med växtodling och animalieproduktion lyftes fram som en möjlighet. Detta för att underlätta avsättningen och möjligheter att använda marken till de grödor som är lämpligast ur både ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.
Analyser av fodervärde hos grönjuice och foderprotein från fraktioneringsprocessen visade på ett högt råproteininnehåll och en bra sammansättning avseende aminosyra. I foderproteinet från blandvall och lusern var innehållet av råprotein och aminosyror per kg ts nästan i nivå med sojamjöl. Foderprotein från fraktionerad vallbiomassa bedöms därför kunna utgöra ett värdefullt proteinfodermedel till enkelmagade djur. Andra projekt har visat att om proteinet renas ytterligare kan det ingå i livsmedelsprodukter.
Livscykelanalyserna visade att produktionssystem som förädlade vallbiomassans växtprotein till både foder- och livsmedelsråvara var mest intressanta sett till växthusgasbalansen och ekonomisk lönsamhet, utifrån projektets antaganden. I dessa alternativ ingick även att fiberfraktionen används till biogas. Sammanfattningsvis indikerar projektets resultat att vall kan vara ett konkurrenskraftigt komplement för en växtodlingsgård även utan möjligheter till avsättning som foder till idisslare. För att öka precisionen i beslutsunderlaget behöver analyser göras utifrån platsgivna förutsättningar inför t.ex. investering i produktionssystem med bioraffinaderi och biogasanläggning. Det krävs också känslighetsanalyser för att ytterligare identifiera möjligheter och utmaningar i utvecklingen av nya produktionssystem och användningsområden för biomassan från vall. Den övergripande slutsatsen från projektet är att proteinfraktionering är en intressant ny möjlighet för avsättning av vallbiomassa som foder till enkelmagade djur och humankonsumtion, vilket kan skapa förutsättningar för ökad vallodling i slättbygder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2023

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 mars 2023

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2023

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Håkan Schroeder, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 februari 2023

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Översikt över djurvälfärd för mjölkkor i lösdriftsstall inomhus
Gillian Petrokofsky, Oxford Systematic Reviews

Projektnummer: S-21-20-640 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2023

A systematic review of health and welfare of dairy cows associated with loose housing systems. The review will follow best practice for systematic evidence evaluation established by the Collaboration for Environmental Evidence. The review will incorporate stakeholder engagement and will be guided …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2023

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem
Thomas Keller

Projektnummer: O-17-23-959 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 januari 2023

Socker
Växtodling

Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …

Läs mer

Integrerad bekämpning i nytt ljus
Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 januari 2023

A novel integrated control approach of grey mold and powdery mildew in greenhouse tomato is launched based on (i) addition of specific organic nutrients to the spray solution of microbiological control agents and (ii) exposure to selected light qualities. This enables to tailor improved …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev